Diskussion om högskoleprovet, vem gynnas och vilka diskrimineras?

I år genomförde över 57000 svenskar årets upplaga av högskoleprovet (HP).

Först ska sägas att jag är ingen expert på högskoleprovet men enligt min erfarenhet som konstruktör av begåvningstest så är det i stort sätt att likna vid ett traditionellt intelligenstest, fram till nu ett intelligenstest baserad mycket av inlärd kunskap (läsa räkna skriva). Forskning visar att intelligenstest som används för urval till det militära har ett högt samband med högskoleprovet, men det militära provet på ett mer adekvat sätt i jämförelse med högskoleprovet mäter det forskare benämner generell intelligens. Sedan i höstas är provet utformat på ett nytt sätt, mer matematik och färre ord och långa texter. En av anledningen till att provet gjordes om sägs vara att det mer träffsäkert skulle förutspå blivande studenters studieframgång, särskilt för högskolans tekniska program, varför det skulle vara så är oklart för mig. Provets två delar ska sedan kunna viktas, rapporterar SVD, för att passa olika universitetsprogram. Ett tekniskt program ska exempelvis kunna kräva en hög poäng på delen med matematik och logik och en lägre poäng på den språkliga delen.

Det som rapporteras i pressen för mig känns som tiden stått stilla i 50 år. Forskningen är tydlig, det är EJ de specifika färdigheterna som förutsäger hur det kommer gå för studenterna när de kommer ut i arbetslivet det är deras generella intelligens. Nu ska högskoleprovet inte förutsäga hur det kommer gå i arbetslivet utan studieframgång, men även här har den generella intelligensen en överlägsen sk prediktiv validitet. Det kan vara en obekvämt resultat att höra för många, men det är faktiskt ett faktum som ingen kan motbevisa (och folk har försökts i över 100 år).

Istället för att diskutera HP prediktiva kraft hamnar diskussionen om vilka som missgynnas och vilka som gynnas. Högskoleverket är förvånad att det är större skillnad mellan män och kvinnor i år i jämförelse med tidigare år. Det finns också regionala skillnader, åldersskillnader och förmodligen skillnader mellan etnicitet (men det nämns inte i pressen). Det är dock en fråga som inte berörs, hur väl HP verkligen gör det som avses, dvs förutsäga vem som lyckas på utbildningen. Innan frågan om diskriminering ska ställas måste frågan om prediktiv validitet ställas, så länge det inte utreds kommer vi inte få reda på varför poängen varierar för olika grupper. Mitt förslag är att högskoleverket tillsätter en oberoende utredning som seriöst granskar validiteten i HP, gruppskillnader i HP, och vilka implikationer ett resultat får för individer beroende vilken utbildning som söks. Ett tips är att titta på forskningen som producerats kring amerikanarnas HP (SAT) och deras begåvningstest som används inom de offentliga myndigheterna (GATB). Forskningen om indviduella differenser inom psykologin och pedagogiken är idag obefintlig i Sverige, det är dags att ta upp det spåret igen, på 60-talet var Sverige ledande inom området men idag ligger vi långt långt efter, inte minst på det metodologiska planet.

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.