PERSONLIGHET är stabila mönster i att tänka, känna och handla på ett konsekvent och karaktäristiskt sätt i olika situationer och över tid. Dessa mönster har betydelse för oss människor på en mängd olika sätt. Betyg har betydelse då det kan avgöra vilken utbildning som personen kan välja, och det i sin tur kan påverka vilket yrke man sedan väljer. Nedan sammanfattar jag vad vi vet om betyg, personlighet och akademisk framgång.
Personlighetens Fem Faktor Modell (FFM) kallas ofta kort och gott, Big Five. Både de svenska och engelska benämningarna på dessa fem faktorer varierar, men de mest allmänt vedertagna är:
MÅLMEDVETENHET – conscientiousness – ordningsamhet, disciplin och prestationssträvan
SYMPATISKHET – agreeableness – tillit, värme och samarbetsvilja
KÄNSLOMÄSSIG INSTABILITET – emotional instability – stresskänslighet, vaksamhet och beredskap
ÖPPENHET – openness – intellektuell nyfikenhet, fantasi och öppenhet för nya idéer
EXTRAVERSION – extraversion – utåtriktning, energi och spänningssökande
Alla individer kan bedömas från låg till hög nivå när det gäller dessa personlighetsdrag, men det är den centrala tendensen som är individens sk ”traitnivå”. Det innebär till exempel att den mer introverta individen kan, med viss ansträngning, bete sig extravert. Individen föredrar det dock inte, och det faller sig inte heller naturligt. En individ kan alltså utföra beteenden längs hela skalan, men det är den centrala tendensen som utgör individens utgångspunkt för tankar, känslor och beteenden.
Vilka centrala tendenser är det då som kan påverka vilket betyg eleven får? Innan vi går in på det är det viktigt att komma ihåg att personlighet utgör typiska drag, till skillnad från intelligens som utgör maximal prestation. Intelligensen, som jag skrivit om i tidigare inlägg, hjälper oss att hela tiden ”pusha gränsen” med att klara så mycket som möjligt i skolan, medan personligheten styr oss långsiktigt att känna och tänka på ett sätt som kan gynna våra betyg.
Forskarna McAbee och Oswald publicerade redan 2013 en meta analys om sambanden mellan Big Five och betyg och fann att Målmedvetenhet – conscientiousness – ordningsamhet, disciplin och prestationssträvan hade ett positivt samband med betyg i grunsdkolan (r=.26).
När forskaren Sakhavat Mammadov uppdaterade meta analysen genom att bredda kriteriet till akademisk framgång genom att förutom betyg även ta med provresultat, examinationsresultat och standardprov (motsvarande nationella prov) upprepades resultat till nästa exakt samma samband (r=.27). I denna analys visade sig att sambandet var nästan lika högt genom hela skolgången från grundskola till universitetet/högskola.
Extraversion fann samma forskare ha ett svagt positivt samband i grundskolan (r=.15), men detta samband är noll i senare skolgång. Detsamma gäller för sympatiskhet bedömd i grundskolan (r=.18) där sjunker sambandet sedan sjunker betydligt när eleverna kommer upp i högre stadier (r=.08).
Känslomässig instabilitet hade ett nollsamband med akademiska framgång genom alla stadier i skolan. Lite ångest och oro är inga större problem för betyget, vad det verkar.
Öppenhet visar ett positivt samband med framgång i skolan. Övergripande sambandet var dock lågt (r=.16) men när vi delar upp det i grundskola, gymnasium och eftergymnasiala kurser ser vi att stadie i skola är en stark moderator, där sambandet är riktigt högt i grundskola (r=.40) för att sedan avta i gymnasium (r=.22) för att sedan nästa helt försvinna i högre utbildning (r=.10). Öppenhet är enligt mig den svåraste faktorn att mäta. Så en förklaring kan vara att mätningen av öppenhet fokuserar ibland att mäta självrapporterad intelligens, dvs frågorna som ingår i mätningen är när knutna till att vara bra i skolan, att gilla att lösa problem etc så detta resultat tycker jag ska tolkas med försiktighet.
Att målmedvetenhet har ett positivt samband med prestation i skolan är inte konstigt då denna breda faktor består av två aspekter som är nära knutna till prestation i skolan, nämligen strävsamhet och ordningsamhet. Aspekten strävsamhet avser tendensen att arbeta hårt och målmedvetet mot långsiktiga mål. Att ha riktning, ambition och drivkraft och att vara benägen att kunna stå emot distraktioner och bibehålla fokus ingår också i denna aspekt.
Aspekten ordningsamhet handlar om att vara ordentlig, systematisk och punktlig. Att noggrant följa regler samt moraliska och etiska riktlinjer och principer är också en viktig del, delar som kan vara avgörande för prestation i skolan.
Att öppenhet har ett positivt samband med prestation i skolan är inte heller konstigt då då den ena aspekten av öppenhet representerar en öppenhet för att söka sig till och ta in nya intryck och upplevelser samt uppskatta och stimuleras av sinnesintryck.
Den andra aspekten av öppenhet benämns ofta intellekt. Där ryms tendensen att tycka om intellektuella utmaningar, som abstrakta resonemang, teoretiska diskussioner och problemlösning. Att vara frågande, forskande, nyfiken och villig att lägga ner tid och ansträngning på intellektuella och kognitivt utmanande aktiviteter ingår i denna aspekt. Förmodligen är det den aspekten som driver det positiva sambandet mellan öppenhet och framgång i skolan, enligt resultatet mest betydande i lägre åldrar.
Kommentar
Tillsammans med intelligens verkar målmedvetenhet var de psykologiska individuella egenskaperna som tillsammans kan förklara en del av variationen i betyg och hur man lyckas i skolan. Viktigt att komma ihåg att det är mycket variation som inte förklaras av dessa egenskaper där lärandemiljön, lärarnas prestation, intresse motivation, andra studenters beteenden kan vara avgörande hur det går i skolan. Personlighet är en liten pusselbit.
Referenser
McAbee, S. T., & Oswald, F. L. (2013). The criterion-related validity of personality measures for predicting GPA: A meta-analytic validity competition. Psychological Assessment, 25(2), 532–544.
Mammadov, S. (2022). The Big Five Personality Traits and Academic Performance: A Meta-Analysis. Journal of personality, 90, 222-225.
Intressant läsning Anders! Tänker att själva bedömningen (betygen) är subjektiva uppfattningar av läraren som dessutom ofta både har relativt låg reliabilitet och validitet avseende faktisk kunskap och förmågor inom ämnet.
Det försvårar såklart också tolkningen av resultaten ifrån studierna tänker jag 🙂