Vad mäter vi med EQ? Ett konstaterande efter 14 års forskning

nytt2Emotionell intelligens lanserades som begrepp av både praktiker och forskare på 90-talet. Daniel Golemans bok från 1995 fick ett enormt genomslag i media. Nu handlade det inte bara om den kognitiva förmågan, det fanns också något som handlade om den känslomässiga delen som var minst lika viktig att belysa som den kognitiva intelligensen. Jag fick Golemans bok av min mentor Lars Nystedt på psykologiska institutionen som examenspresent när jag doktorerade. Jag läste boken och fascinerades av det Goleman skrev så fascinerande om. Några år senare när jag börjat jobba med testutveckling förstod jag problematiken, att det är en sak att teoretisk säga att något finns, men en helt annan sak att bedöma samma egenskap. Av någon anledning, jag misstänker att det var Hunter Mabon som passade frågan vidare, blev jag något av en talesperson att EQ var något av ”kejsarens nya kläder”. Men frågan är om vad jag sa för 14 år sedan verkligen står sig idag?

Idag är EQ ett begrepp som används i arbetslivet i både urvals- och utvecklingssammanhang. Internationellt har det blivit en stor affär för många firmor, i USA uppkattas det att 150 konsultorganisationer erbjuder EQ relaterade produkter och 75% av Fortune 500 företag har anammat EQ som en del av deras urval- och utvecklingsstrategi. Medvetet eller inte följer naturligtvis Norden trenden, idag erbjuds en hel del EQ relaterade bedömningstjänster. Naturligtvis har det vetenskapliga fältet varit skeptiska (och det är ju inte så konstigt, det är ju deras jobb). Inte minst för att det är oklart om det överhuvudtaget går att bedöma eller mäta EQ på samma sätt som kognitiv förmåga, dvs IQ

För att undersöka om det går att bedöma måste man skilja på två helt olika utgångspunkter, antingen är EQ en del av den kognitiva intelligensen (vilket lanserades långt innan Golemans bok), eller så är EQ en del av personligheten. Resultatet när det mäts på individnivå är tydlig, dessa två definitioner är svagt relaterade med varandra, dvs två olika EQ mått kan visa olika resultat, detta är inte så bra om syftet med mätningen är att en person ska få vägledning om sin känslomässiga status, eller om EQ mätningen ska vägas samman för ett urvalsbeslut.

Vad jag kommer ihåg av vad jag sade får 14 år sedan var att jag gillade teorin, men var skeptiskt avseende de mätningar av begreppet som fanns att tillgå. Nu verkar det som marknaden, inte helt, men delvis tagit till sig mätningarna av EQ, och detta genom att mäta EQ genom att testpersonen får ta ställning till ett antal påståenden som har med deras egen förmåga att göra, sk självrapporterad EQ. Ett annat vanligt sätt är att samla in bedömningar från andra personer, ofta närmaste arbetskamraterna. Den kognitiva mätningen av EQ (som jag förespråkade) har däremot lyst med sin frånvaro, åtminstone i arbetslivets bedömningstjänster.

Men åter 14 år tillbaka i tiden, detta sade jag på Stiftelsen för Tillämpad Psykologi (STP) testdag år 2000

  • Mät IQ & EQ med prestationsmått (dvs den kognitiva definitionen)
    Mät personlighet med personlighetsinstrument (den andra definitionen)
    Om tio år kommer den generella intelligensfaktorn bestå av både känslo- och begåvningsmässig variation som mäts med prestationsmått (dvs den kognitiva definitionen)

Vad säger då forskningen idag?

2010 publicerade Joseph & Newman resultat som såg otroligt lovande för att den personlighetsdefinitionen verkligen bidrog till att förutsäga arbetsprestation, särkilt i yrken inom omvårdnad. Medan mätningar av den kognitiva aspekten av EQ visade på betydligt lägre kriterievaliditet (Anders Sjöberg, 2000 hade tokfel). Men läser man noga Joseph & Newman så var de själva förvånade av resultatet och lanserade inte på något sätt att detta resultat skulle generaliseras helt och hållet. Jag var och lyssnade på ett seminarium om EQ på SIOP 2011, och där fanns det naturligtvis stor förhoppning för de som hade hoppat på EQ-tåget, men forskarna, som alltid betonade att ytterligare forskning behövs innan vi kan säga hur detta praktiskt ska användas.

eq2

I senaste numret av Journal of Applied Psychology publicerar samma forskargrupp nya resultat (se referens nedan, Joseph et al, 2014). Forskarna går igenom samtliga resultat som behandlar den personlighetsmässiga definitionen av EQ och jämför mätningen av personlighet och dessa mätningars prediktiva kraft att förutsäga arbetsprestation. Vid en jämförande analys av EQ mätningar och personlighetsmätningar bidrar inte EQ något till att förutsäga vem som kommer prestera bra eller dåligt på arbetet. Närmare bestämt förklarar en kombination av IQ, kognitiv IQ, självrapporterad tidigare prestation, självförtroende, samvetsgrannhet, extraversion och emotionell stabilitet det mesta av variationen av EQ som det mäts i praktiken. Eller än mer förenklat, EQ handlar om personligheten i form av emotionell stabilitet och extraversion. När dessa faktorer konstanthålls mot kriteriet finns det noll procent av tilläggsvaliditet när EQ mäts enligt principen att EQ är en egenskap skilt från de kognitva delen av intelligensen. Så, för 14 år sedan hade jag rätt, detta är kejsarens nya kläder, men jag hade fel det är inte så att den den generella intelligensfaktorn består av både känslo- och begåvningsmässig variation som mäts med prestationsmått.

Vad betyder då detta praktiskt; ni som använder EQ i urvalsprocessen behöver inte byta det mot ett mått på personlighet (det är typ samma sak), ni som använder personlighet mätt med ett bra femfaktortest behöver inte heller byta (det är typ samma sak). Ni som använder EQ som en hjälp i utvecklingsarbetet ska var medveten att ni till stor del mäter personlighet när ni tolkar ert EQ mått.

Referenser

Joseph, D. L., & Newman, D. A. (2010a). Discriminant validity of selfreported emotional intelligence: A multitrait–multisource study. Educational
and Psychological Measurement, 70, 672–694. doi:10.1177/
0013164409355700

Joseph, D. L., & Newman, D. A. (2010b). Emotional intelligence: An integrative meta-analysis and cascading model. Journal of Applied Psychology,
95, 54–78. doi:10.1037/a0017286

Joseph, D. L., Jin, J., Newman, D. A., & O’Boyle, E. H. (2014, September 22). Why does self-reported emotional intelligence predict job performance? A meta-analytic investigation of mixed EI. Journal of Applied Psychology. Advance online publication.
http://dx.doi.org/10.1037/a0037681

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Delta i diskussionen

4 kommentarer

  1. Jag håller med helt och hållet. Vad inlägget utlämnar är dock att EQ test i normativ utformning dessutom är oerhört lätta att manipulera med avseende på den sökta tjänsten. EQ test av detta slag bör därför aldrig användas i urvalssammanhang utan endast i samband med utveckling av personliga förhållningssätt, strategier och kompensationsbeteenden.

  2. Det finns en poäng med detta, men problemet som jag ser det är att om EQ (självrapporterade test) mäter till hög grad samma sak som personlighet, och vi vet att personlighet har en ärftlig komponent som är ganska hög, vad är du nyttan att veta en EQ poäng vid en utvecklingsinsats? Och hur kopplar du en EQ poäng till en kompetens, kompetens för mig är något du lärt dig oavsett din IQ eller EQ?

  3. Det finns en kul story om bakgrunden till EQ. Begreppet lär ha skapats av två forskare inom utvecklingspsykologin som ville driva med alla bokstavskombinationer inom deras fält, ADHD, ADD etc.
    De höll en ironiskt menad föreläsning om detta på en konferens som lurade journalisten Goleman och skapade hans intresse.

    1. Intressant, har inte hört detta men det borde vara Salovey och Meyer, de tror jag forskade då både inom utvecklingspsykologi. De lanserade tanken att detta var en del av den kognitiva intelligensen…sedan hände en hel del på marknaden…och sedan hamnade EQ inom personlighetsområdet. Dock var det några mycket tidigare som myntade begreppet social intelligens på 50 talet men fick inte något gehör

Lämna en kommentar

Lämna ett svar till anderssjberg Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.