Ytterligare kommentarer avseende betyg

lära

 

 

Jag fick mail från en av psychometrics uppmärksamma läsare som skickade mig kompletterande information avseende betygsbedömning. Detta står i läroplanen (Kursivt). Efter det som står som instruktionerna för betygssättning finns mina egna kommentarer (i fet stil).

Kunskapskraven har en tydlig koppling till målen i ämnets syfte och anger med vilken kvalitet eleven ska visa sitt kunnande i förhållande till målen.

OK för mig jag förstår ,det är ett absolut nivå system utan jämförelser mellan elever.

Eleven ska uppfylla hela kunskapskravet för betygen E, C eller A. Betygen D och B har inte preciserade kunskapskrav. Dessa betygssteg grundar sig på vad som anges i kunskapskraven för betygen över och under.

Här blir det lite svårare att följa, men OK jag tror jag förstår det finns ingen definition av betygen D och B.

Underlagen för betygen D och B kan se olika ut för olika elever. En elev uppfyller vissa delar av kunskapskravet för det överliggande betyget medan en annan elev uppfyller andra delar.

Här smyger det sig in en jämförelse mellan elever i ett absolut system och det börjar likna en kompensatorisk modell där det ena kan överväga det andra. 

Båda eleverna kan dock bedömas uppfylla det överliggande betyget till övervägande del.

Antingen petas man upp eller ned i bedömningen med begreppet ”övervägande del”. Nu börjar det bli flummigt.

Eftersom ”till övervägande del” är en bedömning som kan se olika ut från elev till elev kan dessa kunskapskrav inte preciseras vare sig på nationell eller på lokal nivå.

Spännande, det går inte att precisera, men vi lärare ska ändå tvingas bedöma om man petar upp eller ned en elev. Det här börjar bli otroligt diffust.

Vid bedömningen av ”till övervägande del” gör läraren en helhetsbedömning av de
kunskaper eleven visar jämfört med överliggande kunskapskrav.

Och här kommer den berömda ”helhetsbedömningen” även kallad magkänsla som vi vet inte fungerar. 

I jämförelsen identifierar läraren vilka delar av kunskapskraven som eleven uppfyller och bedömer med stöd i ämnesplanens syfte och kursens centrala innehåll om elevens kunskaper sammantaget uppfyller kravet på ”till övervägande del”.

Slutkommentar

Detta fungerar sådär, hela makten för bedömningen ligger hos läraren som måste avgöra ett betyg ibland på nivåer som inte går att definiera. Detta är en skandal, jag undrar varför man helt bortsett från samhällsvetenskaplig forskning av psykologer, pedagoger och ekonomer om vilken ”bias” vi petar in i våra tolkningar (särskilt om vi redan från början medger att de inte går att precisera). Och framförallt var matematiklektorn Fritz Wigforss inne på samma linje för 60-70 år sedan. Tycker man ska tillsätta en krisgrupp (Wigforss gruppen) som får reda ut denna härva, det är inte rimligt att detta ska hända 2016.

Betyg2

 

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Delta i diskussionen

1 kommentar

  1. Jag är testpsykolog sedan över 20 år och jobbar för tillfället som skolpsykolog.
    Har förvånats över att elever, som visat sig inte klara början av gymnasiet, släppts igenom grundskolan med godkända betyg. Vid utredning med begåvningstest, när gymnasieläraren larmar, visar det sig att eleven är intellektuellt svagbegåvad. Hur gick det alltså till när eleven bedömdes godkänd i åk 9 ? – Blogginlägget gav en del av svaret. Lärarna har tydligen möjlighet att ”hellre fria än fälla”, trots att detta är en björntjänst för eleven.

Lämna en kommentar

Lämna ett svar till Marina Bortas Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.