Tillträde till Polisutbildningen, ny utredning som kommer försämra urvalsprocessen

polis1I maj 2016 kom den nya utredningen om polisutbildningen i Sverige. Utredningen föreslår att grundutbildningen till polisman omformas till en högskoleutbildning. Idag är polisprogrammet upplagt efter 1997 utredning ”Ny grundutbildning för poliser, Polisprogrammet”. Dagens system för antagning till grundutbildningen till polis har kritiserats i vissa delar. Kritiken gäller främst att det inte är tydligt och att processen för urval inte är transparent. Det är Polismyndigheten som idag bestämmer vem som ska antas till utbildningen. Beslutet går inte att överklaga. De som söker idag och inte kommer vidare till sista uttagningsproverna får ingen information om varför de sorterats bort. Senaste tiden har även kritiken varit hård avseende sänkta krav på begåvningsnivå för att bli polis. Med den samlade kunskapen som idag finns i Sverige, tre avhandlingar under senaste åren som försvarats på stockholms universitet om rekrytering och urval, är det bara förvåning jag känner när jag läser kapitel 9 (Tillträde till utbildningen) i den senaste utredningen. Men innan jag går in på detaljer, hur går det till idag för att kunna bli Polis i Sverige?

Ansökning sker via Rekryteringsmyndighetens hemsida.  De sökande som uppfyller kraven får sig tillsänt inloggningsuppgifter och en inbjudan att komplettera ansökan. Den sökande besvarar frågor om hälsa, skolgång, intressen med mera i ett databaserat formulär och Rekryteringsmyndigheten kontrollerar ålder och medborgarskap

Universitets- och högskolerådet kontrollerar sedan den sökandes betyg och omdömen för att kontrollera studiebehörigheten, och räknar ut meritvärdet. De bäst meriterade sökande kallas till tester under två dagar. Simprov, begåvningstest och ett personlighetstest, fysiska och medicinska tester samt en psykologintervju.

Intressant är att inga nivågränser anges i utredningen avseende fysiska och medicinska tester. Inte heller specificeras vad som mäts i psykologintervjun och personlighetstestet.

Vad föreslår utredarna?

Utredarna föreslår att de regler som gäller för krav på grundläggande behörighet för tillträde till högskoleutbildning generellt, ska gälla som utgångspunkt för tillträdeskraven också för den utbildning som leder till polisexamen.

Sedan säger utredarna ”Vår utgångspunkt är att systemet för antagning till utbildningen som leder till polisexamen ska vara transparent och rättssäkert, men också funktionellt, av hög kvalitet och forskningsgrundat”. Därför föreslår utredarna.

De regler som gäller för krav på grundläggande behörighet för tillträde till högskoleutbildning generellt, ska gälla som utgångspunkt för tillträdeskraven också för den utbildning som leder till polisexamen.

OK, jag fattar galoppen. Utredarna vill att  antagningen till polisen ska fungera på samma sätt som vilken högskoleutbildning som helst, en kombination av Högskoleprovet och betyg. Detta uttalas också av företrädare av både Rekryteringsmyndigheten och polisen de senaste veckorna i olika medier.

Utredarna föreslår följande.

Vi anser att Universitets- och högskolerådet bör föreskriva om att en psykologbedömning ska genomföras för antagning till utbildning som leder till polisexamen. Däremot bör begåvningstestet och personlighetstestet
slopas.

Utredarna menar att forskning visat att betyg från gymnasiet och högskoleprov ger goda möjligheter att välja ut studenter som har goda förutsättningar att klara av högskoleutbildning. För detta hänvisar man sedan till Stefan Annells avhandling om hållbar rekrytering.

Anledningen att de vill slopa begåvningstest grundar sig inte på att det inte fungerar, utan snarare ett resonemang att det skulle vara tillräckligt bra utan. Men att just psykologbedömningen skulle vara kvar, den bedömning idag som det inte finns något som helst stöd för att det fungerar, där finns det ingen hänvisning till forskning. Det finns inget i Annells avhandling som varken stödjer att ta bort begåvningstest eller att behålla intervjun.

Utredarna upprepar sedan samma resonemang senare i utredningen.

”Vi har ovan föreslagit att det begåvningstest och det personlighetstest som i dag utgör tillträdeskrav slopas eftersom forskning visar att betyg från gymnasiet och resultat från högskoleprovet utgör ett väl så bra underlag vid bedömningen av vilka sökanden som har goda förutsättningar att klara ut bildningen.”

Vad utredarna fått detta ifrån är oklart. Utredarnas fortsätter sedan, utan att ha något empiriskt stöd och i svepande ordalag, att ”det är viktigt att en psykolog gör en adekvat bedömning av om en sökande utifrån sina förutsättningar är lämplig att utbilda sig till polisman”.

Vi föreslår att psykologintervjun blir en del av prövningen av sökandens lämplighet för utbildningen.

De menar att psykologen har en möjlighet till att göra en intervju som på ett adekvat sätt kan bedöma varje indvids personliga mognad, lyhördhet, flexibelitet, engagemang och ansvarsfullhet.

Nej, det finns inget stöd i forskningen för detta. Det finns ingen begreppsvalidering av att intervjun mäter personliga mognad, lyhördhet, flexibelitet, engagemang och ansvarsfullt  Och det finns ingen prediktiv studie som visar att intervjun förutsäger prestation på utbildning och i polisyrket.

Sedan kommer en obegriplig mening till som handlar om att använda offentliga medel på ett effektivt sätt.

”En lämplighetsprövning i ett tidigt skede, det vill säga innan sökanden blir antagen till utbildningen, minskar risken för att olämpliga personer genomgår utbildningen utan att kunna fullfölja den eller utan att senare kunna bli anställda av Polismyndigheten. Detta medför i sin tur således även en bättre användning av offentliga medel”

Bättre än vaddå? undrar undrar jag. Finns det något stöd för att en psykologintervju i ett tidigt skede skulle vara ett bra sätt att använda offentliga medel? Vad jag vet är just intervjun det dyraste av alla sätt, långt dyrare än att använda betyg, högskoleprov, intelligenstest och personlighetstest!

Sedan utan att närmare specificera hur detta hänger ihop med befintlig forskning för utredarna ett resonemang om hur man gör i officerurvalet vid försvarshögskolan. Och där gör utredarna det vanliga misstaget att hänvisa till den berömda magkänslan där bedömaren på ett magiskt sätt väger ihop all information till en lämplighetsbedömning.

Utredarna beskriver hur en lämplighetsbedömning inför antagning till Officersprogrammet genomförs med Inskrivningsprovet (som jag tror inte utredarna vet är just ett intelligenstest), psykologisk bedömning, intervjuformulär, professionsintervju och psykologintervju, där de tre första momenten genomförs före professions- och psykologintervjuerna och fungerar som ett underlag främst inför psykologintervjun.

Det hänvisas sedan att det är psykologen som ansvarar för analys och bedömning av alla dessa moment. Efter intervjuerna görs en sammanvägning av resultaten från de två delarna, psykologintervjun och professionsintervjun. Denna holistiska sammanvägning kommissionen uttrycks i en heltalsskala 0–3, där 0 innebär att den sökande inte uppfyller kravprofilen för utbildningen, medan 3 betyder att den sökande mycket väl uppfyller kraven för utbildningen.

Precis detta visar Sofia Sjöberg i sin avhandling är ett slöseri med resurser i pengar och ören samt ger en lägre validitet i jämförelse med om samma poäng vägs ihop i en mekanisk ekvation. Snacka om att slösa resurser.

Betyg och prestation

Jag har också berättat att den samlade kunskapen om betygs relation medarbetsprestation, att detta samband försvinner när indvidens intelligens tas hänsyn till, med andra ord intelligens predicerar arbetsprestation bättre i jämförelse med betyg. Jag har också tillsammans med Stefan Annell och Magnus Sverke visat att generell intelligens är en god prediktor till betyg på Polisprogramet och när jag var provopponent på Stefan Annells avhandling visade jag att intelligens samvarierar med betyg som i sin tur samvarierar med inledande praktisk prestation bland poliser. Det vill säga begåvning förutsäger prestation på utbildningen som i sin tur förutsäger prestation som polis i det praktiska arbetet.

Slutsats 

Utredningens kapitel 9 är en efterkonstruktion av ett tänkt svar att överföra Polisprogrammet till en högskoleutbildning och på detta sätt ta bort personlighetstest och begåvningstest men behålla psykolologintervjun. Jag kan köpa att begåvningstest och personlighetstest försvinner utifrån att detta inte finns på andra högskoleutbildningar. Men samtidigt behålla psykologintervjun blir svårsmält eftersom det inte idag finns en enda studie som stödjer intervjun som en god predikar för poliser i Sverige. Förslaget kommer leda till att de valida delarna i polisurvalet tas bort och det dyraste sättet blir kvar där vi inte har något belägg för att det fungerar. Det kommer att försvaga urvalet och det kommer att kosta skattebetalarna mera pengar.

Rekommendationer

Detta säger utredarna är framtidens poliser.

”För att möta dessa krav måste polismän i framtiden i högre utsträckning än i dag ha förmåga att ta till sig och analysera kunskap, att självständigt och kritiskt göra egna bedömningar, urskilja problem och föreslå lösningar”.

Mitt förslag är att tidigt i processen testa begåvning och personlighet till en rimlig kostnad (och detta kan man få tillstånd för av högskoleverket, bland annat läkarlinjen vid KI har använt intelligenstest i många år). De bäst meriterade sökande (de med högst poäng på begåvning och målmedvetenhet och emotionell stabilitet) kallas till simprov, fysiska och medicinska tester samt ett samtal med en erfaren polis/lärarer som beskriver utbildningen och den senare yrkesutövningen. Efter intervjun kan den godkända kandidaten ta ett medvetet beslut om Polisprogrammet är rätt utbildning för hen.

På detta sätt kommer vi få en mer begåvad och personlig lämpad poliskår, som samtidigt är fysisk kapabel att klara de kommande uppgifterna som beskrivs av utredarna. Och processen kommer bli mer jämställd.

 

 

 

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.