Forskningsbaserade bedömningstjänster?

Stämpel assessmentNär det gäller bedömningstjänster i arbetslivet marknadsförs ofta dessa metoder som vetenskapliga. Men ordet vetenskapligt verkar användas på ett sätt av många som ord utan innehåll. Ett exempel som jag har stött på är VerksamhetensDNA™ och ArbetsrelateratDNA™. Leverantören av metoden hänvisar till att det är vetenskapligt eller forskningsbaserat. På hemsidan kan man läsa:

”Kriterierna är baserade på vidimerad forskning kring vad som avgör gemensam framgång och prestation av bland annat Elliot Jaques, Scott Bristol och William Moulton Marston.”

Observera att detta är bara ett exempel jag har stött på många liknande fall senaste åren.

Med vetenskap menas att det finns en teori. Denna teori är sedan vägledande för hur en bedömning går till. I detta exempel finns det begrepp som benämns VerksamhetensDNA™ och ArbetsrelateratDNA™. Hemsidan hänvisar till tre framstående forskare, för mig helt okända inom urvalsforskningen.

När jag googlar på Elliot Jaques, Scott Bristol och William Moulton Marston hittar jag inga direkta kopplingar till begreppet DNA (kanske för att det inte fanns när några av dem levde). Och när jag tittar vidare så hittar jag detta:

Elliott Jaques (Januari 18, 1917 – Mars 8, 2003) som  jag stött på tidigare inom branschen. Elliot var en kanadensisk psykoanalytiker som bland mycket annat föreslog en teori om hur personer kan väljas för olika roller i en organisation. Jaques utvecklade en metod som kallas Speech Analysis. Metoden gick ut på att en anställd fick genomgå en intervju där det bedömdes vilken potential denna person har för en viss nivå i en organisation. Resultatet fastställde på vilken komplexitetsnivå personen kan fungera i organisationen. Så vitt jag vet har inte detta lämnat något större avtryck i den internationella forskningen om urval eller organisationsutveckling. Har inte stött på hans teorier i de ”tyngsta” vetenskapliga tidskrifterna om organisationspsykologi. Men Elliot verkar poppis hos en hel del konsultfirmor.

Scott Bristol är lektor inom ämnet organisationspsykologi och har utvecklat ett instrument som mäter olika värdeingar, Life Journey Map®. Dessa 130 värderingar kategoriserar han sedan i tre cykler, Journey of Self-Worth. Journey of Self-Expression. Journey of Selfless-Expression. Verkar vara någon fasteori om utvecklingen av individer. Inget om Scotts teori eller mätning hittar jag i vetenskapliga tidskrifter.

Slutligen, William Moulton Marston (Maj 9, 1893 – Maj 2, 1947) var en amerikansk psykolog och jurist mest känd för att skapat seriefiguren Wonder Woman! Dessutom uppfann han lögndetekotorn (som vi idag vet inte fungerar). För oss som arbetar med urval så är han också upphovsman till DISC teorin som används som utgångspunkt för vissa test som används på den svenska marknaden. William har inte dykt upp som en frontfigur inom den organisationspsykologiska forskningen i vetenskapliga tidskrifter. Han verkar ha varit en högst kreativ person men att basera en bedömningsteori 2016 på hans teoretiska bidrag ter sig lite udda,

Argumentationen att detta är forskningsbaserat är inte ens svagt, det är obefintligt. Jag har tidigare skrivit om hur man bör tänka kring detta som uppdragsgivare (klicka här) och denna bedömning klarar inte ens av ett JA på den första frågan man ska ställa sig som upphandlare av bedömningstjänster.

Finns begreppet beforskat som avses att bedömas? Svaret är NEJ (vad jag vet)

Även om dessa forskare skulle ha erövrat världen med sina forskningsresultat är problemet att den “vidimerade forskningen” inte ens har definierat VerksamhetensDNA™ och ArbetsrelateratDNA™.

Säljs det bedömningstjänster av denna typ till företag? Nja, osäker, men en av Sveriges största banker verkar gå igång på VerksamhetensDNA™ och ArbetsrelateratDNA™. Detta säger en hel del om kunskapen hos dem som upphandlar bedömningstjänster på banken.

Läs gärna vad som står i ISO10667  vad  en leverantör bör kunna presentera som säljer bedömningstjänster, innan ni upphandlar nästa gång.

Evidensen för metoden eller processen bör vara beskriven i tillfredsställande detalj och bör innehålla:

  • en beskrivning av den modell, teori eller logik som bedömningsmetoden eller processen grundar sig på, t.ex. en teori om organisationskultur, en modell för arbetstillfredsställelse, en teori om individuella intelligensskillnader eller en modell för profilering av arbetsrelaterade kompetenskrav,
  • när och var evidensen anskaffades och senast uppdaterades,
  • information om vilken typ av data som samlats in, t.ex. testpoäng, skattningar av assessment-centerövningar, intervjuvskattningar, och kollegieskattningar,,
  • information om vad som utmärker bedömningsdeltagarna och huruvida de är tillräckligt representativa och tillräckligt många för att stödja eventuella slutsatser som dras utifrån deras resultat,,
  • innebörden av slutsatser för användning av metoden eller processen vid bedömningar, inklusive begränsningar i användningen.

6 thoughts on “Forskningsbaserade bedömningstjänster?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *