SIOP dag 1

Anders SjöbergUrvalsbeslutSkriv en kommentar

Första dagen bjöd på intressanta seminarier på SIOP 2018. Efter öppningsceremonin träffade jag ett gäng från Sverige där vi planerade första dagen. Eftersom det är många parallella seminarier är det omöjligt att täcka alla ensam. Efter mötet blev min dag den här.

Första seminariet var en sk keynote av professor Thomas J. Bouchard. Bouchard är känd för sina studier av tvillingar, särskilt som en del av Minnesota Study of Twins Reared Apart (MISTRA). Detta arbete har inkluderat fallstudier, longitudinella studier och meta-analyser. Dessa studier visar att gener spelar en betydande för psykologiska variabler som tex personlighet och intelligens. Bouchards titel var Finding Out How Things Work: Using strong inference strategies recommended. Bouchard  argument genom 1.30 timmes tal var att om forskare ska testa sina hypoteser kräver det ett öppet sinne och acceptera det resultat forskaren finner. Bouchard är kritisk hur forskarvärlden agerat när han och hans kollegor funnit att alla psykologiska faktorer (tillsammans med medicinska variabler) har en ärftlig komponent. Och denna ärftliga komponent har bara större och större inverkan ju äldre du blir. Detta fakta bygger på ”strong inference strategies” dvs att alla resultat MÅSTE upprepas upprepas och åter upprepas. ”Finding Out How Things Work” i detta fall är att oftast är ärftlighetskomponenten minst lika stor i jämförelse med situationskomponenten när det gäller psykologiska variabler, och i många fall större.

Bouchard visade på många exempel som verkligen stödjer denna hypotes. Han gick så långt, i ett ovanligt känslomässigt tal för att vara på SIOP, att hans resultat ej accepterats av stora delar av forskningssamhället. Istället har olika (läs politiskt korrekta) situationsargument vunnit över ärftlighetshypotesen. Även om jag inte lärde mig något nytt av Bouchards tal (har läst många av hans forskningsartiklar) var detta en riktig höjdare. Att höra en människa kämpa ganska ensam mot ett forskningssamhälle som inte vill lyssna på bra forskning. Jag kan vittna själv att detta är ett faktum även idag. När jag ibland pekar på Bouchard forskning, som är så tydlig, skrattar man åt det och säger, det är inte sant. Det är faktiskt skrämmande, bara för att ärftligheten hos oss har stor inverkan (du kommer likna dina föräldrar mer och mer ju äldre du blir), betyder det inte att ärftlighetskomponenten kommer försvinna och få konsekvenser för en hel del i vårt vardagliga liv, inte minst i arbetslivet, allt från stressreaktioner och prestation. Om du vill läsa mer om denna skandal att man ”mörkar” resultat rekommenderar jag att läsa denna artikel av ingen mindre än Frank Schmidt. Ladda ned här

Andra seminariet jag valde att vara på var ett seminarium om sk deeplearning. Detta är en del av området maskininlärning inom artificiell intelligens (AI). Deeplearning är baserad på en uppsättning algoritmer som försöker modellera abstraktioner i data på hög nivå genom att använda många processlager med komplexa strukturer, bestående av många linjära och icke-linjära transformationer. Precis, liksom Ni är jag inte den som kan förstå detta. Men här ska jag försöka förklara det i alla fall. Tänk dig att du inte ens vet vad som orsakar något, men har en stor mängd data, deeplearning algoritmer kan hjälpa oss att strukturera upp all data, data kan vara tal, text, bilder, ljud, ljus, medicinska variabler, psykologiska variabler samt hjälpa oss att förstå vad som förutsäger vad. Idag har deeplearning ingen praktisk betydelse för vårt område inom psykologin, själva ansatsen tar ej hänsyn till varken etiska principer eller lagar. Eftersom deeplearning är en del av AI, det kommer att påverka vårt samhälle hur det kommer påverka bedömningar inom arbetslivet är för mig oklart får mig och många andra, men det kommer vara ytterst intressant att följa utvecklingen.

Nästa händelse var en intervju med Nancy Tippins. Nancy har jobbat i många år både som akademiker och praktiker inom området bedömningstjänster i arbetslivet. I denna intervju fick Nancy berätta hur hon började som student bli intresserad av hur psykologin kan tillämpas i arbetslivet. Förutom att ha varit anställd på företag som IBM, Exxon, Valtera och CEB har hon samtidigt drivit akademisk forskning som hela tiden varit inriktat mot tillämpning. Själv har jag arbetat tillsammans med Nancy i några internationella projekt, förutom att hon är extremt duktig person så har hon en ödmjukhet som imponerar. I slutet av denna ”session” fick publiken ställa frågor. Eftersom Nancy under många år har arbetat med bedömningar i arbetslivet undrade många vad hon tycke om den senaste utvecklingen när stora företag utan psykologisk kompetens köper upp mindre företag som har en gedigen psykologisk kompetens på området. Nancy var politiskt korrekt och pratade om fördelar och nackdelar av detta. Men det blev helt klart för mig att många inom den ”seriösa” branschen är oroliga över att företagsledningar tar beslut som EJ har kunskap om sunda bedömningsmetoder. Ytterst intressant seminarium som jag tar med mig hem.

Avslutningen på dagen handlade om psykometri och reliabilitet. Ett begrepp som många av er kanske har hört talas om som på något sätt kommit i kontakt med ett psykologiskt test är; Cronbach Alpha. Efter detta seminarie kan man konstatera att alla vi som beräknar detta borde skämmas, denna formel från 50-talet var en konsekvens av att det inte fanns datorer som kunde beräkna reliabilitet på ett kostnadseffektivt sätt. Jag kan bara hålla med talarna, det är dags att sluta undervisa cronbach alpha på våra utbildningar på universitetet, kasta ut SPSS som ett datorprogram och introducera R (ett gratisprogram) som kan beräkna reliabilitet på ett adekvat sätt.

Efter första dagen känner jag mig nöjd, har varit bra kvalitet.

Dela detta inlägg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *