Arbetstrivsel är en av de mest undersökta fenomenen inom arbetspsykologi. Ofta så förklaras trivseln, av olika psykologiska förklaringsmodeller om den anställdes psykosociala arbetsmiljö. Mindre vanligt är att se arbetstrivseln som att stabilit tillstånd obereonde av den objektiva mijön. Nedan redovisas två longitudinella studier; även om det finns en variation mellan individer i arbetstrivsel över en längre period är arbetstrivseln ett relativt stabilt tillstånd hos anställda.
Från och till kan det höras att personal trivs sämre och sämre med sina arbeten. Detta testades i en studie där forskarna Nathan A. Bowling, Michael R. Hoepf, and David M. LaHuis, Wright State University och Lawrence R. Lepisto, Central Michigan University undersökte hur arbetstrivseln utvecklades från år 1972 fram till 2006 i ett stort representativt amerikanskt urval (N=36 214).
I grafen visas hur stabilt arbetstrivseln var under en period av 34 år, både när det gäller nivån på trivseln (medelvärde, gula linjen) och variationen i arbetstrivseln (variationen, den blåa linjen). Nämnas bör också att trivseln ligger stabilt över mittpunkten på skalan, de flesta trivs bra på jobbet och arbetstrivseln har inte sjunkit (eller) höjts på över 30 år, samtidigt finns det en variation mellan individer (SD) men även den är väldigt stabil över denna långa arbetsperiod.
Det finns naturligtvis begränsningar att titta endast på gruppnivå, därför undersökte jag, tillsammans med Docent Johnny Hellgren, vid psykologiska institution Stockholms universitet, hur arbetstrivseln förändrades över en 8 års period för anställda i samma företag. Vi var också intresserade av att ta reda på om den känslomässiga stabiliteten (i detta fall instabiliteten, mätt med en neurotisism skala) vid första mättillfället samvarierade både med initiala nivån på arbetstrivseln (man kan tänka sig detta som när man anställs) och hur arbetstrivseln skiljde sig åt mellan individer och inom samma individer över tid. Med andra ord, påverkar den känslomässig stabiliteten utvecklingen av arbetstrivsel. Denna studie redovisades igår på ”European Congress of Psychology” i Stockholm.
Vi undersökte detta i ett urval av 86 personer som under 8 år arbetade på ett företag i redovisningsbranschen. De fick först svara på en skala som mäter neuroticism (vid första tillfället) och en skala som mäter arbetstrivsel (vid fem tidpunkter). För att undersöka våra frågeställningar räcker det inte med enkla medeltalsanalyser, istället använda vi av oss sk ”multilevel” analys vilket gör det möjligt att samtidigt kontrollera variationen över tid mellan individer och inom individ. Detta var vad vi fann
- Känslomässig stabilitet förutsade hur personalen trivdes vid samtliga mättillfällen (faktum är att sambandet var lika starkt vid första tillfället som 8 år senare)
- Känslomässig stabilitet förutsade INTE hur personalens arbetstrivsel utvecklades över tid
- Arbetstrivseln var stabil på gruppnivå över tid
Så slutsatsen är att det finns en variation mellan individer, men det finns helt klart en stabilitetsfaktor här och en viss del av den variationen kan förklaras hur känslomässig stabil man är. Det återstår mycket forskning om hur arbetstrivsel utvecklas över tid.
Nedan kan ni se en sammanfattning av vår studie.
