Psychometrics Sweden & Assessment Engine
The most accessible, accurate and affordable assessments in the world of work
Personlighetsteori och personlighetsbedömning har varit i fokus under lång tid både hos forskare och praktiker. Jag har läst på lite och tänkte försöka vidga diskussionen genom undersöka hur vi som observatörer av personlighet har möjlighet att på ett tillförlitligt sätt bedöma personlighetsdragen i Fem Faktor Modellen (FFM). Många likställer personlighet med ett personlighetstest, dvs när …
Fortsätt läsa ”I betraktarens ögon – att obeservera andra personers personlighet”
Personlighetstester och andra färdighetsprov blir allt vanligare vid anställningsintervjuer. DN:s journalist har skrivit om detta förra veckans jobb bilaga. Där försöker hen beskriva för kandidater vad test är och sedan kommer några tips för att ”klara” testen. Nedan kommer jag med några förtydligande. I Sverige används en lång rad personlighetstester. Merparten baseras på teorin om ”big five”, …
Fortsätt läsa ”DN skriver om psykologiska test i rekrytering”
Ofta får jag frågor om hur några olika urvalsmetoder fungerar inom urval. Ett exempel är assessment center och ett annat är personlighets test. För att besvara dessa frågor behövs det att man definerar dels vad vi mäter och hur vi mäter. I ett assessment-center utförs simuleringsövningar som så nära som möjligt ska spegla kandidatens förmåga att utföra …
Fortsätt läsa ”Psykologiska egenskaper och metoder för att förutsäga arbetsprestation”
Även om en urvalsprocess använder standardiserade bra metoder är det inte säkert att själva rekommendationen från leverantören och urvalsbeslutet i sig ger det avsedda resultatet för organisationen. Det är därför jag har utvecklat Evidensbaserat urval (EBU™). EBU™ ersätter den subjektiva bedömningen i slutet av urvalsprocessen med en objektiv metod för att fatta beslut. EBU™ innehåller …
Fortsätt läsa ”Ett mått på hur väl leverantörer av urvalstjänster är evidensbaserade”
Jag fick mail från en av psychometrics uppmärksamma läsare som skickade mig kompletterande information avseende betygsbedömning. Detta står i läroplanen (Kursivt). Efter det som står som instruktionerna för betygssättning finns mina egna kommentarer (i fet stil). Kunskapskraven har en tydlig koppling till målen i ämnets syfte och anger med vilken kvalitet eleven ska visa sitt …
Jag har länge intresserat mig för hur betygsättning går till i Sverige, från grundskolan till universitetet. Inte minst för att en stor del av tyngden i betygsbeslutet grundar sig på prov, och prov emanerar från psykologiska test, dvs en teori hur vi kan mäta egenskaper och kunskaper. I skolan handlar det om att mäta kunskap, …
Fortsätt läsa ”Mätning av kunskap och betygsbeslut, ett debattinlägg”
När det gäller bedömningstjänster i arbetslivet marknadsförs ofta dessa metoder som vetenskapliga. Men ordet vetenskapligt verkar användas på ett sätt av många som ord utan innehåll. Ett exempel som jag har stött på är VerksamhetensDNA™ och ArbetsrelateratDNA™. Leverantören av metoden hänvisar till att det är vetenskapligt eller forskningsbaserat. På hemsidan kan man läsa: ”Kriterierna är …
En av de vanligaste frågorna jag får är – vilket test är bäst? Men frågan går inte att svara på utan att ge frågan ett kontext. Hur ska testet användas, vilket syfte har testningen? De flesta beteendevetenskapliga program som har metod och statistik på schemat undervisar fortfarande om den klassiska definitionen av validitet, dvs att …
Fortsätt läsa ”Vilket test är bäst? Validitet i arbetspsykologisk testning”