Övertro på sin egen förmåga vid rekrytering leder till dyrbara beslut

ebu1Evidensbaserat urval™ (EBU) betyder att information om kandidaten samlas in på ett standardiserat sätt och att viktningen av denna information vägs ihop mekaniskt med en statistisk ekvation. Den direkta motsatsen till EBU™ är att informationen samlas in på ett subjektivt sätt och att denna information inutitivt vägs ihop till en helhetsbedömning. Varför är då den mekaniska tolkningen överlägsen den intuitiva? Och vad finns det för risk att blanda ihop EBU™ med en mindre tillförlitliga intervjuer? Ny forskning presenteras.

Psykologiska test i urvalsprocesser utgör standardiserade verktyg för att samla information om de aktuella kandidaterna, på detta sätt uppfyller psykologiska test det första kravet om EBU, givet att testen i sig är validerade, förstås. Att samla information är dock inte tillräckligt för att kunna fatta ett urvalsbeslut. Informationen behöver tolkas/vägas ihop till en sammantagen bedömning som utgör grunden för beslutet.

Den andra kravet på EBU, hur informationen viktas ihop, kan bygga på intuition eller genomföras mekaniskt. Den intuitiva modellen fungerar så att personbedömaren själv i sitt huvud väger in information från tex en intervju och ett test. Det mekaniska tillvägagångsättet använder ofta en statitsik funktion för att vikta samma information. För att uppfylla EBU kravet krävs alltså både att informationen är standardiserad och att viktningen sker på ett mekaniskt sätt, det är själva poängen med EBU.

Varför är då den mekaniska modellen överlägsenhet den intuitiva?

För det första så påverkas validiteten i urvalsbeslutet av hur de olika informationskällorna viktas. Vid den mekaniska tolkningen viktas samma information exakt på samma sätt för alla kandidater, detta betyder är att även om viktningen inte är optimal är den reliabel. Vid den intuitiva subjketiva tolkningen är det näst omöjligt att behålla samma viktning för alla kandidater, särskilt om kandidaterna är många.

För det andra så utgör den mekaniska modellen möjlighet att använda statistiska modeller som alltid vinner över den kognitiva förmågan hos den enskilda personbedömaren. En annan fördel är att erfarenheten (i form av data) kan sparas och viktningen förfinas, vilket inte fungerar med den intuitiva tolkningen där den subjektiva känslan hos bedömaren hela tiden ändrar viktningen utan att ta hänsyn till kriteriet, tex arbetsprestation.

Och för det tredje så leder den intuitiva modellen att mer ”fel” petas in i beslutsmodellen. Intuitiva beslutsfattare har unika viktningar som många gånger ändras över tid utifrån upplevelser av nuvarande medarbetare. Endast kandidater som bekräftar beslutsfattarens upplevda viktning av informationen vid det enstaka tillfället väljs samtidigt som information som förkastar hypotesen bortses ifrån. Den mekaniska modellen reducerar risken att hela tiden fylla på med fel i beslutsprocessen.

Och för det fjärde så har det visat sig att ju mer information som petas in i beslutsprocessen desto mer lider det intuitiva sättet att fatta beslut av sk ”cognitive overload”. När rekryteraren själv ska väga ihop en stor mängd information om flera kandidater så tar ”hårdisken slut” och rekryteraren behöver istället förlita sig på genvägar som bygger på tidigare erfarenhet. Minnet ”tar slut” och denna genväg leder ofta till att tillförlitlig information om kandidaten försvinner på vägen fram till ett urvalsbeslut.

Ett ofta förekommet senario som jag stöter på är att EBU ibland används tillsammans med en intervju. Intervjun är nästan aldrig validerad, det finns alltså inget empriskt stöd för att intervjun på ett träffsäkert sätt verkligen plockar ut rätt kandidat. Om EBU steget innan intervjun använder data från validerade bedömningar (tex intelligens test och personlighetstest), dessa testpoäng vägs ihop statistiskt uppfylls kravet på EBU. Men vad händer om rekryteraren även vill väga in en intervju tillsammans med EBU poängen? Spännande ny forskning visar upp ett mycket tydligt resultat.

En forskargrupp genomförde tre experiment (Kausel, Culbertsson, & Madrid, 2016) där övertro på sin egen förmåga att tolka data från både testresultat och intervju undersöktes.

Övertro är brist på förmåga att känna var gränsen går för sin egen förmåga att fatta urvalsbeslut. Forskarna genomförde två studier med personer som är ansvariga för anställningsbeslut. I studierna presenterades oilka information för olika grupper. Den ena gruppen presenterades endast resultat från psykologiska test (testpoäng från ett intelligenstest och från ett test som mäter målmedvetenhet) och den andra gruppen fick förutom testresultatet även tillgång till resultatet från en intervju.

Resultaten visade att personer som hade tillgång till intervjuresultatet uppvisade större övertro än individer som presenteras med endast testresultat. Dessutom, vilket i sig inte är nytt, vann den statistiska viktningen över den intuitiva tolkningens förmåga att plocka ut rätt kandidater. Förklaringen, menar forskarna, att det blir så här är att när intervjun (som i detta fall inte var valid) introduceras till rekryterarna tas mer hänsyn till irrelevant information och på detta sätt ”viktar” rekryteraren bort valid information (i detta fall intelligens och målmedvetenhet).

I en tredje studie fick rekryterarna samma information som ovan samt ingå i en vadslagning, de fick helt enkelt satsa pengar på den kandidat som de bedömde som bäst. Resultatet var tydligt, de som presenterades med ej tillförlitlig information i form av en intervju hade större tilltro på sin egen förmåga (trots att den var fel) samt satsade större summa pengar på sina kandidater.

Forskarna kunde med denna studie konstatera att informationen från intervjun gör att anställande chefer sannolikt erbjuder för mycket pengar till fel personer när de använder en ostrukturerad intervju tillsammans med valid data från psykologiska test.

Det övergripande resultatet av tre studier kan sammanfattas i en mening.

När beslutsfattare efter EBU petar in egen ostrukturerad information kommer de övervärdera ”fel” information samt betala dessa personer mer i lön för att utföra arbetet.

Detta får naturligtvis praktiska konsekvener och mina förslag är.

  • Använd EBU, samla in data strukturerat och använd en statistisk ekvation för att vikta informationen.
  • Undvik ej validerade metoder tillsammans med EBU poängen.

Men om det inte går att undvika att cheferna vill träffa kandidaterna och ”känna om de passar i gruppen, typ”, vad gör jag då?

Gör detta i slutet av urvalet, då gör det minst skada men ta aldrig in EBU poängen tillsammans med denna information.

Referens

Kausel, E.E.,  Culbertsson, S.S.,  & Madrid, H.P. (2016). Overconfidence in personnel selection: When and why unstructured interview information can hurt hiring decisions. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 137, 27-44.

 

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Delta i diskussionen

1 kommentar

  1. Hej Anders,

    Alltid intressant och inspirerande att läsa din blogg!

    Jag försöker få till den ultimata rekryteringsprocessen vid chefstillsättningar, det har jag i och för sig försökt med de senaste 30 åren, men efter EFPA-certifieringen i juni i år, känns det helt klart som jag äntligen har så mycket på fötterna att jag nu borde kunna komma fram till en rekryteringsprocess som är valid o reliabel hela vägen. Då menar jag verkligen hela vägen i alla led, från attraktion av kandidat till signerat anställningsavtal. Själva intervjun känns som den största utmaningen just nu.

    Jag arbetar i enlighet med det du beskriver i inlägget. Personlighets- och begåvnings (Map och Matrigma) resultat som viktas mekaniskt och ger en lämplighetspoäng som ledare. Fungerar mycket bra i sig men det ska mer till för att säkra upp ett lyckat resultat vid en rekrytering. Det är ju två parter som ska matcha varandras behov.

    Jag lägger mycket vikt vid EBU-poängen och tänker att om en person har en hög lämplighetspoäng som ledare så har hen förutsättningar att leverera en god arbetsprestation nästan oavsett roll och organisation. Men det räcker inte! Inte när man i varje enskilt uppdrag vill maxa säkerheten, då räcker det inte med evidens på gruppnivå. Då behövs en kompletterande intervju där övriga delar av kravprofilen täcks in, viktas och sammanvägs. I varje enskilt fall måste information om hygienfaktorer, rena kunskaper (kan i vissa fall testas och viktas tämligen lätt), motivation för roll och organisation och kanske en flytt av hela familjen samlas in och bedömas. Det måste täckas in i en intervju med alla dess fallgropar, där jag själv som rekryterare kanske är den största.

    Mitt närmaste mål är att arbeta fram en standardiserad intervju som jag kan utvärdera och förfina så att den till slut verkligen är så valid och reliabel som möjligt i sig själv så att jag kan vikta in poäng från intervjun tillsammans med EBU-poängen.

    Tar tacksamt mot ideér som tar mig närmare målet.

    Bästa hälsningar
    Catharina Hörnfeldt

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.