Personlighet i arbete. Beror personlighetstests validitet på situationen? Nya resultat från meta-analyser ger klarhet.

Personlighetstest som bedömningsmetod har fått mycket kritik i media under senaste åren. Enligt min mening är det ofta på grund av okunskap från de som kritiserar, sällan behandlas vilken teori personlighetstestet utgår ifrån, om det ska användas som en beskrivning av personen eller om det ska vara underlag för ett urvalsbeslut. Inte heller diskuteras när i en urvalsprocess ett personlighetstest ska administreras till sökande till en tjänst. Nedan kommer en alldeles färsk sammanställning vad forskningen säger om självrapporterande personlighetstest.

I den senaste sammanställningen av forskning kring metoder som kan användas för urvalsbeslut jämförs olika typer självrapporterande personlighetstest. Författarna skiljer på två olika personlighetstest. Allmänna och kontextualiserade test. I allmänna test får personen som bedöms instruktioner att svara på frågorna hur personen tänker känner och handlar i största allmänhet i olika situationer. Kontextualiserade test anger en specifik situation, i detta fall hur personen tänker känner och handlar på arbetet eller i en yrkesroll.

Resultatet presenterades redan 2012 men har nu sammanställts och beräknats om med delvis nya metoder och publicerats i samma artikel som jag bloggade om förra veckan. Nedan ser ni resultatet när en jämförelse genomförs mellan allmänna och kontextualiserade personlighetstest. Resultatet är uppdelat i de fem stora personlighetsdragen, känslomässig stabilitet, extraversion, öppenhet, sympatiskhet och målmedvetenhet.

Figur. Allmänna och Kontextualiserade personlighetstest

Som ni ser är det tydliga resultat, test som i instruktionerna anger att personen ska tänka på en arbetssituationen har betydligt högre validitet i jämförelse med de allmänna personlighetstesten som ej definierar en arbetssituation. Det är särskilt emotionell stabilitet och öppenhet där de största skillnaderna finns. Men även de andra faktorerna visar på en klar förhöjd validitet. Så slutsatsen är tydlig. Använd personlighetstest som är kontextualiserade. Forskarna har en förklaring till detta vilket benämns Frame Of Reference (FOR). Det betyder att frågar du tydligt vilken situation som avses så höjs validiten betydligt.

Vill ni börja använda ett personlighetstest som bygger på vår senaste bok om personlighet i arbete? Ett test som från början utvecklades och validerades i en arbetande population och där instruktioner och frågor handlar om hur personen som testas tänker, känner och handlar i arbetet. Vi kallar det Personality150. Kolla in denna adress www.assessmentengine.se

Kolla in denna bok om ni är intresserade att läsa mer om personlighet i arbete.

Sjöberg, S., Sjöberg A., & Henrysson Eidvall, S. (2021). Personlighet i arbete. Förstå drivkrafter och beteenden med femfaktormodellen. Natur & Kultur. 

Och det är inte slut här, i nästa blogg gör jag en jämförelse mellan observatörsskattningar och självrapporterade personlighetstest som vi skriver om i vår bok Personlighet i arbete.

Referenser

Sackett, P. R., Zhang, C., Berry, C. M., & Lievens, F. (2021, December 30). Revisiting Meta-Analytic Estimates of Validity in Personnel Selection: Addressing Systematic Overcorrection for Restriction of Range. Journal of Applied Psychology. Advance online publication. http://dx.doi.org/10.1037/apl0000994. Table 4.

Shaffer, J. A., & Postlethwaite, B. E. (2012). A matter of context: A metaanalytic investigation of the relative validity of contextualized and noncontextualized personality measures. Personnel Psychology, 65(3), 445–494. https://doi.org/10.1111/j.1744-6570.2012.01250.x

Sjöberg, S., Sjöberg A., & Henrysson Eidvall, S. (2021). Personlighet i arbete. Förstå drivkrafter bakom och beteenden bakom femfaktormodellen. Natur & Kultur. https://www.nok.se/titlar/laromedel-b2/personlighet-i-arbete/

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.