Ytterligare information om polisurvalet

rek2I tidigare inlägg har jag varit kritisk mot både nuvarande polisurvalet och utredningen (Polis i framtiden) om det kommande inträdet på polisutbildningen. Kritiken mot det nuvarande urvalet handlar främst om transparensen i urvalet och hur begåvningspoängen används. Nu har jag fått ny information från både sökande från polisprogrammet och personal på Rekryteringsmyndigheten.

Till skillnad från utredningen beskrivs urvalsprocessen idag var betydligt mer stringent än vad som framgår av utredningen. Gissningsvis har det tagit en tid att skriva utredningen och under den tiden har urvalsprocessen gjorts om av Rekryteringsmydnigheten och Polisen. Det verkar som urvalsprocessen har standardiserats eftersom begåvningstestet unIQ, personlighetstestet NEO och intervjun idag tolkas mekaniskt i processen. Har inte fått information exakt hur dessa saker viktas samman, men definitivt ett steg i rätt riktning.

Psykologintervjun idag utgår från Polisens kravprofil vilken brutits ner i nio aspekter, oklart vilka. Intervjun följer en intervjuguide där psykologerna för varje aspekt har obligatoriska frågor, valfria frågor och tillvalfrågor. Varje aspekt bedöms på en femgradig skala med ankare på varje skalsteg. Ingen helhetsbedömningen görs längre utan informationen vägs istället samman statistiskt dvs mekaniskt. Psykologerna tar löpande anteckningar och måste vid bedömningen dokumentera skälen till sina bedömningar för varje aspekt. Men hitintills har inga studier visat på att denna intervju är valid.

Inget utlåtande lämnas till de sökande istället får de sökande en standardiserad återkoppling med sina resultat och en förklaring till vad de står för. Den nya intervjun är alltså betydligt mer strukturerad än den tidigare även om den inte är helt strukturerad. Och en viss återkoppling sker redan idag.

En stor svaghet, vilken jag hörde att chefspsykologen för 10 år sedan var ytterst kritisk till redan då, är den webbaserade screening som sker före nästa steg när den mer standardiserade processen tar vid med test och betygssållningen. Målet är här att identifiera personer med otillräckliga medicinska med även psykologiska förutsättningar och personer som på annat sätt bedöms som olämpliga för polisyrket (t.ex. på grund av kriminell belastning). Instrumentet som används kallas Polisens webbaserade ansökningsformulär (PWA), en form av biodataformulär. Trots att ett relativt omfattande arbeta ligger bakom formuläret saknas ännu studier som belyser mätegenskaperna och kriterievalditet. Frågorna är relativt transparenta (tex Har du någon gång använt ett annat prestationshöjande preparat än anabola steroider?) så risken för socialt önskvärda svar är stor. Särskilt eftersom samma frågor genomförs även för de som söker om flera gånger. Det är också oklart hur alla dessa frågor bedöms för att komma vidare till nästa steg i processen vilket gör det ytterst tveksamt att använda detta underlag för urvalsbeslut. En annan brist i dagens modell är fysisk kondition, en förhållandevis god prediktor av polisprestation och hälsa, inte vägs in i den slutliga rangordningen. Den nya modellen har mött visst internt motstånd bland psykologer som uppger att de känner sig misstroda, men många psykologer tycker också att modellen är bättre än den tidigare då de kan se de metodologiska fördelarna.

Dr Stefan Annell verkar vara arkitekten bakom denna uppsträckning av urvalsprocessen, förmodligen ville Stefan få igenom än mer standardisering av processen, men enligt uppgift är Stefan helt bortkopplad från arbetet med polisurvalet, vilket naturligtvis är underligt.

Sammannfattningsvis är detta ett steg i rätt riktning, det går att skruva mer på detta, och särskilt angeläget ur ett urvalsperspektiv är att få resursstarka personer att söka utbildningen, en 3:a i begåvning och oklara gränser för hur personlighet och fysik bedöms gör att det finns risk att ”fel” personer tar sig in på utbildningen. Och även om utbildningen stärks så är det naivt att tro att inte urvalet spelar någon roll. Enligt den statliga utredningen är det på förslag att både begåvningstest och personlighetstest tas bort och endast betyg, högskoleprov och psykologbedömningen kvarstår när polisprogrammet går upp i den vanliga högskolan. Innan detta beslut tas borde oberoende forskare få uppdraget att med resultat från Stefan Annells avhandling göra en resultatsammanställning vilka metoder som funkar och vilka som inte funkar. Efter detta borde metod som på bästa möjliga sätt förutsäger både bra och dålig arbetsprestation bland nuvarande poliser väljas. Denna utredning bör inte ledas av personer varken från rekryteringsmyndighet eller polis, för mycket politik kommer då att överskugga logik och rational för vald process.

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.