Erfarenhet. Vad betyder det för arbetsprestation?

Inom urval pratas det ofta om erfarenhet, det är inte ovanligt i slutklämmen av en lång urvalsprocess att det är antal år av erfarenhet som sökande har, som fäller avgörandet. Men vad säger forskningen om detta? Jag har som vanligt när jag undrar över något gjort en djupdykning i forskningslitteraturen för att testa hypotesen om erfarenhet och arbetsprestation.

Arbetserfarenhet kan vara generell, dvs att man haft ett arbete. Där visar forskningen att korrelationen är svag positiv (r = .13), dvs att ha ett tidigare arbete har en begränsad effekt på arbetsprestationen. Det intressanta här är dels att detta samband påverkas (modereras) av komplexitet i arbetsuppgiften där högkomplexa arbeten visar på ett starkare samband (r = .17) i jämförelse med lågkomplexa arbeten. Dvs det är skillnad mellan standardiserade arbeten där samma arbetsmoment upprepas och arbeten när den anställde utsätts för nya saker att lösa på arbetet. Ytterligare ett intressant resultat är att sambandet mellan erfarenhet och arbetsprestation sjunker med antal år i arbete, och efter ca 15 år är sambandet noll (r = .00), sedan blir det negativt, dvs ju längre erfarenhet desto sämre arbetsprestation, även om sambandet fortfarande är relativt mycket svagt (r = -.08).

Arbetserfarenhet kan också vara organisationsspecifk, dvs man har jobbat en tid i samma organisation, kanske med samma, eller liknande uppgifter, eller bytt jobb inom organisationen. I stort sätt samma mönster följs som ovan, en svag generell positiv korrelation återfinns här (r = .06), och även här är sambandet starkare för högkomplexa arbeten (r = .08) i jämförelse med lågkomplexa arbeten (r = .03). Men i stort sätt triviala samband. Sambandet är dock högre i de studier som har ”objektiv” prestation som utfallsmått (r = . .28) istället för närmaste chefens bedömning (r = .12), troligen för att objektiva mått på prestation är mer tillförlitliga (egentligen högre reliabilitet). Även här ”vänder” sambandet efter ca 15 (exakt 14,2 år) och blir negativt.

När det gäller ålder och prestation är det även här en trivial korrelation (r = .03), här vänder sambandet vid 49 år, och blir svagt negativt (r = -.03). 

”Själv är jag 55 och har jobbat sedan jag var 18, så ni kan ju dra era egna slutsatser. Det blir inte bättre än så här”

De tidigare meta analyserna visade på ovan nämnda triviala samband,  men i praktiken är det ofta så att de sökande har haft liknande arbetsuppgifter, men i en annan organisation än den organisation som har initierat urvalsprocessen. Ett exempel kan vara att en organisation söker en IT-chef, och då finns ofta i kravprofilen att vederbörande som söker ska ha minst tre års erfarenhet av att vara IT-chef. Implicit antar den rekryterande organisationen att sökande som har den profilen har haft tid på sig att tillskansa sig kunskap, utvecklat färdigheter och har en förståelse av att jobba som IT-chef. Bör inte sambandet vara högre där?

Nej, faktiskt inte. Resultatet visar generellt på samma låga samband. När det gäller exemplet ovan med IT -chefen, sambandet är lågt (r = .06). I denna studie finns det många sk moderatorer (typ av prestation, typ av erfarenhet, hur mycket av relevant erfarenhet etc etc). Den enda gång som sambandet blir lite högre är när det gäller lågkomplexa arbeten (r = .16).

När forskarna gick igenom platsannaonser på monster.com var det 82% av annonserna som lade vikt på tidigare erfarenhet. Detta är också min erfarenhet, och det jag också lärt ut på universitetet, att det är viktigt, åtminstone för vissa jobb med erfarenhet.

Men resultatet kan ej bekräfta detta, det är förmodligen inte så viktigt som vi tror. En förklaring kan vara att organisationer är olika, det tar tid att lära känna nya personer och förstå den organisations specifika politiken för att kunna prestera. Detta resultat stämmer inte heller överens med tanken i human kapital teorin, där erfarenhet betraktas som en byggsten att bygga human kapital. 

Om man höjer blicken vilka andra saker vi kan bedöma i en urvalsprocess, som tex intelligens, personlighet och att mäta kunskap genom arbetsprov ter sig erfarenhet stå sig ganska dåligt i jämförelse. Detta gör att min rekommendation är att väga ned erfarenhet generellt som en viktig parameter i de flesta urvalssituationerna, och framför allt använda mer valida bedömingar för att förutsäga arbetsprestation.

Referenser

Sturman, M. C. (2003). Searching for the Inverted U-Shaped Relationship Between Time and Performance: Meta-Analyses of the Experience/Performance, Tenure/Performance, and Age/Performance Relationships. Journal of Management, 29(5), 609–640. https://doi.org/10.1016/S0149-2063_03_00028-X

Van Iddekinge, CH, Arnold, JD, Frieder, RE, Roth, PL. A meta‐analysis of the criterion‐related validity of prehire work experience. Personnel Psychology. 2019; 1– 28. https://doi.org/10.1111/peps.12335

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Delta i diskussionen

5 kommentarer

  1. Hej Anders,
    Tack för en intressant genomgång av erfarenhetens betydelse (eller avsaknad av betydelse) för arbetsprestation! En fråga – Vad har forskningen visat om utbildnings betydelse för arbetsprestation, både generell utbildning (tex. antal års högskolestudier) och specifik (tex. civilingenjörsutbildning för ingenjörsuppgifter och ekonomutbildning för chefsuppgifter)? Framförallt är jag nyfiken på om utbildning har inkrementell validitet utöver personlighet och intelligens. Gissningsvis beror styrkan på sambandet på typ av verksamhet (mindre betydelse för högkomplexa yrken, där intelligens antagligen slår ut utbildning?).

  2. Du skriver

    ”Ytterligare ett intressant resultat är att sambandet mellan erfarenhet och arbetsprestation sjunker med antal år i arbete, och efter ca 15 år är sambandet noll (r = .00), sedan blir det negativt, dvs ju längre erfarenhet desto sämre arbetsprestation, även om sambandet fortfarande är relativt mycket svagt (r = -.08).”

    Jag förstår inte slutsatsen. Om sambandet mellan arbetsprestation och erfarenhet är nära noll (r<0,09) kan man väl inte dra slutsatsen att arbetsprestationen sjunker med längden på erfarenhet. Så låg korrelation skulle väl indikera att det inte finns något samband mellan parametrarna.

    Är det tre parametrar inblandade: arbetsprestation, erfarenhet och år i arbete? I så fall är väl de två sistnämnda inte oberoende?

    Du får gärna utveckla för jag går inte ihop det.

    1. Ser inte riktigt att jag drar den slutsatsen, men du har rätt, arbetsprestationen sjunker inte med längden på erfarenhet, det är sambandet mellan erfarenhet och prestation som sjunker. Och det är sant det du säger sambandet är lågt, nästan obefintligt. Med andra ord kan din prestation vara intakt lång upp i åldern

Lämna en kommentar

Lämna ett svar till Anders Sjöberg Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.