Urvalsgruppen kartlägger känslomässig stabilitet och arbetsglädje

Känslomässig stabilitet påverkar dig i ditt dagliga liv, inte minst ditt arbetsliv. Genom din känslomässiga stabilitet filtreras vad du i vardagen upplever. Även om din arbetsglädje påverkas av en mängd olika saker dagligen (en dålig chef, för hög belastning, hot om konkurs, taskiga arbetskamrater och för lång resväg till jobbet) spökar dina känslomässiga förutsättningar hur du upplever din chef, arbetskamrater och arbetsbelastning. Urvalsgruppen kommer titta närmare på detta när vi följt 83 anställda över fem år, kartlagt deras känslomässiga stabilitet och deras känslomässiga arbetsglädje.

Känslomässig stabilitet säger något om hur säker eller osäker en person är på sig själv, hur väl personen kan motstå impulser, på vilket sätt stress hanteras och vilken sinnesstämning personen i allmänhet har. En del personer blir lättare irriterade och frustrerade och är mer benägna att känna nedslagenhet och pessimistiskt tänkande. De stabila personerna däremot låter sig inte påverkas av yttre omständigheter och känner sig inte nedslagna av motgångar. Dessa personer ger ett intryck av att vara självständiga individer som tar vara på sig själva. Andra uppfattar dessa personer som jämna i humöret och utan skuldkänslor. De har en förmåga att motstå impulser och frestelser vilket gör att de sällan hamnar i problemfyllda situationer på jobbet på grund av förhastade eller behovsdrivna beslut.

Känslomässig stabilitet har visat sig i studier vara den faktor som bäst, av de fem breda personlightetsfaktorerna, som förutsäger senare arbetstrivsel. Redan på 30-talet fann man detta positiva samband, men sedan glömdes den forskningen bort. Inte förrän på 80-talet började den frågeställningen undersökas igen, denna forskningen sammanfattades i en meta-analys 2002. Resultatet visar att fyra av fem faktorer (Stabilitet, Extraversion, Sympatiskhet, Målmedvetenhet) visade sig ha en en positiv effekt på hur grad av arbetsglädje. Stabilitet hade den starkaste effekten på arbetstrivsel.

Urvalsgruppen vid Stockholm universitet, psykologiska institutionen, har följt 83 individer under 5 år, kartlagt deras känslomässiga stabilitet, mätt deras arbetstrivsel för att utröna hur den känslomässiga stabiliteten påverkar skillnaden i den inter-individuella utvecklingen av arbetstrivsel över tid (skillnaden mellan medarbetare), och den intra-indivudella utvecklingen av arbetsglädje (individernas förändring av arbetsglädje över tid), givet deras känslomässiga stabilitet när de anställdes. Resultatet kommer förhoppningsvis kunna presenteras redan i sommar vid den europeiska kongressen i psykologi som anordnas i Stockholm 2013.

Referenser

Fisher, V. E., & Hanna, J. V. (1931). The dissatisfied worker. New York: Macmillan.

Judge, T. A., Heller, D., & Mount, M. K. (2002). Five-factor model of personality and job satisfaction: A Meta-analysis. Journal of Applied Psychology, 87, 530-541

Staw, B. M., Bell, N. E., & Clausen, J. A. (1986). The dispositional approach to job attitudes: A lifetime longitudinal test. Administrative Science Quarterly, 31, 56–77.

Staw, B. M., & Ross, J. (1985). Stability in the midst of change: A dispositional approach to job attitudes. Journal of Applied Psychology, 70, 469–480.

 

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.