Användning av psykometriska test i Sverige och övriga världen

Bild 1 Psykometriska test.001

Det är Dirk D. Steiner som sammanställt forskning i ämnet användande av olika test och andra metoder vid urval och rekrytering. Resultatet är publicerat i den för övrigt helt suveräna boken”The Oxford Handbook of Personnel Assessment and Selection”. Boken är redigerad av Professor Neal Smitt, en av de mest etablerade forskarna på området. Eftersom de olika undersökningar använder olika mått på frekvent användning av olika test har skalan transformerats till en skala där 1 betyder aldrig och 5 ofta. I de flesta fall är det HR-specialister som har ingått i undersökningen och som utgör underlaget i analyserna.

När psykometriska test administreras i rekrytering i Norden handlar det ofta om någon form av begåvningstest och/eller personlighetstest. När en jämförelse görs av de nordiska länderna framträder en klar rangordning, där Finland ligger i topp och Norge ligger i botten. På andra plats kommer Sverige och på tredje plats kommer Danmark. När det gäller övriga världen (av de 28 länder som undersökningen täcker), ligger bland annat Malaysia och Nederländerna i topp.

Testing Sweden other Countries.001

Om endast personlighet och- personlighetstest analyseras utifrån ett svenskt perspektiv (tyvärr fanns det inte tillräcklig information för att göra en jämförelse med andra nordiska länder) framträder en intressant bild, särskilt om resultatet sätts i relation av nyttan av att använda test för att förutsäga arbetsprestation. Som vi tidigare redovisat här på Psychometrics har begåvningstest en operationell validitet på ca. 65 och personlighetstest en operationell validitet på ca .23, alltså begåvningstest är minst två gånger så effektivt i jämförelse med personlighetstest för att förutsäga vem som presterar bra på jobbet. I jämförelse med ett medelvärde för alla 28 länder syns det tydligt att i Sverige så är vi betydligt mer benägna att använda personlighetstest i jämförelse med andra länder. I Sverige använder vi begåvningstest i betydligt mindre grad än personlighetstest och i jämförelse med 27 andra länder så använder vi begåvningstest i mindre utsträckning.

Resultatet ska tolkas med försiktighet, det är en mängd olika felkällor i detta material, inte minst kan representativitet och storlek på stickprov diskuetars. Men, det kan vara värt att reflektera över, att vi köper en hel del personlighetstest i förhållande till begåvningstest trots att de inte ”gör jobbet” lika bra som begåvningstest. Att vi använder dessa test behöver förvisso inte betyda att vi använder oss av dess information när vi tar urvalsbeslut. I själva verket tyder studier på att i många situationer spelar det ingen roll vilket resultatet är på testet, helhetsbedömningen tar varken hänsyn till personlighet eller begåvning som avspeglas i de psykometriska testen.

För en komplett redovisning av alla data rekommenderas att köpa boken ”The Oxford Handbook of Personnel Assessment and Selection”, inte bara för att läsa om detta ämne, utan hur urval i praktiken ska skötas.

 

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.