I betraktarens ögon – att obeservera andra personers personlighet

Anders SjöbergBedömningstjänster, MetanalysSkriv en kommentar

Personlighetsteori och personlighetsbedömning har varit i fokus under lång tid både hos forskare och praktiker. Jag har läst på lite och tänkte försöka vidga diskussionen genom undersöka hur vi som observatörer av personlighet har möjlighet att på ett tillförlitligt sätt bedöma personlighetsdragen i Fem Faktor Modellen (FFM).

Många likställer personlighet med ett personlighetstest, dvs när du gör ett personlighetstest så får du ”reda på” din personlighet. Testet, som ofta går ut på att du svarar på ett antal frågor om dig själv, resulterar i ett antal testpoäng som jämförs med vad andra personer svarat på samma frågor. Även om detta är ett bra sätt att mäta personlighet, är detta inte din ”sanna” personlighet.

Inom psykometrin har vi vår mätteori och utgångspunken i denna teori är att du ”ALDRIG” kan få reda på din ”sanna” personlighet. För att komma så nära som möjligt ditt sanna JAG, bör flera indikatorer på din personlighet kartläggas. Tänk er en situation där du som person kan observeras i oändligt många olika situationer över en lång tidsperiod av andra personer som står dig nära, samtidigt som du själv ”observerar” dig själv genom att göra anteckningar om vad du gör, samt svarar på olika personlighetstest. Sannolikheten, efter denna noggranna datainsamling, är att du når ett mer korrekt svar, men vår mätteori kommer ändock upptäcka fel i bedömningen, det är det som kallas reliabilitet och validitet.

Att samla så mycket information om varje person som nämns ovan, går naturligtvis inte att samla in i urvalssammanhang och kanske inte i något sammanhang, därför har psykometrin uppfunnit statistiska formler som kan uppskatta hur sambanden mellan personlighet och beteenden skulle se ut om vi hade perfekta bedömningar, sk kallade korrigeringar pga reliabilitetsbrister.

Innan vi tittar på lite resultat från forskningen tänker jag förklara vad som påverkar vår bedömning av andra personers personlighet.

Vad påverkar vår bedömning?

Den första frågan som ska ställas är; i vilken miljö bedömningen genomförs? Är det hemma, på jobbet, i skolan eller på fritiden? Det viktiga här är att miljön som personen befinner sig i måste tillåta personen att uttrycka egenskapen (relevans) och låta observatören uppfatta denna egenskap (tillgänglighet). Sålunda måste observatörer märka egenskapen (detektion) och på lämpligt sätt tolka dessa signaler för att bilda ett intryck av personen (utnyttjande). När dessa faktorer är uppfyllda har observatören en chans att komma närmare en persons personlighet.

Förutom dessa kriterier anser många forskare att vissa personlighetsdrag är lättare att bedöma, och vissa personlighetsdrag är svårare att bedöma. Mycket synliga egenskaper består av externa uttryckt som kan observeras, medan låg synlighet av egenskaper består interna tendenser som inte är direkt tillgängliga för andra (t ex tankar och känslor). Om man utgår ifrån Fem Faktor Modellen (FFM) av personlighet sticker Extraversion (EX) ut som en relativ enkelt personlighetsdrag att bedöma medan Emotionell Stabilitet (ES) framstår som en relativ svår faktor att bedöma. Extraversion består av högst externa uttryck som socialt dominerande, ambition och spänningssökande, medan Emotionell Stabilitet handlar om inre känslor som avsaknad av ångest och depression. En annan faktor som visat sig svår att upptäcka är Öppenhet (OP), särkilt de egenskaper som handlar om värderingar och känslor.

Ytterligare en sak att ta hänsyn till bedömningen av personlighet är hur socialt önskvärt vissa personlighetsdrag är. Personer visar hellre önskvärda drag i jämförelse med drag som inte passar in i olika situationer. Här har situationen stor betydelse, rent generellt verkar det som att människor ”överpresterar” personlighetsdrag som handlar sympatisk framtoning, vänlighet, och följsamhet, detta betyder att man som observatör i större utsträckning ser dessa personlighetsdrag i jämförelse med tex emotionell stabilitet. Emotionell stabilitet är istället lättare att bedöma om personen själv får svara på frågor om hur stabil och stresstålig man är.

Men vad säger då forskningen om hur effektiva vi är att bedöma andra människors personlighet. När det gäller reliabilitet i bedömningen av FFM, i detta fall hur reliabel en bedömare är har Connely & Ones (2010) undersökt detta i en meta analys där man skiljer på olika typer av bedömare. Resultatet generellt säger att Extraversion har högst reliabilitet, dvs bedömare har högst träffsäkerhet, dvs utåtriktat beteende (Extraversion) och inåtvänt beteende (Introversion). Svårast var det att bedöma Öppenhet. En annan fråga är vilken relation en bedömare har till den person som ska bedömas? Den kategori av bedömare som hade lättast att bedöma personlighet var, inte överraskande nära vänner, de hade betydligt större träffsäkerhet i jämförelse med arbetskollegor. Vännerna var mer överens än familjemedlemmar att bedöma samtliga faktorer i FFM. Men hur är det med arbetskollegor? I nedan graf ser du en jämförelse hur träffsäkra bedömningarna är på samtliga faktorer i FFM (dessa resultat är omräknade så att reliabiliteten gäller för endast 1 bedömare, korrigerat för stabilitet i bedömningen över tid).Som ni ser i tabellen ovan så är det ej så höga reliabilitetsestimat, medel ligger strax under 0,40. Detta är inte konstigt då detta bygger på att det är endast 1 bedömare. Den faktor som har mest träffsäker är precis som sagts ovan, Extraversion (EX). Och även bland arbetskollegor är det Öppenhet (OP) som har lägst reliabilitet.

Extraversion är förmodligen den egenskap som är ”lättast” att bedöma av FFM, framförallt ökar reliabiliteteten när personer som står nära den person som ska bedömas gör bedömningen. Övriga faktorer är Emotionell Stabilitet (ES), Sympatiskhet (AG) och Målmedvetenhet (CO).

Slutkommentar

Bob Hogan skiljer på att bedöma personlighet utifrån två perspektiv, den självrapporterade personligheten kallar han för identitet (eng; identity) och om personlighet bedöms av andra personer benämner han som det rykte (eng; reputation) personen har. Ovan har jag diksuterat med hjälp av vad forskningen säger om reliabilitet i form av det rykte personen har. Att tänka på är ”vem” bedömaren är, “i vilken situation” bedömningen sker och inte minst “vilket personlighetsdrag” som ska bedömas.

Referens

Connelly, B. S., & Ones, D. S. (2010). An other perspective on personality: Meta-analytic integration of observers’ accuracy and predictive validity. Psychological Bulletin, 136(6), 1092-1122.

Dela detta inlägg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.