Belägg för en Kollektiv Intelligens Faktor, ”c”

I en nyligen publicerad studie i den ansedda tidskriften Science (Woolley, Chabris, Pentland, Hashmi & Malone, 2010) fann forskarna en kollektiv intelligensfaktor, som är något utöver gruppmedlemmarnas genomsnittliga intelligens samt något utöver gruppmedlemmen med den högsta IQ poängen.

Det har länge varit känt att intelligens kan beskrivas som en generell intelligensfaktor, och att den faktorn samvarierar med prestation. Forskare säger sig nu för första gången funnit en motsvarighet på gruppers prestationer som de betecknar som en ”collective intelligence”, en c-faktor.

Se klippet med Anita Williams Woolley när hon berättar om resultatet av studien

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Delta i diskussionen

4 kommentarer

  1. Mycket spännande! Vore intressant att studera detta utifrån grupper med olika mognad t ex utifrån S Wheelans teorier. Speciellt då Wooley et als studie pekar på att ju mer "effektivt" grupperna kommunicerade desto bättre var deras "c".

    Är man intresserad presenterar Devine & Philips (2001) meta analys kring kognitiv förmåga och grupprestation, resultaten pekar väl på något liknande d v s att det finns en effekt av gruppens totala kognitiva förmåga som bäst prediceras av gruppens medelvärde inte som man tidigare trott enskilda individers. Tziner & Vardi (1983) var inne på något liknande med hypotesen att den kognitiva förmågan hos en uppgiftsorienterad grupp fungerar som en moderator mellan dess sammanhållning och prestation (effektivitet).

    Som sagt mycket spännande, kul att se om det kan bli ett riktigt uppsving för fältet kring gruppsammansättning och synergieeffekter därigenom nu. Fältet har ju funnits länge men det har varit relativt tvetydiga resultat.

  2. Tack för tipset, ska läsa Devine & Philips (2001). När det gällerS Wheelans teori är jag dåligt insatt har du någon referens där hennes teori prövats får du gärna delge den. Hoppas att forskningsinstanser i Sverige kan ge lite pengar till att undersöka kollektiv intelligens vidare, även om Wolley et als studie ser lovande ut behöver teorin prövas ordentligt, inte bara i laboratoriemiljö utan i riktiga arbetsgrupper. En sak som kritiserats är reliabilitetsbrister i den individuella mätningen av intelligens (se Deary i Annual Review of Psychology, 2012, Vol. 63: 453-482) i jämförelse med mätningen av den kollektiva intelligensen. Teorier om kollektiva förmågor finns det gått om, empiri som stödjer en kollektiv förmåga är det sämre med.

    Anders Sjöberg

Lämna en kommentar

Lämna ett svar till Loretta Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.