Motståndet i rekryteringsbranschen att arbeta evidensbaserat, ett exempel

Anders SjöbergUrvalsbeslutSkriv en kommentar

för2ISO 10667 – Bedömningstjänster i arbetslivet – processer och metoder för bedömning av människor i arbetsrelaterade syften har funnits i snart 5 år på den svenska och internationella marknaden. ISO 10667 har ett evidensbaserat synsätt på bedömningstjänster (tex rekrytering och urvalstjänster). Fram tills idag är det endast ett fåtal organisationer som certifieras sig mot ISO 10067. Certfiering är inget krav, utan vem som helst kan köpa standarden från SIS och börja arbeta enligt standarden. Men varför denna tröghet att arbeta med evidensbaserat urval? Min hypotes är att de stora rekryteringsbyråerna finner ingen orsak att ändra sitt arbetssätt så länge uppdragsgivarna inte ställer krav på rekryteringen. Detta kan spåras i en dom i förvaltningsrätten i Göteborg (mål nr 501-15) från 2015. Leverantören överklagar beslutet att förkasta deras anbud till Göteborgs Stad.

Som argument hävdar Leverantören att det alldeles för kostnadskrävande att certfiera sig och att det strider mot de grundläggande principerna om transparens, proportionalitetsprincipen och likabehandlingsprincipen som ska gälla vid offentlig upphandling. Men vilka krav ställde då Göteborgs stad? Detta är taget direkt från anbudsförfrågan (mina kommentarer inom parantes).

Leverantören ska ange vilka standardiserade processer som används.
Är Leverantörens rekryteringsprocess certfierad enligt ISO10667 ska kopia på certfieringen bifogas. (Här finns det alltså möjlighet för leverantören att certfiera sig av tredje part, tex DNV).

I annat fall ska Leverantören till anbudet bifoga dokumentaion som beskirver de arbetsmoment och metoder som används i samband med rekryteringsprocessen (även om man inte har certiferats kan man här bifoga information om den evidensbaserade processen). Detta omfattar dokumentation för varje enskild metod.

Dokumentationen ska innehålla.

en beskrivning av den modell, teori eller logik som bedömningsmetoden eller processen grundar sig på, t.ex. en teori om organisationskultur, en modell för arbetstillfredsställelse, en teori om individuella intelligensskillnader eller en modell för profilering av arbetsrelaterade kompetenskrav,

när och var evidensen anskaffades och senast uppdaterades,

information om vilken typ av data som samlats in, t.ex. testpoäng, skattningar av assesment-centerövningar, intervjuskattningar, och kollegieskattningar,

information beträffande fastställande av eventuella gränsvärden,

innebörden av slutsatser för användning av metoden eller processen vid bedömningar, inklusive begränsningar i användningen.

Om flera bedömningsmetoder rekommenderas av Leverantören, för att dra slutsatser om de som blir bedömda, ska förklaringen för den integrering av data som utgör grunden för slutsatserna anges liksom evidensen för slutsatserna.

Denna text är mer eller mindre tagen direkt från ISO 10667, vilket betyder att Levernatören har två val, antingen certifiera sig där dessa och en hel del andra krav ställs på leverenatören, eller beskriva i ovan nämnda punkter hur rekyteringsprocessen går till.

Inget av detta kunde verifieras i anbudet ansåg Göteborgs Stad, detta kunde däremot andra leverantörer göra och de fick därför uppdraget. Och det är därför Leverantören överklagar.

Leverantören hävdar vidare i sin argumentation att dessa krav är otydliga och högst subjektiva och att upphandlaren inte har förmåga att bedöma underlaget. Vidare säger Levarantören att ISO 9001 borde gälla som krav (vilket leverantören har certfierat sig mot). Dessutom har Levarantören bifogat andra process- och metodbeskrivningar i anbudet, men eftersom de innehåller företagshemligheter lämnas inte dessa ut som bevis i detta mål. Leverantören, har enligt egen utsaga, lidit skada av att anbudet inte kvalificerad sig till utvärdering.

Detta är inget ovanligt mål, och ingen ovanlig argumentation. Det man tycka är synd är att leverantören inte tar reda på hur ISO 10667 är uppbyggd och hur det kan underlätta arbetet med rekryteringsprocesser. Sedan är det ödets ironi att leverantören hävdar att kraven strider på transparens när det i själva verket var en stor drivkraft att publicera ISO 10667. Sedan är det intressant att leverantören har hemliga processer, snacka om krav på transparens.

Vad sa förvaltningsrätten kanske ni undrar?

Förvaltningsrätten avslår ansökan. Argumentation från förvaltningsrätten var att detta inte strider mot upphandlingsprincipen. Om Göteborgs Stad endast ställt krav på certifiering hade det dock kunna strida mot proportionalitetsprincipen eftersom det skulle utesluta anbudsgivare som har en motsvarande certfiering eller som i och för sig uppfyller kraven på certfiering men ändå saknar en sådan. Men eftersom Göteborgs Stad ställt upp ett alternativt metodkrav för att ge anbudsgivaren (leverantören) möjlighet att visa att de tillämpar evidensbaserade processer så bryter de inte mot proportionalitetsprincipen.

Detta är bara ett exempel mot det motstånd som idag finns i Sverige att arbeta evidensbaserat med urval, jag hoppas nu med denna dom att fler uppdragsgivare börjar ställa högre krav på rekryterare att arbeta vetenskapligt med urval. Inte minst pga av den senaste diskussionen om Riksrevisonens rekryteringsmetoder.

Dela detta inlägg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.