Målmedvetenhet, Extraversion och Intelligens: Goda egenskaper för att få ett arbete, behålla det och få en god löneutveckling.

Ny forskning presenterar hur egenskaperna Målmedvetenhet, Extraversion och Intelligens hjälper personer att ta sig fram i arbetslivet. Nedan definieras först begreppen sedan sammanfattas resultatet från två nya studier där sambandet mellan egenskaperna och att lyckas i arbetslivet beskrivs.

Målmedvetenhet, eller Conscientiousness (CO)
Målmedvetenhet, eller Conscientiousness (CO) är den huvudsakliga personlighetsegenskapen i situationer där alla former av prestation är i fokus, till exempel arbete, inlärning och utbildning. Denna egenskap förbinds ständigt till kriterier som relaterar till arbetsprestation och faller oftast ut som den viktigaste faktorn. Personer med höga poäng är målmedvetna, har ofta en stark vilja och är beslutsamma.

Begåvning, eller Intelligens (IQ)
Intelligens, IQ (av latin intellego, att förstå, begripa, inse, avgöra), mental förmåga; förmågan att utifrån givna grunder avsiktligt utveckla sitt tänkande. Till intelligensen räknas vanligen förmågorna att resonera, planera, lösa problem, associera, tänka abstrakt, förstå idéer och språk, komplicerade orsakssammanhang samt förmågan till inlärning.

Utåtriktning, eller Extraversion (EX)
Extraversion (EX) kännetecknas i huvudsak av graden av sällskaplighet och energi som riktas
mot den yttre världen. Sällskapligheten inbegriper de båda aspekterna att orka med och att vara intresserad av social interaktion samt behovet av kontinuerlig och omfattande social kontakt med andra. Den absoluta graden av energi och i vilken utsträckning den riktas mot den externa världen inbegrips i EX.

CO, IQ, EX och arbetsförmåga

I studier har det visat sig att av faktorererna i Fem Faktor Modellen är CO den som predicerar arbetsprestation bäst över samtliga yrken. Tillsammans med IQ så är de överlägsna psykologiska egenskaper att förutsäga arbetsprestestion. EX har visat sig sig också förutsäga arbetsprestation men i betydligt lägre utsträckning, det är särkilt i chefspositioner som denna egenskap visat sig användbar för att förutsäga prestation.

Flera studier har också visat att EX är den variabel som visat sig vara avgörande om personen får jobbet, mycket på grund av att personer med hög EX gillar social interaktion, och eftersom intervjun i de allra flesta fallen är avgörande för om man ska få jobbet är denna egenskap av stor betydelse. Allt från första handskakningen till självförtroende i intervjun gynnar den extroverta individen.

Resultat
Wiersma & Kappe (2016) fokuserar först och främst på om CO och EX kan förutsäga löneläget vid anställningen och löneutecklingen bland HR utbildade personer. IQ används snarare som en kontroll variabel, en något konstigt upplägg som jag analyserat om genom att data redovisat i arikeln kan användas för ytterligare analys av resultatet.

Nedan redovisas min jämförelse mellan CO, EX och IQ och hur dessa egenskaper viktas in när lön sätts (startlön), och löneutveckling.

Resultatet visar tydligt att när det gäller att få en hög startlön är det endast EX som har betydelse, medan sambandet ser annorlunda när det gäller löneutvecklingen, där är det CO och IQ som står för sambandet. Så slutsatsen är, när det ska förhandlas startlön prioroteras utårtriktade individer, förmodligen för deras förmåga att på ett sällskapligt och energifullt sätt övertyga om deras förträfflighet. Denna förmåga blir dock inte avgörande för de kommande årens lönehöjningar, där är det noggranhet, pålitlighet och logisk problemlösning som blir en bidragande orsak till mer stålar i plånboken.

Egan, Daly, Boyce, & Wood (2016) har genomfört en unik studie där nivån av CO IQ och EX tillsammans med IQ mättes i 16-27 års åldern hos inte mindre än 4206 personer för att sedan följas upp med data på vilka som kunde behålla sitt arbete och vilka som blev arbetslösa (mellan åren 1986 och 2009). Förutom denna data fanns också information om emotionell stabilitet, sympatiskhet, socioekonomisk bakgrund, akdemisk motivation och utbildningsnivå vilket gör att sambandet mellan CO-EX-IQ och arbetslöshet kan kontrolleras för med dessa variabler.

Särskilt fokus i denna artikel ligger på CO (vilket också är lite konstigt eftersom IQ är en lika stark prediktor som CO). Bland de som hade hög CO (+1SD) vid 16 års ålder var 1,5 % arbetslösa i jämförelse med de som hade låg CO (-1SD) var 3,5% arbetslösa. Över 17 år hade de med hög CO varit arbetslösa i snitt 3 månader i jämförelse med de som hade låg CO som varit utan arbete i närmare 6 månader, alltså dubbelt så länge (se figur nedan). Även när kontrollvariablerna inkuderades i analysen visade det sig att CO hade i stort sättt detta samband med arbetslöshet.

Den enda egenskapen som hade lika högt samband med arbetslöshet var inte överraskande intelligensnivå (IQ) vid 16 års ålder. Sammantaget kan man säga att de kognitivt starka och målmedvetna ungdomarna står sig starka i arbetslivet. Detta därför att intelligens handlar om att man ”kan arbeta”, och CO att man ”vill arbeta”. Extraversion visade inte i denna studie på några väsentliga samband med arbetslöshet i framtiden. Den variabel som överlägset förutsade hur många månader personerna hade varit arbetslösa var dock socioekonomisk status, alltså vilket yrke som föräldrarna hade när personen föddes var det klart starkaste prediktorn för antal månader arbetslöshet.

Sammanfattning

  • EX viktig i anställningsintervjun och när den första lönen ska förhandlas
  • IQ och CO viktiga för löneutvecklingen
  • IQ och CO kan vara en avgörande faktor för att undvika arbetslöshet

Men vilket yrke föräldrarna hade vid födseln var avgörande för hur lång arbetslösheten blir.

Var du kommer ifrån (socioekonomisk status), på det sätt du presenterar dig (Extraversion), på det sätt du löser problem (IQ) och hur pålitlig du är (CO) hjälper dig i ditt arbetsliv.

Referenser

Wiersma, U.J., & Kappa, R. (2016). Selecting for extroversion but rewarding for conscientiousness. European Journal of Work and Organizational Psychology, DOI: 10.1080/1359432X.2016.1266340

Egan, M., Daly, M., Delaney L., Boyce C.J., & Wood, A.M (2016). Adolescent conscientiousness predicts lower lifetime unemployment. Journal of Applied psychology, Nov 28.

 

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Delta i diskussionen

4 kommentarer

  1. Hej, intressant inlägg. När det gäller sambandet mellan extraversion och startlön funderar jag på om det finns könsskillnader? Ja förresten, kanske även för de andra sambanden. Vad tror du, finns det sådan forskning? Med vänlig hälsning, Caroline Lornudd

    1. Hej Caroline,
      I Wiersma, U.J., & Kappa, R. (2016) som är ett mindre urval av HR personal (n=69, och en övervikt av kvinnor) fanns det inga skillnader mellan kön, varken i startlön eller löneutvecklingen. Detta går dock inte att generalisera, vi vet att det är löneskillnader, kvinnor måste vara dubbelt så duktiga för att få samma lön som en man (har ingen referens på detta).

  2. Intressant läsning!
    Tänker att utrymme för löneökning begränsas av hög ingångslön (pga budget).
    Därav resultat EX?
    Att IQ och CO bidrar till bättre löneutveckling är kanske inte så konstigt då de dimensionerna ju korrelerar starkt positivt med arbetsprestation för de flesta arbetsroller – bra att detta fångas upp och visar sig i löneutvecklingen 🙂
    mvh,
    Daniel
    Ingenjörskraft

Lämna en kommentar

Lämna ett svar till Anders Sjöberg Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.