Algoritmer, specialister och testbolag? Leg psykologer Malin Holm och Teresia Söderhjelm debatterar i Psykologtidningen

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Delta i diskussionen

7 kommentarer

  1. Och vad säger du om deras inlägg?
    Finns det någon evidens för Wartegg eller Rorschach inom rekrytering?

    Jag vet inte om jag fattar vad de menar. Menar de att psykologer är bättre trots att verktygen vi använder kanske saknar evidens, eller att deras verktyg har evidens?

    Om de menar det första så exemplifierar de väl ett av psykologkårens problem, att många av dem tror på sina ”specialiserade kunskaper och metoder” trots att dessa saknar evidens. Det har bidragit till att psykologer uppfattas som lite flummiga.

  2. Jag visste inte att Wartegg och Rorschach kallas för ”performancebaserade tester”. Det var helt nytt för mig. Är de inte bara personlighetstester som är uppbyggda kring psykodynamisk teori och tolkning? Eller? Det skulle vara intressant att höra författarnas tankar kring hur den typen av tester ger högre evidens i urvalet. När det gäller specialistkompetensen tenderar jag dock att hålla med dem. Test-certiferingarna har blivit fler och även test-användarna, och det är inte helt positivt för kvalitet i urvalet.

    1. Hej, benämningen performancebaserade test vet jag inte vad det kommer ifrån, men det är riktigt att grunden för testen från början lutade sig emot psykodynamisk teori och tolkning. Rorschach har visat sig ha en validitet när det gäller klinisk psykologi, men har aldrig sett en studie som seriöst jämför Rorschach med traitbaserade test (typ intelligens). När det gäller specialistkompetens i att använda test anser jag att de som skriker högst inte har koll på läget. Men jag kan hålla med dig att många av testcertifiecerings-utbildningarna i Sverige idag håller låg nivå i jämförelse vad vi vet om forskningsläget.

      1. Hej,
        Rorschach-testet var ursprungligen ett helt ateoretiskt test, det var först senare som det kom att kopplas till psykodynamisk teori och tolkning.
        Maria Åkerlund

        1. Men man måste väl ha tolkat det från början, även om ett test inte har någon teori, tex MMPI som inte utgår ifrån någon teori hade diagnoser som kriterier, och utifrån detta tolkades höga poäng, hur tolkades Rorschach från början?

  3. Performancebaserade test är de som tidigare kallades projektiva. Namnet understryker att det är tester som tolkar en persons beteende som svar på en uppgift, istället för vad individen säger om sig själv. Beteendet scoras sedan utifrån ett rigoröst och standardiserat poängbedömnings- och beräkningssystem som hela tiden utsätts för statistisk prövning. Performancebaserade tester syftar till att utforska för individen unika mönster av perception, kognitiv stil och meningsskapande processer grundade i personens inre psykologiska strukturer, t ex anknytningsmönster, men även sådant som detaljorientering, förmåga att generalisera, ambition, koherens, energi, realism eller frustrationstolerans . Samtidigt som svaren ger ett personligt avtryck förhåller de sig till stora normgrupper som samlats in under lång tid och där statistiskt säkerställt diskriminerande variabler vaskats fram som ensamma men framför allt i kombinationer kan säga något om en person, som ger oss en fördjupad förståelse om både resurser och inre processer bakom ett beteende. Det är sant att metoderna varit mer vidlyftiga till en början och länge intimt knutna till psykodynamisk tolkning, men forskningen och utvecklingen har gått vidare. Metoderna har överlevt de hårda prövningar som gjorts i kritikens spår eftersom de fyller behovet som kvarstår, att förstå det unika för en individ. Det handlar om dels faktorer som perception, förmåga till komplexitet, realitetsuppfattning, men också tolerans för affekter, förmåga att integrera information till mening och hur den eventuellt påverkas av affekter och emotioner. Rorschachmetoden är den mest väl beforskade där finns idag tom studier som bekräftar antaganden om svar och tolkningar av dessa med korrelationer mellan svar och aktivitet i bestämda delar av hjärnan. Rorschachtestets förmåga att identifiera även ganska subtila tankestörningar är helt oomtvistad, och det är dumt när okunnig och faktiskt ovetenskaplig kritik får dominera över fakta som leder till att denna viktiga möjlighet idag knappt används inom psykiatrin i Sverige. Performancebaserade testmetoder används inom ramen för personlighetsbedömningar och -diagnostik, där olika typer av mätmetoder alltid ingår för att tillsammans kasta ljus över en persons globala fungerande utifrån en specifik frågeställning. Inom urval handlar det om att komplettera annan testning för att bland annat kasta ljus över värdet av t ex resultaten från självskattningstester och intervjuer, utifrån t ex graden av emotionell stabilitet, realitetstestning och självbild – något som annars kan vara ganska svårt.

Lämna en kommentar

Lämna ett svar till Anders Sjöberg Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.