Testgranskning i Sverige och andra länder, en lägesrapport

Efter några dagar i Ljubliana (Slovenien) på uppdrag av EFPA, European Federation of Psychologists´ Association, med diskussioner över kulturer hur psykologiska test används på bra och dåliga sätt, får vi nog vara lite självkritiska hur vi i Sverige agerar. Trots en modell för testgranskning som EFPA tagit fram (länk här) är i stort sätt den kliniska testningen, dvs de test och bedömningar som leg psykolog gör i tex utredningar, är helt oreglerad. I stort sätt kan vem som helst börja sälja (eller ge bort) psykologiska test till leg psykologer, utan någon som helst granskning av kvaliteten i testen. Det är faktiskt arbets- organisationspsykologer (AO) som kommit längst i Sverige. Där erbjuds testkunder att få tillgång till test som är oberoende granskade av experter på området. I andra länder (tex Spanien) ingår inte bara AO test utan alla typer av standardiserade bedömningsmetoder som används inom vård, skola och arbetslivet. I detta inlägg kommer jag fokusera på arbetspsykologiska test och ge en sammanfattning vad som sker på svenska marknaden och delvis jämföra vad som sker i Norge och övriga länder.

Tills för några år sedan var det Stiftelsen för Tillämpad Psykologi (STP), en underavdelning till Psykologförbundet som skötte testgranskningen. Pionjärerna på den tiden var först Christina Strömer Wilson och senare Mattias Lundberg samt under senaste 10 åren Eva Bergvall som drev dessa frågor. Nu är det docent Johnny Hellgren som är ansvarig för STP. I början av 2000-talet var jag en av dem som promotade detta system av granskning, även om jag ibland tyckte det var jobbigt då det var jag som (med duktiga kollegor) hade utvecklat eller anpassat testen som granskades. I de allra flesta fallen fick vi dock bra betyg och tips av granskarna hur vi kunde bli bättre.

Idag är det DNV-GL som granskar test i både Sverige och Norge. Hur denna process går till går att läsa här.

Dessa test är granskade och godkända i Sverige. 

  • Hogans Personlighets Inventorium (HPI)
  • JobMatch Talent (JTM)
  • Measuring Integrity (MINT)
  • NEO-PI-3
  • NEO FFI-3
  • Predictive Index
  • UPP – Understanding Personal Potential (UPP Personality, UPP Ability, UPP Screening)

Det är lite oklar status på UPP, då UPP finns med i ett dokument men i ett annat dokument finns det inte med (kommer uppdatera denna information när jag får besked från DNV-GL). Viktigt att säga att efter tre år måste certifikatet förnyas, dvs det som testleverantören fick kritik att åtgärda i den tidigare granskningen måste ha genomförts tre år senare, därav att vissa test kan ”falla bort” från listan. En annan viktig detalj är att det är endast en språkversion som gäller per granskning, dvs har man granskat ett test i Norge på Norska, gäller EJ den granskningen i Sverige. Detta för att det helt enkelt är olika språkversioner. Inte heller gäller granskningen och godkännande av kringprodukter såsom kompetensmodeller och intervjuunderlag baserat på testresultat. 

Även om testet blir godkänt, så är inte granskningen offentlig. DNV:s godkännande gäller att testet är ”good enough” så även om testet är godkänt kan det finnas information i granskningen som kan vara av intresse för testköparen. Detta skiljer sig väsentligt från den tidigare svenska modellen där det gick att köpa granskningen av STP. Jag uppmanar alla testleverantörer att lägga upp granskningen på hemsidan så att testköpare själva kan avgöra om testet är ”good enough”.

Varför är det inte fler i Sverige som blivit godkända? Här kommer ett antal funderingar med kommentarer.

  • Det är dyrt att granskas (det exakta priset bestäms av DNV och testleverantören). Detta kan vara kännbart för nya mindre testleverantörer
  • Kunder i Sverige ställer inte så höga krav på testleverantörer att deras test som de använder ska vara granskade och godkända.
  • Testleverantörer har ej kunskapen att genomföra studier som kan belägga testets validitet och reliabilitet. Och även om de har den kunskapen så har de inte möjligheten att dokumentera resultatet. Som jag bedömer det är det endast traditionella testleverantörer som tex Hogrefe som idag har personal som är anställda i varje land för att skriva manualer till sina test (det kan naturligtvis finnas undantag).
  • Testleverantörer har blivit uppköpta av bolag som tycker att kvalitetstssäkring av instrumenten är ”wasted time”.
  • Testleverantörer anger att testen är granskade, men ”glömmer” att nämna att det inte gäller just denna språkversion.
  • Digitaliseringen av test har gjort att ibland går lite snabbt i uppkopplingen mellan testleverantören och kunden. Har stött på exempel där kunden inte förstår vilket test som egentligen har länkats till hens hemsida.

Hur ser det då ut i andra europeiska länder? I England har ca 150 test granskats och godkänts, mestadels arbetspsykologiska test men också kliniska test. I Nederländerna och Spanien granskas i stort sätt alla test som kommer ut på marknaden. I Polen har precis testgranskningen börjat och i många andra länder är testgranskning helt frånvarande.

Vad kan då göras? Jag tror att enda sättet är att du som kund till test ställer krav på testleverantören att det ska finnas dokumentation som på något sätta är granskad av oberoende part. Det kan i vissa fall undantas när test är under utveckling. Det tar någonstans mellan 2-5 år att genomföra och dokumentara allt som granskarna behöver.  Modellen som granskarna använder är, som jag nämnt ovan, EFPA test review standards. I detta dokument ser du all information som bör finnas tillgänglig. Viktigt att komma ihåg är att EFPA INTE har något med granskningen att göra, det kan se olika ut i olika länder men det är aldrig EFPA som godkänner test, det är ett oberoende certifieringsorgan (i Norge och Sverige är det DNV i England är det BPS). 

Nästa steg för mig är att vara med att utveckla/revidera EFPA:s test review model. Tillsammans med fyra andra länder har vi till sommaren på oss att ta fram ett förslag till revidering. Spännande och viktig jobb. Psykologförbundet i Sverige finansierar mitt arbete, särskilt tack till ordförande Anders Wahlberg som tycker detta är ett viktigt att Sverige är aktivt. Hör av mig på bloggen efter vårt nästa möte i Moskva, april 2019.

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Delta i diskussionen

4 kommentarer

  1. Ja tror du kan ha rätt i varför
    – Varför är det inte fler i Sverige som blivit godkända?

    sista punkten går det lika bra med dennes eller vederbörandes hemsida ;- )
    eller bara hemsidan

    Digitaliseringen av test har gjort att ibland går lite snabbt i uppkopplingen mellan testleverantören och kunden. Har stött på exempel där kunden inte förstår vilket test som egentligen har länkats till hemsidan.

    1. Stefan,

      Håller med, utmaningen idag är att anpassa ett reviewsystem (särskilt inom arbetspsykologi) som pekar på vad som bedöms, idag verkar det som testleverantörer aktivt mörkar information, vad som egentligen är leveransen.

  2. Som verksam inom detta fält måste jag säga att jag reagerar lite på ditt inlägg: Du raljerar över att testleverantörer skulle aktivt mörka information. Samtidigt, är inte du granskare för DNV?

    För att parafrasera tonen i ditt inlägg: ”Glömde” du att nämna det eller ”mörkade du det aktivt”? Du verkar också ”glömma” att beskriva varför, i en väldigt globaliserad värld, med kandidater från en rad olika länder i nästan alla rekryteringsprocesser, det är viktigare med en svensk granskning är en internationell (som har tagit funktion över flera språk i beaktande). Varför man dessutom skall granska om testerna vart tredje år, och DNVs starka ekonomiska intresse i detta märkliga krav, den diskussionen lyser med sin frånvaro.

    För det är ju ganska viktigt att du är tydlig med om du skriver detta som anställd av DNV eller som välrenommerad och synnerligen respekterad forskare. Tankarna går mer till de sponsrade inlägg Postnord publicerar i morgontidningarna än något annat.

    1. Hej Martin, granskningen enligt min mening blir bara mer och mer komplicerad, så tack för ditt inspel. Min personliga åsikt att ingen är helt oberoende, varken forskare eller testleverantör (som ibland kan ha samma roller). Det viktiga är att vara transparent, jag är leverantör av bedömningstjänster (genom mitt bolag Psychometrics Sweden AB), jag är forskare och lektor genom min tjäsnst på SU, och jag är inte anställd på DNV.

Lämna en kommentar

Lämna ett svar till Anders Sjöberg Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.