Öppenhet och Intellektuell Nyfikenhet. Nya forskningsresultat som påverkar användningen av personlighetstest i personbedömning

Anders SjöbergUrvalsbeslutSkriv en kommentar

Öppenhet i FemFaktorModellen (FFM) är den faktor som jag tycker är svårast att förstå som en personlighetsfaktor, eftersom den kan tolkas på olika sätt. Det finns faktiskt inte en övergripande enighet bland forskarna hur denna faktor ska definieras och mätas. Faktum är att när vi utvecklade ett test som vi namngav Predicting Job Performance (PJP) för många år sedan valde vi bort den faktorn i testet då den hade låg reliabilitet och hade på den tiden obefintlig korrelation med arbetsprestation. Öppenhet är också den enda faktorn som har en positiv korrelation med intelligens, så i urval kommer alltid denna faktor mätas till viss del med ett intelligenstest. Idag är Öppenhet en del av FFM och byggs upp av sex facetter (som kommer att beskrivas nedan). Jag kommer i detta inlägg beskriva hur denna faktor definierats av tidiga personlighetsforskare. Sedan kommer jag diskutera vad den övergripande faktorn mäter och hur Öppenhet korrelerar med Intelligens. Och avslutningsvis redovisas en analys av hur Öppenhet mäts i Assessment Engine och hur denna faktor relaterar till lönenivå.

Tidiga definitoner

Öppenhet kan spåras bak i historian hos en mängd olika forskare. Goldberg (1981) och Digman och Inouye (1986) föredrog termen Intellekt, Norman (1963) använde Culture. Det är således svårt att sammanfatta en av de bredaste konstruktionerna inom personlighetspsykologi i ett enda ord. Guilford, Eysenck och Cattell ansåg att Öppenhet handlar om intellektuella intressen och är en del av intelligensbegreppet och kan bäst mätas med ett intelligens test. Denna konceptualisering gjorde att det var relativt sent som personlighetspsykologer blev intresserade av denna svårfångade faktor.

När jag jobbade med Hogan Personality Inventory (HPI) för många år sedan lärde jag mig att Bob och Joyce Hogan delade upp denna faktor i två delar. Den ena delen benämndes intellektans och den andra faktorn benämndes på svenska studiehåg. I intellektansfaktorn ingick frågor om intresse för vetenskap, nyfikenhet hur saker och ting fungerar, om man gillar att lägga pussel, om man tycker om klassisk musik. Men även delar som idag ingår i Extraversion som spänningssökande ingick i intellektans. Den andra delen studiehåg handlade om personen hade ett bra minne, varit en duktig student, är duktig på att räkna och man gillade att läsa böcker. 

Denna operationalisering av öppenhet har stora drag av intelligensbegreppet. Vid ett tillfälle analyserade jag data från ett större urvalsgrupp (N=275) där både HPI och begåvningstestet BasIQ analyserade. Korrelationen mellan de ingående delarna av HPI och totalpoängen var väsentlig (r=.36). Då detta var ett urval där många var begåvade (Högskolepoängen låg för denna grupp på medel=1,69) var det sk beskuren spridning i urvalet. När variationen jämfördes mellan denna grupp och normeringsgruppen i BasIQ så upptäckte jag att variationen bara nådde upp till 60% i denna urvalsgrupp i jämförelse normeringsurvalet (N=5043). För att undersöka hur stark korrelationen skulle varit om urvalsgruppen var lika stor som normeringsgruppen korrigerades korrelationen (r=0.36). Korrelationen blev väsentligt högre när denna korrigering genomförts, r=0.51, dvs över 50% av variationen är gemensam med ett intelligenstest. Helt klart ligger denna mätning bra nära intelligensbegreppet.

Dagens definition av Öppenhet

Men vad innebär då denna breda faktor i dagens FemFaktorModell (FFM). Öppenhet i FFM som vi innebär att personen har livlig fantasi, estetisk känslighet, lyhördhet för inre känsloliv, förkärlek för variation, intellektuell nyfikenhet och oberoende av andras omdömen.  Öppna individer beskrivs av andra som nyfikna, både på den egna inre och den yttre världen, och deras liv är rika på inre upplevelser. Dessa personer har ofta förmågan att komma på nya idéer och har okonventionella och självständiga värderingar. De har ofta både en intensiv och mer nyanserad känslovärld. De är ofta mer uppmärksamma mot den inre känslomässiga världen och ger den också mer utrymme i sina liv, bland annat i beslutsfattande där de ofta låter sin intuition styra. 

En självklar situation dessa personer trivs i är när de får uttrycka deras konstnärliga läggning och intellektuella nyfikenhet. När dessa personer inte får generera nya idéer personer blir de lättuttråkade och söker eller skapar situationer som tillfredsställer behovet av känslomässig och intellektuell stimulans. De ser ofta sig själva som originella och artistiska och andra kan uppfatta dem som excentriska och komplexa personer som konstant letar efter nya upplevelser att reflektera över. De har generellt en preferens för det komplexa och ovanliga, och de ogillar ofta traditionella förfaringssätt och konservativa värderingar. Vid en avsaknad av öppenhet beskrivs dessa personer som ytterst praktiska och jordnära med fokus på det som sker här och nu. Nya saker och händelser är ett störningsmoment för dessa personer vad som ska göras just nu. De har inget större behov av, och söker heller inte, intellektuella eller känslomässiga upplevelser enbart för upplevelsernas skull. Den egna känslomässiga världen ges begränsat med uppmärksamhet och begränsat med utrymme både inom individen och i förhållande till omvärlden. Deras känslomässiga reaktioner kan, i kontrast till personer med höga poäng, upplevas som något dämpade eller trubbiga men också som okomplicerade och enkla. Dessa personer gör logiska analyser och väger objektivt fördelar och nackdelar mot varandra. Intuition och känslomässiga upplevelser ges ett begränsat utrymme.

Utvecklingen av Personality150

Anledningen att vi valde nedan definierade facetter av Öppenhet när vi byggde vårt test i Assessment Engine är att dessa facetter av Öppenhet har stöd i forskningen (McCrae, & Costa, 2003). När vi nu är klara med detta ville vi testa hur väl vi lyckades med detta. Vi samlade därför in data från 400 testpersoner valda från normalpopulation, det enda kravet vi hade för att delta var att de skulle ha ett arbete, då personality150 ska mäta personligheten hur den tar sig uttryck på arbetet. Vi testade vår modell genom faktor analys. Till skillnad från övriga faktorer i FMM så har forskning visat att det är endast en facett som ”sticker” ut från övriga och det är Intellektuell Nyfikenhet, vilket hänvisar till öppenhet som intelligens enligt ovan nämnda resonemang.  När vi analyserade modellen framkom det att endast en övergripande faktor bäst kan förklara variationen mellan individer i Öppenhet. Nedan definieras facetterna i Öppenhet i Personality150.

Föreställningsförmåga

Denna skala mäter öppenhet för fantasi, samt huruvida man har en livlig föreställningsförmåga och ett aktivt fantasiliv. Personer med höga poäng har öppenheten och förmågan att utveckla och utarbeta sina fantasier genom en god föreställningsförmåga. De anser att en god fantasi bidrar till ett rikt och kreativt liv. Personer med låga poäng är mer prosaiska, jordade i vad som är här och nu, och de ägnar mycket lite tid och energi åt att dagdrömma och fantasiera. De föredrar att fokusera på nuet och det som är konkret och påtagligt. Personer med låga poäng ser sig själva som realistiska och jordnära.

Estetik 

Denna skala mäter intresse och uppskattning för estetik och konstnärliga uttryck. Personer med höga poäng är intresserade av och uppskattar estetiska och konstnärliga uttryck. De uppmärksammar, njuter och fascineras av konst, de berörs av poesi och blir absorberade av musik. Personer med höga poäng är inte nödvändigtvis estetiska eller konstnärligt begåvade själva, men deras intresse har och/eller kommer sannolikt att ge dem en större kunskap inom dessa områden jämfört med personer med låga poäng. Personer med låga poäng saknar intresse för, kan vara ganska okänsliga för,  och uppskattar sällan estetiska uttryck som konst, poesi och musik i någon större utsträckning.

Känsloliv

Denna skala mäter mottaglighet för de egna känslorna och i vilken utsträckning känslor värderas som en viktig del av livet. Personer med höga poäng är känsliga i sin affekt, de har en stor mottaglighet och öppenhet för (alla typer av) känslor, och de upplever dessa känslor djupare och mer intensivt än personer med låga poäng. Personer med höga poäng upplever dessutom ett bredare spektrum av känslor och mer differentierade känslomässiga tillstånd jämfört med personer med låga poäng. De är dessutom benägna att tillskriva sina känslor större betydelse och ge dem större utrymme och påverkan i beslut och åsikter. Personer med låga poäng är mer trubbiga i sin affekt. De tillskriver inte lika stor betydelse för sina känslor som personer med höga poäng.

Aktiviteter 

Denna skala mäter benägenheten och villigheten att prova det som är nytt. Inom faktorn Öppenhet är denna fasett den som uttrycks i explicita beteenden: främjandet av förändring och engagemang i nya aktiviteter såsom att besöka nya platser, prova nya (ovanliga) maträtter, nya aktiviteter, arbetsuppgifter, utbildningar, och även relationer. Personer med höga poäng är nyfikna på allt som är nytt och de uppskattar variation. Personer med låga poäng föredrar det som är välbekant och rutinmässigt. De kan ibland aktivt undvika förändring och föredrar vanligtvis att hålla fast vid det som är beprövat och har visat sig fungera.

Intellektuell nyfikenhet

Denna skala mäter grad av intellektuell nyfikenhet. Personer med höga poäng ägnar sig gärna åt intellektuella intressen och aktiviteter (som till exempel frågesport, sudoku, korsord, gåtor och abstrakta och filosofiska resonemang) för sakens egen skull. De har ett öppet sinne och är villiga att överväga nya tankesätt och ibland okonventionella idéer. Personer med låga poäng är inte lika intresserade av intellektuella resonemang och frågeställningar. De har en begränsad nyfikenhet för och känner sällan något större behov av att ägna sig åt sådana aktiviteter för sakens egen skull. Personer med låga poäng tenderar att fokuserade på och dedikera sina resurser till ett snävare antal ämnen och områden.

Värderingar 

Denna skala mäter benägenheten att omvärdera rådande värderingar, normer och strukturer. Personer med höga poäng är öppna för omvärdering och förhåller sig kritiska till rådande strukturer, inklusive auktoriteter, traditioner, arbetssätt, samt sociala, politiska och religiösa strukturer. Personer med höga poäng står för tolerans och ifrågasättande av fördomar och förutfattade meningar. Personer med låga poäng är mer benägna att acceptera rådande värderingar, normer och strukturer. De ifrågasätter ogärna auktoriteter och rådande arbetssätt. De värdesätter tradition och uppfattas därmed ofta som konservativa och traditionella.

Intellektuell nyfikenhet som en unik facett inom öppenhet

Sammanfattningsvis visade vårt resultat att alla faktorer bildar en Öppenhetsfaktor utan att olika aspekter av Öppenhet kan identifieras i testet. Inte desto mindre utgör Intellektuell nyfikenhet en unik aspekt av Öppenhet eftersom den ligger närmast intelligensbegreppet. Detta visas tydligt i den senaste meta analysen av FFM och arbetsprestation (Judge et al 2013). När Intellektuell nyfikenhet separeras från övriga facetter är det endast Intellektuell nyfikenhet som har en positiv korrelation med arbetsprestation, även om den är svag (r=.10) i jämförelse med övriga facetter (r=.03). Den troliga orsaken till att det finns en svag korrelation är att Intellektuell nyfikenhet  har en positiv korrelation med intelligens. Med andra ord eftersom intelligens har ett positivt samband med arbetsprestation borde därför även Intellektuell nyfikenhet ha en positiv relation med arbetsprestation.

Lönenivå, Öppenhet och Intellektuell nyfikenhet

Ett sätt att testa om Intellektuell Nyfikenhet särskiljer sig ifrån Öppenhet är att undersöka hur dessa två delar av öppenhet relaterar till någon annan variabel som inte är personlighet. Vi testade detta i vårt urval (N=400) genom att undersöka Öppenhet med lönenivå. Vår hypotes är att det är endast Intellektuell Nyfikenhet som har en svag positiv korrelation med lönenivå. Nedan redovisas resultatet.

I figuren ovan visas korrelationen på den vertikala axeln och facetterna delas upp i Öppenhet (utan intellektuell nyfikenhet) och intellektuell nyfiken separerat ifrån övriga facetter. Resultat visar på en svag (r=.16) korrelation mellan intellektuell nyfikenhet och lönenivå, helt enligt hypotesen. Däremot är det en helt obefintligt relation mellan övriga facetter (Föreställningsförmåga, Estetik, Känsloliv, Aktiviteter och Värderingar) och lönenivå (r=-.02). Detta ger övertygande stöd för att Intellektuell Nyfikenhet bör tolkas separat från de övriga facetterna i Personality150.

Slutsatser

  • Öppenhet kan bäst beskrivas som en övergripande faktor men Intellektuell Nyfikenhet bör tolkas som en unik komponent som relaterar till intelligensmätningen
  • Öppenhet har en svag relation till arbetsprestation
  • Intellektuell Nyfikenhet har en positiv relation till lönenivå.

Referenser

Cattell, R. B. (1946). The description and measurement of personality. Yonkers-on-Hudson. NY: Worid Book.

Cattell, R. B., Eber, H. W., & Tatsuoka, M. M. (1970). The handbook for the SixteenPersonality Factor Questionnaire. Champaign, IL: Institute for Personality and Ability Testing.

Digman, J. M., & Inouye, J. (1986). Further specification of the five robust factors of personality. Journal of Personality and Social Psychology, 50, 116-123

Goldberg, L. R. (1981). Language and individual differences: The search for universals in personality lexicons. In L. Wheeler (Ed.), Review of personality and social psychology (Vol. 2, pp. 141-165). Beverly Hills, CA: Sage.

Judge, T. A., Rodell, J. B., Klinger, R. L., Simon, L. S., & Crawford, E. R. (2013, September 9). Hierarchical Representations of the Five-Factor Model of Personality in Predicting Job Performance: Integrating Three Organizing Frameworks With Two Theoretical Perspectives. Journal of Applied Psychology. Advance online publication. doi: 10.1037/a0033901

Norman, W. T. (1963). Toward an adequate taxonomy of personality attributes: Replicated factor structure in peer nomination personality ratings. Journal of Abnormal and Social Psychology, 66, 574-583.


Dela detta inlägg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.