Fusk på högskoleprovet, det går att förhindra

h2De senaste veckorna har det uppmärksammats att det fuskas på Högskoleprovet. Det har nog pågått i många år, men frågan är om det går att förhindra? Nedan kommer jag berätta om hur psykometriska forskningen kan hindra att personer köper sig in på läkarlinjen.

Högskoleprovet är ett studiefärdighetsprov. Testpoängen på provet ska säga vilka personer som sannolikt klarar olika universitets- och högskoleutbildningar. Det finns ett stort intresse bland sökande till högre utbildning att skriva högskoleprovet eftersom man då konkurrerar i ytterligare en urvalsgrupp och eftersom man på vissa attraktiva utbildningar använder resultatet på högskoleprovet som urvalsverktyg. På de allra populäraste utbildningarna krävs det också väldigt höga poäng på Högskoleprovet.

Hur ska då Universitets- och högskolerådet (UHR) komma åt fuskare?

För att störa det organiserade och tekniskt avancerade fusket, använde UHR fyra olika varianter av det sista provpasset i samband med provet den 29 oktober. Tre provorter fick olika versioner av provet i olika lokaler: Göteborg, Skåne och Stockholm.

I analysarbetet har UHR kunnat identifiera 50 fall där svarsmönstren visar att det med mycket hög sannolikhet inte har gått till på rätt sätt.

Bland de som har fuskat, har UHR identifierat 37 personer i Stockholm, nio personer i Skåne, fyra personer i Göteborg och en person i Linköping. Dessa provdeltagare har polisanmälts.

UHR säger sig fortsätta utveckla provet och överväger fler åtgärder för att komma åt användningen av otillåtna hjälpmedel vid högskoleprovet.

Vilka andra krafttag tar då UHR för att hindra att fuskare tar sig in på eftertraktade utbildningar? Detta har gjorts

  • Skriftligen intyga att man inte fuskar
  • Provvakter för utökad rättighet att använda kroppsvisitation (för att upptäcka teknisk utrustning hos fuskaren)
  • Sekretess för ”tipsare”

Nej, nej nej det räcker inte, fusket kommer att fortsätta, det räcker inte med kontroll, det måste till ett system där det är omöjligt att fuska, och det har funnits sedan många år tillbaka, inom psykometriska forskningen benämns det; Item Response Theory (IRT).

Den tekniska möjligheten finns redan idag att Högskoleprovet administreras med hjälp av sk ”adaptive testing” en teknik (som bygger på IRT) som gör det möjligt att ingen testtagare får identiska prov, inte ens samma antal frågor, men kan ändock jämföras med samma måttstock. Nedan kommer jag berätta hur det kan gå till när man inte längre behöver jaga fuskare, eftersom det helt enkelt inte går att fuska på högskoleprovet.

Den hastiga utvecklingen på IT-området de senaste årtiondena har öppnat möjligheten för att välja ut frågor som ska administreras i den individuella testningen och poängsätta resultaten. Denna form av testning sammanfattas under benämningen Computer Adaptive Testing, CAT. CAT baserat på IRT tar hänsyn till varje frågas svårighetsgrad, diskrimineringsförmåga (hur bra en fråga är på att mäta skillnaden i förmåga), samt sannolikhet att testpersonen har gissat sig till rätt svar.

Om olika individer administreras olika uppsättningar frågor justeras högskolepoängen efter svårighetsgrad (hur svår en fråga är), diskrimineringsförmåga (hur bra en fråga är på att mäta skillnaden i förmåga), samt sannolikhet att testpersonen har gissat sig till rätt svar.

Frågor i provet kan väljas ut för att matcha testpersonens nivå på den aktuella egenskapen (tex verbal förmåga) vilket medför att denna inte blir uttråkad av att administreras alltför lätta frågor eller frustrerad över att administreras alltför svåra frågor. Sammantaget innebär det att nästa fråga som administreras är beroende av vilket svar testpersonen gav på föregående fråga. CAT sätter sedan poängen från de unika administreringarna på samma skala så att de blir jämförbara.
Sammantaget blir detta en tillförlitlig mätning som garanterat  (100%) förhindrar fusk.

Jag har hört att detta är på gång, åtminstone med dataversioner av Högskoleprovet. Men varför har vi idag en papper och penna version av ett prov som ska avgöra många människors kommande arbetsliv som uppenbarligen går att fuska på?

I flera andra länder undviks fusk genom denna teknik. Att få ordning på detta borde prioroteras. Inte minst för att idag kan den som har tillräckligt fet plånbok köpa sig ett bra provresultat, ju fetare plånbok desto högre poäng.

 

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.