Sverige tappar i kunskap, negativa trenden i PISA mätningen märks i vuxen ålder

Anders SjöbergUtbildning2 Comments

Jan Erik2Det har under senaste tiden återigen blossat upp en debatt kring betyg i den svenska skolan. Men ett bra betygssystem är ingen garanti för att svenska barn lär sig saker i skolan som de senare har nytta av i det vuxna livet. Betygsmätningen är endast en indikation på vad eleverna kan, inte att de lär sig rätt saker i skolan. Nu har Professor Jan Erik Gustafsson (Göteborg) på ett sinnrikt sätt designat en studie som kan länka 12 års resultat av de sk PISA studierna i 20 länder till prestation i vuxen ålder i samma länder. Och resultatet är inte imponerande för svensk del, vi är helt enkel sämst, den starkaste negativa trenden i PISA mätningen som sedan gör att vuxna kan räkna och läsa sämre i jämförelse med 19 andra länder. Nedan kommer en kort sammanfattning av en mycket väl genomförd studie.

Jan Erik Gustafsson förmodligen den bästa psykometrikern vi har i landet har en än gång visat vilken stor forskare han är genom att undersöka hur resultatet i PISA får återverkningar i vuxen ålder. PISA står för Programme for International Student Assessment och är ett OECD-projekt. PISA är en internationell studie som undersöker i vilken grad utbildningssystemet bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden. Elevernas förmågor undersöks inom tre kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Studien genomförs var tredje år. Nedan ser ni den nedåtgående trenden för Sverige i de ämnen som undersöks. Svenska skolelever tappar stort i den sensaste Pisa-mätningen (2012) som fokuserar på matematik, läsförståelse och naturvetenskap (se grafer nedan).

bild OECD

Förutom PISA deltar Sverige sedan 2008 i det OECD-initierade programmet PIAAC som mäter den vuxna befolkningens kunskaper och färdigheter. Under 2013 publicerades den första internationella rapporten och sedan dess pågår ett arbete inom OECD med att producera ett antal tematiska rapporter som baseras på resultaten från PIAAC. PISA och PIAAC mätningen betonar inte bara förmågan att avkoda ord och tolka text bokstavligen, utan också förmågan att tillämpa skrivkunnighet i olika situationer samt en djupare reflektion och tolkning av text. Numerisk färdighet (eller matematiskt kunnande i PISA) definieras som förmågan att få tillgång till, använda, tolka och kommunicera matematisk information samt hantering av matematiska krav i en rad olika situationer.

Jan Erik Gustafsson har tagit 20 länders resultat i PISA (mellan 2002 och 2012), sedan analyserat om varje land har en uppåtgående eller nedåtgående trend i kunskapsmätningen vid 15 års ålder. Denna trend har sedan relaterats till PIACC mätningens trend i ålderskohorterna 16-19 års ålder och 25-29 års ålder. Dessa två trender har sedan analyserats med en regressions analys (med flera kontrollvariabler) som visar att det finns ett högt samband mellan trenden i PISA och trenden i PIACC, korrelation ligger på 0.70. Sambandet visas i grafen nedan.

Det land som har den mest positiva trenden är Polen som både visar på en positiv trend i 15 årsåldern i läsförståelse och matematisk förmåga som sedan håller i sig till vuxen ålder. Sverige befinner sig i absoluta botten (längst ned till vänster). Sverige tappar både i 15 årsåldern och det märks sedan i vuxen ålder.

graf pisa2

Så slutsatsen är tydlig Sverige tappar i kunskap, negativa trenden i PISA mätningen märks i vuxen ålder.

Referens

Gustafsson, Jan-Erik. (2016). Lasting effects of quality of schooling: Evidence from PISA and PIAAC. Intelligence, 57. 66–72.

Dela detta inlägg

2 kommentarer på “Sverige tappar i kunskap, negativa trenden i PISA mätningen märks i vuxen ålder”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.