Vilket begåvningstest ska användas när arbetsprestation ska förutsägas? Ny avhandling försöker ge svar

I en färsk avhandling presenteras intressanta resultat avseende olika typer av begåvningstest. Det är Bennet Eugene Postlethwaite som har samlat alla publicerade studier genom åren som undersökt begåvningspoängens prediktiva kraft till olika kriterier, var av ett kriterie är arbetsprestation.

Vad vi vet innan är att begåvningstest, ofta lite slarvigt definieras som generella intelligens test (g), vilka förutsäger arbetsprestation, men denna avhandling tar frågeställningen vidare och visar hur olika typer av test skiljer sig åt i prediktionskraft. Författaren delar in begåvningstesten i tre olika typer av test; Gf (fluency), Gc (Crysstalized), GCA (General Cognitive Ability). Exempel på Gf test är det vi känner bäst i Sverige och Norge som Ravens Matriser, Matrigma och Bomat Advanced. Gc test kan vara kombinationer av synonymer, motsatser och språkliga analogier. Ett annat typ av Gc test är högskoleprovet (Sverige), eller olika typer av språktest. GCA är det vi kallar g test i Sverige, generella intelligens test med många olika slag av problemlösning, tex Instruktionsprovet, det militära inskrivningsprovet, Wechsler skalorna, BasIQ och Wonderlic.

Postlethwaites övergripande jämförande resultat visas här till vänster. Av resultatet går att utläsa att det, något överraskande, är Gc test (språklig buren information) som har den största prediktiva kraften. Författaren förklarar att resultatet kan bero på att Gc test handlar om vad man lär sig och att arbeta handlar om att lära sig jobbet. Som teoretiska förklaring används Cattells Investment Teori som postulerar att det är Gf som påverkar Gc och inte tvärtom. Gc blir då ett bra mått på vad du har lärt dig fram tills den tidpunkt när du gör testet, givet din medfödda nivå på Gf. Inlärning är viktig i arbetssammanhang, därför den relativt höga korrelatioen mellan Gc och arbetsprestation, menar författaren. Det finns argument också för att använda Gc test eftersom dessa inte diskriminerar äldre arbetssökande, det är väl känt att Gf sjunker med ålder medan Gc är stabilt eller ökar.

När sedan resultatet delas upp i låg, mellan, hög-komplexa arbeten ser resultatet ut så här (se grafen nedan). Gf test har en hög prediktiv kraft särskilt i hög-komplexa arbeten. Gc test har en jämnare fördelning, men fortfarande differentierande över komplexitetsgrad och GCA test visar ungefär samma resultat. Det bekräftar vad vi vet från tidigare forskning om arbetskomplexitet och dess modererande effekt på sambandet mellan begåvning och arbetsprestation, men detta resultat visar att det är särskilt Gf test som utmärks av denna effekt.

Den praktiska implikationen av detta är; när det gäller prediktiv kraft kan med fördel Gc test användas för att förutsäga arbetsprestation. Å andra sidan så förutsäger Gf test mycket väl arbetsprestation i hög-komplexa arbeten, men inte i låg komplexa arbeten. Fördelen att använda Gf test (icke verbala test) är naturligtvis att det inte krävs att testtagaren kan språket väl. Dessutom är det betydligt svårare att utveckla bra reliabla verbala test i jämförelser med Gf test. GCA har i princip samma prediktiva kraft i jämförelse med Gc test, att adminsitrera ett GCA test som på olika sätt mäter den generella intelligensen har en stor fördel eftersom det mäter det breda begreppet generell intelligens, nackdelen är att det tar ofta lite längre tid att administrera eftersom dessa test (tex BasIQ) ofta är mer omfattande i jämförelse med Gf och Gc test. Om leverantören av test rekommenderar ett Gc test bör leverantören kunna visa hög intern konsistens i testet (god reliabilitet), att det finns i likvärdigt psykometriskt sunda språkversioner, samt visa på god kriterierelaterad validitet.

Min rekommendation är att inte förlita sig enbart på test som mäter en problemlösningsförmåga, och att alltid inkludera någon typ av språklig problemlösningsförmåga i er bedömning. Var försiktiga att administrera endas Gf test (Matriser) för att fatta viktiga beslut. Det är förvisso ett rent mått på intelligens (som har en stark ärftlig komponent), men risken är att ni missar det som individen lärt sig fram till nu, en komponent som är väl så viktig att kartlägga för att förutsäga kommande arbetsprestation. Om rådet inte följs är risken att den prediktiva kraften förloras, särskilt i lågkomplexa arbeten.

Referens

”Fluid ability, crystallized ability, and performance across multiple domains: a meta-analysis.” dissertation, University of Iowa, 2011.

Avslutande Kommentar

Avhandlingen behandlar också akademisk framgång och ”training performance” där mönstret i resultatet liknar det som redovisas ovan.

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Delta i diskussionen

1 kommentar

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.