Idag hade jag förmånen att få träffa yrkesverksamma rekryterare och berätta om hur urvalsprocessen kan bli evidensbaserad. Jag var inbjuden för 1 dags föreläsning i Göteborg för beskriva vad forskningen säger om bedömningstjänster i arbetslivet.
Frågeställningen var följande:
SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) står inför en utmaning och bedömer att den kommunala offentliga sektorn behöver rekrytera 28 000 nya chefer inom den närmaste åttaårsperioden. Situationen inom statlig sektor är likartad. För att arbetsgivarna ska lyckas i denna kommande omfattande rekryteringsprocess krävs kunskap, långsiktighet och omdöme för att få rätt person på rätt plats. Kunskap om urvalsmetoder finns. Vetskapen om att kunskap finns, men gör det att den tillämpas i praktiken? Vilka svar ger forskningen?
Jag berättade vad forskningen säger om validiteten att använda olika bedömningstjänster (tex intervjuer, test och assessment center), men påpekade även att det är viktigt att sätta validiteten i relation till vad kostnaden är att använda dessa metoder.
Vill tacka deltagande för en ytterst givande dag, och speciellt vill jag tacka Susanne Erixon som på helt eget initiativ ordnade detta evenemang på Clarion Hotel i Göteborg.
Anders frågan om kostander i relation till vinster är ju väldigt intressant och jag undrar vilken forskning du kan referera till där?
En bra bok i ämnet är https://www.amazon.com/Investing-People-Financial-Resource-Initiatives/dp/0134431812