Världens mest älskade och hatade test, Myers-Briggs Type Indicator MBTI®

Anders SjöbergPersonlighet2 Comments

mbti2Myers-Briggs Type Indicator MBTI® är inte bara ett av världens mest använda personlighetstest men också det mest kritiserad. Mycket av kritiken går ut på att det inte är konstruerat på ett vetenskapligt sätt då testet framställdes i början av 1900-talet av amatörpsykologerna Isabell Myers och hennes mor, Katherine C Briggs. Utgångspunkten var Carl Gustav Jungs teorier om psykologiska typer. Men är verkligen MBTI så dåligt som alla säger det är?

Jag får höra ofta att kollegor till mig i universitetsvärlden säger nedvärderande saker om MBTI, kollegorna säger till blivande psykologer att aldrig använda MBTI och i  kursböcker som vi har i undervisningen tom hånas detta test.

Få har dock läst dokumentationen om MBTI. Jag arbetade lite på distans med den svenska manualen för 10-12 år sedan. Som förlaga hade vi den amerikanska MBTI versionen, nummer 4, som är dokumenterad i en alldeles utmärkt manual. I den amerikanska manualen var den psykometriska kvaliteten mycket väl beskriven, bland annat redovisas Item Response Theory analyser på itemnivå som var ganska ovanligt för 15 år sedan.

Det framgår också tydligt i manualen vilka situationer MBTI kan användas och vilka situationer det inte ska användas (det är faktiskt sällan som detta händer inom arbestpsykologisk testning). MBTI bör inte användas vid urval då det bygger på en sk kvasi-ipsativ metodik, varje persons preferens jämförs med personen själv, det finns inte helller några normer kopplade till testet.

Instrument bör istället användas för självkännedom och personlig utveckling och visar hur skillnaderna mellan människor kan tas tillvara. Andra användningsområden är grupputveckling, där en förståelse för olikheterna kan leda till att man undviker missförstånd och konflikter. MBTI modellen används också som en grund för att reflektera kring lärostilar (Cognitive styles), för att öka sin skicklighet i bemötande av personer med andra preferenser.

Naturligtvis har MBTI sina brister (som alla psykologiska test). Ett psykometriskt problem är att du använder gränsvärden, dvs eftersom det är en typologi ska varje testperson få en typ (av 16 möjliga). Vi vet att personliga egenskaper som personlighet, värderingar intressen etc bättre beskrivs längs en kontiuerlig skala, dvs mer eller mindre av en dimension, tex Vänlighet. Men typologin är också instrumentets styrka, typerna är lätta att förstå och fungerar alldeles utmärkt får att återkoppla testresultat till de som vill förstå sin egna personliga egenskaper.

Det har visat sig MBTI modellen kan beskrivas som fyra faktorer i den sk femfaktormodellen, den faktor som saknas är Emotionell Stabilitet. Få vet att det faktiskt finns en version av NEO PI, Costa McCraes Fem Faktor Test, där just Emotionell Stabilitet plockats bort. Testet heter NEO-4. NEO-PI refereras ofta som det “riktiga” femfaktortestet.

NEO 4 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nedan redovisas sambandet mellan NEO PI och MBTI

Corr mbti2

 

 

 

 

 

Den svenska tekniska manualen till MBTI (Rüdén, Lindfors, & Forssén, 2003) beskriver tydligt de psykometriska egenskaperna i detta test, bland flera riktade hypoteser valideras MBTI tillsammans med bla Hogan Assessment produkterna HPI och MVPI. Det finns en engelsk version av dessa analyser som kan laddas ned här (sid 283 och framåt). MBTI (den svenska versionen) är även granskad av STP och fick då hyfsade betyg.

Vad jag har hört så togs den svenska versionen över atlanten till Sverige av Professor Bertil Mårdberg. Bertil jobbade då inom försvaret och meningen var att det skulle användas för utvecklingen av officerare. Det började säljas av dåvarande Psykologiförlaget under mitten av 90-talet. Jag vet inte hur mycket MBTI används/användes inom försvaret men jag vet att det blev en enorm försäljningsmässig succé särskilt bland legitimerade psykologer. Succén kan tillskrivas de två psykologerna Björn Hillström och Björn Hansson som reste land och riket runt och förkunnande MBT teorin. Särkilt Björn Hillström som allmänt kallas Mr Myers Briggs. Kritiken är dock monumental och har stundats letts av Professor Lennart Sjöberg som har skrivit inlägg och artiklar om MBTI:s tillkortakommande (klicka här, och här, och här).

Så för att sammanfatta. På marknaden finns det betydligt sämre test i jämförelse med MBTI. MBTI ska dock inte användas för urvalsbeslut och kopplat till MBTI-testningen bör det vara en duktig konsult som kan sätta din psykologiska typ i relation till din situation du befinner dig i. Så, ni som använder MBTI, ni behöver inte skämmas. Detta är ett ganska gediget test (om än lite harmlöst) som rätt använt kan fördjupa förståelsen får att vi är olika och att vi tänker olika kring många saker i livet. Dock ska inte allvarliga beslut (tex vem som ska få jobbet, eller vem passar bäst i teamet) tas med hjälp av ett MBTI resultat.

Anders Sjöberg (ENFP)

Referenser 

Rüdén, S., Lindfors, J., & Forssén, K. (2003). Myers-Briggs Type Indicator Steg1. Svensk version. Manualsupplement.  Stockholm: Psykologiförlaget AB.

Dela detta inlägg

2 kommentarer på “Världens mest älskade och hatade test, Myers-Briggs Type Indicator MBTI®”

  1. Tack för detta. Jag har länge stört mig på den “monumentala kritiken” som enligt min bedömning faktiskt inte är så “tung” som den vill ge sken av. Om man granskar kritiken kritiskt så upptäcker man snabbt att en hel del problem: Min kritik mot Sjöbergs kritik är att tonen är för uppskruvad och att det är uppenbart att han talar i egen sak som säljare av test.
    Det finns en viktig invändning mot det svepande påståendet att MBTI ALDRIG skall användas i urvalssammanhang. Ett sådant påstående bygger ju på antagandet att det ALLTID är viktigt att veta om det finns mer eller “mer eller mindre av” en egenskap för att jämföra olika individer. Så är det faktiskt inte, i kvalificerade roller är det sällan relevant att jämföra kandidater i termer av “mer eller mindre av” eller “bättre och sämre på”. Rollerna är för komplexa och den typ av exakthet som psykometriker (med rätta) söker är inte relevant för det SPECIFIKA caset. Tvärtom är det oansvarigt att som urvalspsykolog ge sken av att den slags exakthet med vilken vi kan mäta personliga egenskaper är överförbar till produktion av framgång i den specifika rollen. Det är “Scientism”. I chefsförsörjning och rekrytering till kvalificerade befattningar är generella korrelationer från vetenskapliga undersökningar faktisk mindre viktiga! Jag menar att MBTI är tillräckligt väl utprovat, har en väl utvecklad och rimligt sammanhängande teori (det är inte oviktigt i bedömningen av vetenskaplighet) och har dessutom erfarenhetsmässigt (vilket är viktigt) visat sig användbart för att på ett meningsfullt sätt beskriva ledarstil, d.v.s. HUR en person tenderar att ta sig an ledaruppgiften. I rekrytering av chefer är sådana beskrivningar högst värdefulla som en del av beslutsunderlagen. Längtan efter kvasikontroll och kvantifiering är oseriös eftersom den är oeftertänksam och grundad i världsfrånvänd och barnslig Scientism!

    1. Tack för kommentar, kloka tankar och roligt att du läser min blogg. Jag gissar att jag kan delvis exemplifiera den barnsliga Scientismen! Att förstå hur människor tar sig an uppgiften håller jag med om att det kan vara viktigt att förstå utifrån kandidatens sida för att utveckla sig, men är det inte det viktigaste i urvalsbeslutet att ta den som har störst sannolikhet att lyckas i arbetet, oavsett hur man tar sig an uppgiften? När det gäller kvasikontroll och korrelationer förstår jag inte riktigt vad du menar, alla forskning (eller tycker du vis ska slopa all forskning) ska väl bygga på att du kan ange hur bra din metod är, hur ska annars kunden avgöra vad hen ska köpa? Korrelationen säger ju inte bara hur bra din metod är utan också avsaknaden av prediktion av beteende, men det betyder väl inte att den som säger att detta är strunt inte ska kunna visa hur effektiv metoden är och då är vi väl tillbaks i ett effektmått, antal bra rekryteringar kan också uttryckas i en korrelation. Se gärna mitt senaste inlägg om missuppfattningen av effektmått i urval /mvh Anders

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.