Neuroticism och dess aspekter och facetter. Nya forskningsresultat som påverkar användningen av personlighetstest i personbedömning

I mina tidigare inlägg granskade jag litteraturen avseende Extraversion och Sympatiskhet. Dessa personlighetsdimensioner sätter samspelet med andra människor i fokus. Nedan kommer jag redovisa min spaning om dimensionen Neuroticism vilket istället för samspel mellan människor handlar om hur människor inom sig själva känner och tänker. Neuroticism inbegriper individens känslomässiga tillstånd och avspeglar tendensen att uppleva negativa känslotillstånd såsom rädsla, nedstämdhet, förlägenhet, ilska, skuld och till och med avsky. Därför har denna faktor en direkt koppling till individens välmående både på och utanför jobbet. Och det är också därför denna faktor alltid varit intressant för psykologer och forskare. Nedan kommer jag gå igenom tidiga definitioner, mätning av Neuroticism och hur denna faktor relaterar till för arbetslivet viktiga beteenden. 

Tidiga definitioner

Begreppet Neuroticism kan spåras tillbaka till det antika Grekland där detta sk temperament benämndes melankoli. Melankolin har genom tiderna varit förknippad med ett svårmod och en tungsinthet. I moderna modeller av personlighet tenderar Neuroticism att identifieras som den första övergripande personlighetsfaktorn, dvs den faktorn med den bredaste kraften för att förklara individuella skillnader. Min egen erfarenhet av alla de tusentals analyser jag gjort de senaste 20 åren av personlighetstest är att denna faktor dels finns ”närvarande” i hela Fem Faktor Modellen (FFM) och dels att Neuroticism är den ”lättaste” faktorn att mäta av hela FFM, psykometriskt uttryckt, Neuroticism har alltid har högst reliabilitet.  Även om begreppets titel fokuserar på en ytterlighet ingår båda polerna av fenomenet i mätningen av Neuroticism, det vill säga det innefattar å ena sidan egenskapen att vara känslomässigt stabil, välanpassad och balanserad i motsats till att vara ångestdriven, oberäknelig och osäker på sig själv. Av central betydelse är egenskaper som förmågan att anpassa sig, hur väl man kan motstå impulser, i vilken utsträckning man upplever och hanterar stress och vilken sinnesstämning man i allmänhet har.

Eftersom denna faktor enskilt gränsar till sjukdomstillstånd såsom depression och ångestsyndrom är den också känsligast att prata om inom arbetslivet. Inom den svenska arbetslivsforskningen pratar man ofta om denna faktor som påverkbar av arbetsmiljön, dvs om det bara var bättre arbetsmiljö skulle Neurotiska drag hos individer försvinna. Även om miljön är viktig (både på och utanför jobbet) finns det en stor ärftlighetsfaktor i Neuroticism, dvs om dina föräldrar har/hade ett drag av Neuroticism ökar sannolikheten att även du har en tendens i allmänhet att känna samma känslor. Någonstans mellan 40-50% av de individuella differenser i Neuroticism vi ser hos människor beror på ärftlighet (Vukasović & Bratko, 2015). Ytterligare en indikation att denna faktor, trots sin centrala plats inom psykologin, utesluts från mätmodeller är att populära modeller såsom Meyers Briggs och även olika typer av färgmodeller inte inbegriper Neuroticism över huvudtaget.

Andra personlighetsmodeller har stråk av denna faktor i modellen men ofta alltför ”snävt” definierade. Detta betyder att en del modeller mäter alltför lite av denna faktor, detta kallas under-respresentation av begreppet och påverkar begrepps-validiteten negativt. För att mäta denna faktor behövs tämligen ”skarpa” frågor om känslotillstånd hos individen. Om vi tittar närmare på begreppet Neuroticism så byggs detta upp av ett antal facetter som kan sammanfattas i olika aspekter av faktorn.

Facetterna

Oro och Temperament de två första facetterna av Neuroticism, är de två grundläggande känslomässiga tillstånden: rädsla och ilska. Alla upplever dessa känslor från tid till annan, men frekvensen och intensiteten med vilken de känns varierar från person till person. Individer som är höga i känslan av ångest är nervösa, ansträngda och spända. De är benägna att oroa sig; de bygger på vad som kan gå fel. Temperamentsfulla människor visar en motsvarande benägenhet att uppleva ilska. De tenderar att vara irritabla och kan visa sig ha svårt att komma överens med andra personer.

Två olika känslor, sorg och skam, utgör grunden för facetterna av Nedstämdhet och Självosäkerhet. Ett drag är depression, dipositionen att uppleva sorg, hopplöshet och ensamhet; deprimerade människor har ofta skuldkänslor och minskat egenvärde. Individer med hög grad av osäkerhet är mer benägna att känna skam eller förlägenhet. De är särskilt känsliga för andras kommentarer, eftersom de ofta känner sig underlägsna andra.

Två av facetterna till Neuroticism är oftare manifesta i beteenden än i känslomässiga tillstånd. Impulsivitet är en tendens att ge efter för frestelser och att bli överväldigade av önskningar. Sårbarhet är en facett som speglar en disposition att hantera stress på ett adekvat sätt. Sårbara människor tenderar att få känslor av panik i nödsituationer, att gå sönder och bli beroende av andras hjälp för att minska stressen inom dem.

Utvecklingen av Personality150

Anledningen att vi valde ovan nämna facetter (Oro, Temparemet, Nedstämdhet, Självosäkerhet, Impulsivitet och Sårbarhet) när vi byggde vårt test i Assessment Engine är att dessa facetter och aspekter av Neuroticism har stöd i forskningen. När vi nu är klara med detta ville vi testa hur väl vi lyckades med detta. Vi samlade därför in data från 400 testpersoner valda från normalpopulation, det enda kravet vi hade för att delta var att de skulle ha ett arbete, då personality150 ska mäta personligheten hur den tar sig uttryck på arbetet. Vi testade vår modell genom en rad sk faktor analyser, en metod som testar flera olika modeller eftersom litteraturen föreslår en mängd olika modeller (McCrae, & Costa, 2003). Dock finns det en modell som föreslagits av (DeYoung, Quilty, & Peterson, 2007) som har starkast stöd i forskningen den föreslår att Neuroticism bäst kan beskrivas med de ovan nämnda facetterna som i sin tur kan förklaras av två aspekter av Neuroticism. Den första beskrivs som Fientlighet och består av facetterna (Temperament och Impulsivitet). Dessa individer blir ofta arga, irriterade, vill gärna argumentera även om småsaker och de har även stora humörsvängningar. Den andra aspekten beskrivs som Flyktighet och består av facetterna (Oro, Nedstämdhet, Självosäkerhet och Sårbarhet) . Dessa människor känner sig ofta oroliga för småsaker, hotade av andra, blir överväldiga lätt och känner sig allmänt otillfredställda med sig själva. Den modell som finns i Personality150 visas i nedan figuren nedan.

Modell baserad på DeYoung, Quilty, & Peterson, (2007)

Neuroticism,  aspekter och facetters relation med andra variabler

Även om Neuroticism har en korrelation som är negativ mot arbetsprestation är den ytterst svag (-.10), när Neuroticism delas upp i aspekterna är det först och främst Fientlighet som bidrar till den lägre prestationen (-.12) i jämförelse med (Flyktighet). När detta resultat närmare granskas är det särskilt facetten Temperament som bidrar till det negativa sambandet (-.13; Judge et al, 2013). . 

OCB är en viktig del av arbetsprestation.

”OCB, represents willful behaviors that contribute to the effective functioning of organizations by supporting the overall organizational, social, or psychological environment” (Sjöberg, 2014).

Om vi granskar OCB:s relation med aspektskalornaså är det särskilt Fientlighet som bidrar till det negativa sambandet (-.21). Med andra ord har det betydelse om vi tolkar övergripande faktor, aspekterna eller facetterna (Judge et al, 2013). 

Slutsatser

  • Neuroticism är en mångfacetterad faktor som bäst kan beskrivas som en kombination av två aspekter, Fientlighet och Flyktighet
  • Beroende på vilken facett eller aspekt av Neuroticism och vilket kriterie som ska prediceras kan sambanden var allt från noll till svagt negativa
  • Sambandet mellan Fientlighet och OCB är väsentligt högre i jämförelse med om den övergripande faktorn används för prediktion

Referenser

McCrae, R. R., & Costa, P. T., Jr. (2003). Personality in adulthood: A Five-Factor Theory perspective. New York: Guilford.

Brooner, R. K., Schmidt, C. W., Jr., & Herbst, J. H. (1994). Personality trait characteristics of opioid abusers with and without comorbid personality disorders. In P. T. Costa, Jr. & T. A. Widiger (Eds.), Personality disorders and the five-factor model of personality (pp. 131-148). Washington, DC, US: American Psychological Association.

DeYoung, C. G., Quilty, L. C., & Peterson, J. B. (2007). Between facets and domains: 10 aspects of the Big Five. Journal of Personality and Social Psychology, 93(5), 880-896.

Judge, T. A., Rodell, J. B., Klinger, R. L., Simon, L. S., & Crawford, E. R. (2013, September 9). Hierarchical Representations of the Five-Factor Model of Personality in Predicting Job Performance: Integrating Three Organizing Frameworks With Two Theoretical Perspectives. Journal of Applied Psychology. Advance online publication. doi: 10.1037/a0033901

Sjöberg, S. (2014). Utilizing research in the practice of personnel selection.
General mental ability, personality, and job performance.
Thesis, Stockholm University.

Vukasović, T., & Bratko, D. (2015). Heritability of personality: A meta-analysis of behavior genetic studies. Psychological Bulletin, 141(4), 769-785.


Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.