Lägesrapport från Psychometrics

trash2Organisationer både privata och offentliga anlitar mig som konsult eller fonderar pengar till Stockholms universitet för att vässa deras urvalsmodeller. Det senaste året har varit fullt upp med dessa uppdrag i att kombinera forskning med praktik. I dessa uppdrag har jag noga följt forskningen om personalekonomiska modeller och psykometri. Själva leveransen som organisationen får är en algoritm som maximerar validiteten i hela processen. Algoritmen är ett sätt att väga ihop information så att vi på bästa möjliga sätt väger informationen för att få ut bästa möjliga beslutsunderlag, och inte minst i urvalssituationen vara säkra på att informationen vägs på identiskt sätt för alla sökande.

Det är spännande och roligt att berätta att det idag finns en betydligt större öppenhet för att urvalsprocessen ska vara både transparant och rättvis. Att gå ifrån magkänsla och använda mekaniska modeller för att väga ihop information. Nedan kommer jag berätta hur många tillsammans bidragit till detta, både studenter och uppdragsgivare.

Under det senaste året har jag på olika program i Stockholms universitet regi (psykologiska institutionen) genomfört urvalsutbildningar. Både nationella och internationella studenter har examinerats, det har blivit ca 70 studenter som klarat kravet att teoretiskt förklara och argumentera för en evidensbaserd urvalsprocess. Studenterna är blivande psykologer och HR personal, och överlag har det enligt min mening varit en nyttig process både för mig som lärare och studenterna att diskutera urvalspsykologi. Jag har fått många goda uppslag av er för att vässa urvalsprocessen. Detta är utbildningens lärandemål:

• Beskriva hur en arbetsanalys kan ligga till grund för urvalsprocessen
• Välja lämpliga processer metoder/instrument som ska ligga till grund för urvalsbeslut.
• Bedöma effektiviteten i urvalet baserat på nyttoberäkningar
• Bedöma effektiviteten i urvalet baserat på jämställdhet
• Förstå vilka psykologiska processer som ligger till grund för beslutsfattande vid anställning.

Litteraturen (se nedan) anpassas efter hur lång kursen är (mellan 2 till 7 veckor), men inlämningsuppgiften är densamma och består av att dokumentera hela urvalsprocessen. Studenten får en fallbeskrivning författad av en fiktiv uppdragsgivare. Studentens uppgift är att sedan med hjälp av litteratur och föreläsningsanteckningar skriftligen och muntligen argumentera hur urvalsprocessen ska gå till utifrån leveransperspektiv (läs rekryteringskonsult), vilka metoder som ska användas, och hur urvalsbeslut ska verkställas för att balansera individens- och organisationens mål med urvalsprocessen. Studentens arbete ramas in av ISO 10667, bedömningstjänster i arbetslivet.

En viktigt del är att omsätta forskningsbaserade resultat till en verklig situation, studenten ingående beskriva hur validitet kan omvandlas till nytta för uppdragsgivaren. Nytta uttrycks ofta i kronor och ören, alltså vad får uppdragsgivaren tillbaka om hen satsar X antal kronor på en urvalsprocess?

Studenterna kommer med väldigt bra analyser där baskvot, urvalskvot och validitet uppskattas för att bilda beslutsunderlag för uppdragsgivaren. En del har använt regressionsanalys baserat på meta-analyser för att få fram hur deras bedömningsmetoder ska vägas samman för att hindra att allt slutar med en intuitiv tolkning.

Tre intressanta uppsatser kommer under denna termin (eller nästa) att försvaras som berör bedömning och urvalsbeslut, en uppsats om beslutstilar i arbetslivet, en uppsats där studenten intervjuat tunga beslutsfattare i organisationer om hur de fattar urvalsbeslut, samt en uppsats som jämför psykologisk testning med stationära datorer och mobila enheter.

Sex deltagare följer nu kursen European Federation of Psychologists’ Association.
(EFPA) Certifieringsutbildning. Syftet med denna utbildning är att ge deltagarna teoretiska och praktiska kunskaper i arbetspsykologisk testning som leder till en internationell certifiering enligt EFPA.Utbildningen vänder sig till personalvetare, psykologer, ekonomer, m.fl. som arbetar med psykologisk testning vid rekrytering. Målet med utbildningen är att ge testanvändare de kunskaper om psykologiska test och testanvändning i arbetslivet som leder fram till en certifiering i enlighet med de kriterier som är fastställda av European Federation of Psychologists’ Association.

Till alla studenter och uppdragsgivare jag träffat under det senaste året, ni gör ett så BRA JOBB, jag har en känsla av (kalla det intuition) att en förändring är på gång. Även om det finns ett stort motstånd att förändra rådande urvalsmodeller där magkänsla härskar, finns det idag ett gäng som arbetar för stora förändringar. Häng i och hjälp mig förändra, för snart kan vi ha en jämställd och ekonomisk försvarbar urvalsprocess i Sverige.

Litteratur

Diskrimineringslagen (2008:567).

The Oxford Handbook of Personnel Assessment and Selection edited by Schmitt, Neal (Ed.), Michigan State University, Department of Psychology, East Lansing, MI, US: The Oxford Handbook of Personnel Assessment and Selection. Oxford University Press, Oxford, New York/NY, USA.

Kuncel, N. R., Klieger, D. M., Connelly, B. S., & Ones, D. S. (2013, September 16). Mechanical versus clinical data combination in selection and admissions decisions: A meta-analysis. Journal of Applied Psychology. Advance online publication. doi: 10.1037/a0034156

Morris, S. B., Daisley, R. L., Wheeler, M., & Boyer, P. (2014, May 26). A meta-Analysis of the relationship between individual assessments and job performance. Journal of Applied Psychology. Advance online publication. http://dx.doi.org/10.1037/a0036938

Sjöberg, S. (2014). Utilizing research in the practice of personnel selection: General mental ability, personality, and job performance. Doctoral Thesis in psychology at Stockholm university.

Sjöberg, A., Sjöberg, S., & Forssén, K. (2007). PJP: Predicting Job Performance. Kapitel 4. Ekonomiska aspekter på och urval och arbetsprestation. Psykologiförlaget. Stockholm.

Sjöberg, S., Sjöberg, A., Näswall, K., & Sverke, M. (2012). Using individual differences to predict job performance: Correcting for direct and indirect restriction of range. Scandinavien Journal of Psychology, 53, 368–373.

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.