I torsdags hade jag förtroendeuppdraget att sitta i betygsnämnden för en avhandling. Det var Karolina Sörman som försvarade sin avhandling ”The Psychopathy Construct in a Swedish Context – Conceptualization and Validation of Different Assessments”. Opponent var assisterande professor Kasia Uzieblo, från University College Thomas More, Antwerpen, Belgien. Övriga i betygsnämnden var professor Niklas Långström KI (ordförande) och assisterande Professor Eva Uppsala Universitet. Huvudhandledare har Professor Håkan Fischer, Stockholms Universitet varit.
Karolinas avhandling handlar om hur psykopatiska drag hos personer kan mätas. Psykopati är associerat med återfall i brottslighet, inklusive våldsbrott. Psykopater kännetecknas av att vara manipulativa, impulsiva, ansvarslösa, sakna empati och ånger. Men det finns också personer med höga psykopatiska drag som kan vara framgångsrika samhällsmedborgare – modiga, charmiga och kreativa. Traditionellt har bedömningen av dessa drag inom rättspykiatrin bla skett genom en strukturerad intervju. Denna intervju har varit ett viktigt bidrag om personer bedömts ha dessa drag. Karolina föreslår att denna intervju kan kompletteras med ett självrapporterat test. Karolina och hennes kollegors studier visar delvis att detta kan vara en framkomlig väg.
Karolina försvarade sin tes (avhandling) med bravur. Det var ingen tvekan att hon idag förmodligen är en av de mest insatta i landet avseende mätning och bedömning av psykopati. Liksom Karolinas argumentation, verkar det som forskarna delvis frångår indelningen av att bedöma personer inom rättspyskiatrin som antingen psykopat eller inte, istället ser man det som en kontinuerlig skala där personer kan ha mer eller mer av dessa osympatiska drag, som tex avsaknad av empati för andra människor. Diskussionen under denna dag handlade naturligtvis om vilka egenskaper som ska inkluderas som psykopatiska drag och det verkar som att där är inte forskarvärlden helt överens. Karolinas avhandling är ett viktigt bidrag för att ta den frågan vidare, inte minst med tanke på att psykopati inte längre ingår som en diagnos inom psykiatrin.
Det har varit otroligt intressant att läsa Karolinas avhandling, och det stödjer min tes att vi inom arbets- och organisationspsykologin har mycket att lära av det som pågår inom andra områden inom psykologin. Betygsnämnden var rörande överens om att Karolina skulle få sin Doktorstitel.
Grattis Doktor Karolina och hoppas du nu får en välförtjänt semester.
Nedan hittar ni mer information om avhandlingen och en intervju med Karolina
Titel: The Psychopathy Construct in a Swedish Context – Conceptualization and Validation of Different Assessments
Huvudhandledare: Håkan Fischer, Ph.D., Professor, Stockholm University, Department of Psychology
Bihandledare:
Marianne Kristiansson, M.D., Ph.D., Adjunct Professor, Karolinska Institutet, Department of Clinical Neuroscience, Division of Social and Forensic Psychiatry
John F. Edens, Ph.D., Professor, Texas A&M University, Department of Psychology, College Station, Texas, USA
Katarina Howner, M.D., Ph.D., Karolinska Institutet, Department of Clinical Neuroscience, Division of Social and Forensic Psychiatry
Opponent: Kasia Uzieblo, Ph.D., University College Thomas More, Department of Applied Psychology, Antwerpen, Belgium och Visiting Professor, Ghent University, Department of Experimental-Clinical and Health Psychology
Betygsnämnd:
Niklas Långström, M.D., Ph.D., Professor, Karolinska Institutet, Department of Medical Epidemiology and Biostatistics
Anders Sjöberg, Ph.D., Associate Professor, Stockholm University, Department of Psychology
Eva Lindström, M.D., Ph.D., Associate Professor, Uppsala University, Department of Neuroscience