Kognitiva test, utformade och standardiserade för personer med svenskspråkig bakgrund, används bland annat i samband med vägledning och urval till arbete och utbildning. Det har funnits en osäkerhet kring vad testen mäter, och hur rättvisande de är, då de används för människor med annan språklig och kulturell bakgrund. En avhandling av Ann Valentin Kvist vid Göteborgs universitet visar dock att det inte finns några starka skäl att avstå från de kognitiva testen för invandrare i samband med bedömning till utbildning och arbete.
Sveriges arbetsmarknadspolitik syftar till att på kortast möjliga tid integrera nyanlända grupper i arbetslivet. Ett redskap är arbetsmarknadsutbildning. För att matcha person mot utbildning och arbete finns kognitiva tester att tillgå.
Med hjälp av data från Arbetsförmedlingen och SCB belyser Ann Valentin Kvist hur säkra testen är, bland annat vilka kognitiva förmågor testen mäter för svenskar respektive invandrare, och inom vilka områden den kulturella bakgrunden ger skillnader i genomsnittliga prestationer. Hennes studier grundas bland annat på data från 3500 riktade arbetspsykologiska utredningar med 17 olika kognitiva test i södra Sverige, från åren 1993-2004.
Skillnad i utfall
– De visar att testen i stort mäter samma kognitiva förmågor hos svenskar, europeiska invandrare och utomeuropeiska invandrare. Skillnader i genomsnittliga prestationer fanns som förväntat främst inom det språkliga området. Det fanns också påtagliga skillnader i utfallet på test som mäter två- och tredimensionell rumsuppfattning, men skillnader i problemlösande förmåga var små, säger Ann Valentin Kvist, som själv arbetat som arbetspsykolog och nu är kvalificerad handläggare på Arbetsförmedlingen.
När psykologer skulle tolka testresultat för individer med invandrarbakgrund fanns det tecken på att den språkliga förmågan tolkades välvilligt. Personer med invandrarbakgrund bedömdes lämpliga för arbetsmarknadsutbildning trots låga prestationer på verbala test. Bedömning av formuppfattningsförmåga var likartad för alla grupper. Bedömningen av den problemlösande förmågan ledde däremot till mer restriktiva bedömningar av lämplighet för arbetsmarknadsutbildning, när det gällde invandrargrupperna. Möjligen var den problemlösande förmågan svårare för psykologerna att identifiera i invandrargrupperna, givet de språkliga och ibland även formuppfattningsmässiga begränsningarna.
Samma prognosvärde
– Genom att använda beräkningssystem som gör att testvärdena presenteras i termer av latenta variabler, underliggande orsaksfaktorer, skulle det kunna bli tydligare för psykologerna att skilja ut de olika aspekterna av begåvning, säger Ann Valentin Kvist.
Testresultaten visade sig ha ett relativt svagt samband med anställning efter avslutad arbetsmarknadsutbildning. Sambandet var dock av samma styrka för de svenska, europeiska och icke-europeiska grupperna. Det kan tolkas som att testen har ungefär samma prognosvärde för de olika grupperna.
Sammantaget pekade studierna på att testresultat kan användas även för grupper med invandrarbakgrund, givet att resultaten tolkas utifrån latenta variabler.
Referenser (delarbeten som ingår i avhandlingen).
Valentin Kvist, A., & Gustafsson, J.-E. (2008) The relation between fluid intelligence and the general factor as a function of cultural background: A test of Cattell’s Investment theory. Intelligence, 36, 422- 436.
Valentin Kvist, A. (2011). Interpretation of Cognitive Test Scores in Relation to Swedish and Immigrant Groups. Nordic Psychology. 63, 51-71.
Valentin Kvist, A. (2012). Immigrant groups, vocational training, and employment. European Journal of Training and Development. 36, 809-826.
Verkligen nyttig forskning! Men Anders, skulle du kunna förklara hur man presenterar testvärden i termer av latenta variabler och hur vi kan använda det praktiskt?
Henric Bruvik, cut-e
Intressant forskning, yes, dock är jag lite osäker hur man ska förstå latenta variabler i ovan text, det jag tror menas är att beräkningsgrunden är samma som används i BasIQ, dvs den övergripande generella intelligensfaktorn poängen är statistisk oberoende av den verbala förmågan. Jag vet att samma modell har används för arbetspsykologiska utredningar inom AMS, men det är bara en gissning. Tyvärr blandas ofta latenta variabler ihop vad som menas inom forskningen, dvs variabler som är fria från mätfel, detta kan vi tyvärr inte använda oss av praktiken, WYSIATI; What You See Is All There Is.
Anders