Den praktiska användningen av personlighetstestning, några förtydliganden och en förhoppning om praktisk validitet

En vanlig sammanbladning av argument kring personlighetens betydelse vid urval är att inte skilja på teoretiska uttalanden som att ”personlighet har stor betydelse vid urval” som praktiska argument som ”användningen av personlighetstest bör ha stor betydelse vid urval”. Men är det inte samma sak tänker du?

Nej det är det inte, det första teoretiska påståendet antar att det inte finns några mätfel i varken personlighet eller i kriteriet arbetsprestation, detta är naturlitvis inte sant. Vi har en mängd slumpfel och systematiska fel som underskattar personlighetens betydelse, detta går att korrigera för i forskningen som undersöker det ”sanna” sambandet mellan personlighet och arbetsprestation.

Men som praktiker har det tyvärr inte någon som helst betydelse, det du har framför dig när du ska fatta beslut om en individs personlighet är ibland fullt av massa fel, och det får du leva med. Det är därför man skiljer på tre olika typer av samband, det obeserverade (det samband som inte är korrigerat för några mätfel), det teoretiska (som är korrigerat för mätfel) och det operationella (det praktiska sambandet som inte är korrigerat för mätfel i personlighet, men korrigerat för mätfel i kriteriet), det är sambandet som praktiker ska titta på. Så förmodligen är sambandet mellan personlighet och arbetsprestation underskattat många gånger, jomenvisst, men tyvärr är personlighetstestning förknippat med en mängd mätfel som vi inte kan göra något åt.

Nu kan dock forskning visa på att det går att ”förbättra” den praktiska användningen av personlighetstest, eller åtminstone visar forskning att den operationella ”validiten” går att höja ganska dramatiskt om man ändrar lite på vissa saker. Det kommer vi berätta mer om här på Psychometrics snart, men skilj då på vilken typ av validitet vi pratar om här, DEN PRAKTISKA VALIDITETEN. Vi kan då en gång för alla kasta bort den gamla föråldriga  synen på validitet som något som vi har om vi kan säga att ”det vi mäter är det vi avser att mäta”, eftersom vi aldrig kan vara säkra på det och det finns inte någon gradering av hur säkra vi är på det, så är det ett cirkelresonemang som ändå ingen förstår vad man ska ha till. Den praktiska valditeten talar istället om hur bra din personlighetstestning är för att förutsäga arbetsprestation.

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.