Jag vill förändra min personlighet? Frågor och svar från forskningen

En av de vanligaste frågorna om personlighet jag får när jag föreläser är om ”det går att förändra en persons personlighet”? Jag har djupdykt i forskningen och svaret redovisas nedan.

Personlighetsforskningen avseende ”trait” perspektivet är idag rörande överens att människans personlighet kan beskrivas med fem följande övergripande faktorer.

Känslomässig Instabilitet/Stabilitet

Denna personlighetsfaktor rör generellt hur känslomässigt instabil stabil en person är. Faktorn säger något om hur säker eller osäker en person är på sig själv, hur väl man kan motstå impulser, på vilket sätt man hanterar stress, och vilken sinnesstämning man i allmänhet har. En del personer blir lättare irriterade och frustrerade och är mer benägna till depressivitet, svartsyn och nedslagenhet. Andra har ett lugnare och jämnare humör, en positiv syn på framtiden och är stabila även under besvärliga och pressande omständigheter. 

Extraversion

Personlighetsfaktorn Extraversion avspeglar hur social och sällskaplig en person är, i motsats till att vara mer reserverad, tillbakadragen och kanske blyg. Vissa personer gillar att träffa nya människor, de stimuleras av nya omgivningar, är pratsamma och ofta underhållande. Andra håller en lägre profil, är inte lika benägna att ta kontakt med andra och trivs bäst i mindre sällskap eller att vara på egen hand. Extraversion omfattar också graden av gladlynthet i motsats till ett mindre sprudlande uttryckssätt (men inte nödvändigtvis ledsenhet!), grad av vitalitet och ”livstempo”, liksom huruvida en person uppskattar spänning och yttre stimulans eller ej.

Öppenhet

Personlighetsfaktorn Öppenhet ger information om egenskaper som fantasifullhet, kreativitet och öppenhet för det nya i motsats till ett mer alldagligt och jordnära förhållningssätt, liksom viljan att prova det nya kontra att föredra det som är känt och sedan tidigare beprövat. Faktorn säger också något om i vilken grad en person är intellektuellt nyfiken och generellt sett öppen för nya erfarenheter och upplevelser.

Sympatiskhet

Sympatiskhet handlar om hur en person förhåller sig till andra, vilken ”stil” en person har i sina relationer med andra. Vissa personer är varma, tillitsfulla, sympatiska och ivriga att hjälpa, andra är mer avvaktande och skeptiskt inställda till sin omgivning och antar lättare ett kritiskt synsätt. I denna faktor brukar ibland även egenskaper som ”ömsinthet kontra realism” och ”följsamhet kontra konkurrensinriktning” ingå.

Målmedvetenhet

Denna faktor handlar om i vilken utsträckning en person gillar att aktivt planera, ifall man har en stark vilja och är beslutsam. Den omfattar även drivkraften att prestera, att vara noggrann, pålitlig och att ha självdisciplin, i motsats till att vara mer avslappnad, spontan och att ta lättare på förpliktelser och åtaganden. Faktorn innehåller också inslag av förtänksamhet, kontra en tendens att fatta snabba, ibland förhastade beslut.

Mätning av personlighet

Ofta mäts dessa faktorer på en skala som kan variera från lågt till högt. Personlighet kan tex mätas genom att andra bedömer dig som person eller att du själv svarar på frågor om din personlighet. Personlighet kan också mätas i strukturerade intervjuer och i framtiden förmodligen av sociala robotar.

Personlighet och effektmått

Vad vet vi då om hur personlighet förändras över ett livsspann? Innan vi besvarar den frågan måste vi särskilja hur vi mäter stabilitet och förändring i personlighet över tid.  

Det första sättet att mäta stabilitet är att bedöma personer över tid med självrapporterande personlighetstest och sedan beräkna ett samband mellan två tillfällen. Korrelationen säger något om hur stabil personligheten är över de två tillfällena. Detta säger inte hur nivån förändras utan endast hur stabil rangordningen är över de två tillfällena. Tiden som går mellan de två tillfällena kan variera från några veckor till 40-50 år. 

Det andra sättet att studera utvecklingen av personlighet är att jämföra nivån över tid. Samma datainsamlingsmetod används men istället för att beräkna en korrelation beräknas medeltalsskillnad över tid, ofta uttryckt i Cohens d (som avser hur mycket förändring sker i nivå uttryckt i standardavvikelse). 

Personlighet och ålder

Hur kan då forskningen sammanfattas om fråga är hur personlighet förändras över ett livsspann. När det gäller korrelationen är det sällan den understiger .60 vilket betyder att rangordningen är relativt stabil över tid för samtliga faktorer. När det gäller nivån av personlighet tyder studier på att Neuroticism och Extraversion sjunker när åldern höjs och Sympatiskhet och Målmedvetenhet höjs med åldern. När det gäller Öppenhet så ser den ut att höjas fram till vuxen ålder för att sedan sjunka något på ålderns höst.

Detta är studier där personligheten ej aktivt har försökt förändrats (se Costa, McCrae, C., & Löckenhoff, 2019 för en utmärkt sammanfattning) utan bygger ofta på att man helt enkelt beräknat sambandet mellan ålder och personlighet på större urval.

Aktiv personlighetsförändring

Men om man aktivt jobbar med att förändra sin personlighet, eller får hjälp att förändra sin personlighet, vad händer då?

Jag har funnit några studier som undersöker detta utifrån lite olika vinklar. Den första studien beskriver hur en grupp fick i uppgift att sätta egna mål för att förändra en eller flera av de fem faktorerna. Den andra gruppen bedömdes också men fick inte till uppgift att förändra något. Den grupp som fick i uppgift att förändra sin personlighet fick stöd av psykologer för att upprätta en plan för att detta skulle ske. Ett exempel är att om en person ville höja sin extraversion upprättades en plan upp för denna individ att under en period träffa flera personer än vad som var vanligt för denna person. Viktigt att påpeka var dock att det personerna själva fick komma med förslag på hur personligheten skulle förändras. Studien pågick i 16 veckor. Där personligheten mättes före och efter interventionen.

Resultat visade att personligheten kan förändras om personer sätter upp tydliga mål för sig själva, men att förändringen är relativt liten. Den största skillnaden var i extraversion där de som satte upp mål att förändra sin extraversion ökade med Cohens d = 0.67. Det betyder att på en T skala där medelvärdet är 50 (och standardavvikelsen är 10) så höjs medelvärdet från 50 till runt 56-57 T-poäng. Extraversion var den klart enklaste faktorn att förändras de andra faktorerna hade lägre förändringsbenägenhet.

I den andra studien användes meta analys-tekniken för att sammanfatta alla interventionstudier som genomförts för att undersöka om en tydlig insats av olika typer av terapier och medicinsk behandling kan förändra personligheten. De interventioner som undersöktes var bla Kognitiv beteende terapi, Medicinsk behandling, Psykodynamisk terapi. De vanligaste problemen personerna hade var depression, ångest, personlighetsstörning, ätstörning och beroendeproblematik. Med andra ord var det djupt hälsorelaterade problem i botten som gjorde att dessa personer ingick i studierna.

Sammanlagt identifierades 201 studier där terapimetoden som tillämpades varde i snitt 27 veckor. Medeleffekten var signifikant men inte särskild stark (Cohens d = .37), dvs i T poäng ökade eller minskade nivån med i snitt 3.7 poäng. Det fanns dock stora skillnader mellan de olika personlighetsfaktorerna, se figuren nedan.

Den överlägset starkaste effekten fanns hos faktorn emotionell stabilitet, och den svagaste effekten återfanns i faktorn målmedvetenhet. Den terapiform som hade starkast effekt var kognitiv beteende terapi. Men skillnaderna mellan terapiformerna var förhållandevis små. Gemensamt för samtliga faktorer var att förändringen planade ut redan efter 4 veckor, så en fokuserad korttidsinsats verkar ha störst effekt. 

Sammanfattning

Min inledande fråga var, går det att förändra din personlighet. Svaret är, JA, men du behöver hjälp och effekten kan vara liten, men ändå betydande (se nedan).

För oss allra flesta av oss, förutom personer som känner sig fulländade, har tanken kommit under en livsperiod; varför är jag inte annorlunda? eller jag vill förändra mig. Men varför är det så svårt? Till stor del beror svårigheten att vår personlighet delvis är beroende av ärftlighet, mellan 30-40% har av individuella differenser i de fem faktorerna har visat sig var ärftlighet, resterande variation kan förklara med situationer och mätfel. Så kontext har en stor betydelse för din personlighet men en hel del ca 1/3 har du från din mamma och/eller pappa (snitt får vi lika mycket från mamma och pappa, men en del kan få upp till 90% från ena föräldern).

Studierna ovan visar att det går men att det trots stora insatser är relativt små förändringar, men de små förändringar kan för vissa personer innebära ett bättre välmående. Vi kan ta som exempel känslomässig instabilitet. Om en person känner djup ångest och oro, om denna person kan få hjälp att gå från en T-poäng från 30 till 36 kan det vara avgörande för hens livskvalitet. Men att gå från 50 till 52 i Målmedvetenhet kanske inte spelar så stor roll.

Vad har detta för implikationer för bedömningstjänster i arbetslivet, dvs att vi använder personlighetsmätning i urval och utveckling? En rekommendation är att testa oftare, det finns en del förändringar så inför ett nytt beslut bör det testas i närtid. Vid urval är det extra viktigt för emotionell instabilitet som ändock verkar påverkbar, men mindre viktigt för övriga faktorer. När du använder personlighet för urvalsbeslut tänk på att inte tolka små skillnader runt medel och över medelvärde, det är snarare att du ska välja bort på avvikande låga värden på samtliga fem faktorer eftersom alla har positiva korrelationer med prestation (och då tänker jag känslomässig stabilitet, inte instabilitet). 

När personlighetsbedömningar sker för utvecklingssyfte, var medveten om att det kräver åtminstone en 4 veckorsperiod av intensiv behandling med evidensbaserade metoder för att uppnå förändring. Skilj på syftet med bedömningen, är det till för att bedöma förändring eller endast medvetandegöra en persons personlighet? Att föreslå som konsult att insatsen kommer att förändra personligheten är problematisk.

Testa din personlighet

Just nu kan du testa vårt nya personlighetstest (Personality150). Om du är intresserad av detta bjuder vi på upp till 5 test, helt gratis. Anmäl dig på Assessment Engine så skickar vi dig mer information hur du går tillväga.

Request Account – Assessment Engine

Referenser

Hudson, N. W. , Fraley, R.S. (2015). Volitional personality trait change: can people choose to change their personality traits. Journal of personality and social psychology, 143 (2), 1-25.

Roberts, B. W. , Lou, J., Briley, D.A., Chow, P.I., & Hill, P.L. (2017). A systematic review of personality trait change through intervention. Psychological Bulletin, 109 (3), 490-507

Costa, P.T. McCrae, C., & Löckenhoff, C (2019). Personality Across the Life Span Annual Review of Psychology, 70: 423–48.

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Delta i diskussionen

1 kommentar

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.