Det lönar sig att vara snäll, eller?

Det går en våg i näringslivet på epitetet att det lönar sig att vara snäll och sympatisk i sitt arbete. Det skrivs böcker i ämnet, och företrädarna hävdar att klimatet kommer bli mer sympatiskt.

Sympatiskhet ingår också i den berömda fem faktormodellen som beskriver människan övergripande personlighetsstruktur. Denna dimension handlar om i vilken utsträckning vilken ”stil” en person har i sina relationer till andra. Vissa personer är varma, tillitsfulla, snälla, sympatiska och ivriga att hjälpa, andra är mer avvaktande och skeptiskt inställda till sin omgivning och antar lättare ett kritiskt synsätt mot andra människor. I faktorn brukar ibland även ingå egenskaper som ”ömsinthet kontra realism” och ”följsamhet kontra konkurrensinriktning”.

Lönar det då att vara snäll i sina relationer på arbetet? Nu har ett forskarteam i USA med Professor Timothy A Judge i spetsen undersökt detta i fyra separata studier. I inte mindre än tre separata studier undersökte Judge & Co personlighetens fem dimensioner och hur mycket personerna tjänade i månaden. Tillsammans med en mängd olika kontrollvariabler som också analyserades (komplexitet, ålder, status, ansvar, tidigare inkomst etc) är resultatet är tydligt. Att vara osympatisk syns i lönekuvertet, särkilt för män. Män som ligger en standardavvikelse under medelvärdet i sympatiskhet tjänar i snitt 18% mer än män som ligger en standardavvikelse över medelvärdet i sympatiskhet. För kvinnor lönar det också att vara tuffa mot andra, men där tjänar mindre följsamma kvinnor i snitt bara 5% mer än sina snällare medsystrar.

Högre utbildning, tidigare inkomst, status i arbetet och ansvar i arbete var andra faktorer som hade, inte förvånande, ett positivt samband med lönen. Andra personlighetsfaktorers inverkan på lönen visade på skiftande resultat. Enskilda analyser visade att målmedventenhet och emotionell stabilitet var svagt positivt relaterat till lön, medan det var svaga samband som inte gick att generalisera.

I den sista studien testade forskarna hypotesen att män som visar sin varma känsla (där kvinnor ofta har en fördel) inte i lika stor utsträckning bedöms som lämpliga för chefsposter, i jämförelse med sina medtävlare som visar mer av sin skeptiska inställning till andra människor. Indirekt testar denna studie om män som visar sin ”kvinnliga sida” straffas i urvalsprocessen till chefsposter.

Resultatet var tydligt män som visar sin sympatiska sida har inte samma chans att nå en chefsposition i jämförelse med de män som visar mindre värme i relationer till andra. Kvinnor då? Kvinnor som var mindre sympatiska vann över män som var sympatiska, men män verkar generellt ha en fördel till chefsposition.

OK, då kan vi försiktigt konstatera att det är en fördel i löneförhandlingen att vara lite tuffare, men vilka nackdelar har det att vara mindre omtyckt och snäll mot sina arbetskamrater. Ja, de som ligger lågt på sympatiskhet visade sig mindre nöjda med livet utanför jobbet, mer stressad. De hade också ett mindre nätverk och nära vänner. Så detta är medaljens baksida. Det verkar som att de som vinner lönekriget genom att bekräfta sin personlighet måste offra annat.

Så, att vara illa omtyckt av dina kollegor behöver inte vara en nackdel, sannolikheten att du så småningom kommer att ha högre lön än dina omtyckta sociala och varma vänner är ganska sannolik. Det har sin nackdel när det gäller välmående, stress och det social nätverket. Och för att få en chefsroll så bör män tona ned sina kvinnliga drag, annars förlorar både män och kvinnor mot sina osympatiska medtävlare.

Referens

Judge, T.A., Livingston, B.L., & Hurst, C. (2012). Do nice guys—and gals—really finish last? The joint effects of sex and agreeableness on income. Journal of Personality & Social Psychology, 102, 390-407.

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Delta i diskussionen

3 kommentarer

  1. Fanns det någon korrelation mellan snäll eller inte snäll och faktisk arbetsprestation?

  2. Tack och fortsätt skriva bra saker! Jag behåller låg lön, ett rikt liv och låg arbetsprestation(testade det motsatta och det var inget kul). Rock on!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.