Personlighet, Intelligens och Brutto National Produkten (BNP): Några intressanta samband

worldArbetsprestation är ett vanligt kriterie när det gäller att utvärdera personlighet- och begåvningstest. Det är väl känt att begåvning har ett högt positivt samband med arbetsprestation. Förutom att intelligens är en stark prediktor, är det fastlagt att samvetsgrannhet/målmedvetenhet är den personlighetsfaktor som har högst samband med arbetsprestation. Nu kommer forskning som undersöker om dessa samband kan generaliseras till länder? Nedan presenteras intressanta resultat (Stolarski, Zajenkowaki & Mesienberg, 2013) där länders intelligens och personlighet sätts i relation till länders övergripande prestation av varor och tjänster, bruttonationalprodukten.

GDP AP tiff.001

I senaste numret av tidskriften Intelligence presenteras resultat av mått på länders intelligensnivå och personlighetsstruktur baserat på att individer i 50 länder genomfört psykometriska test som mäter intelligens och personlighet. Det är genom att testa personlighet med NEO-PI (Costa &  McCrae, 1985) och begåvning med bland annat Ravens matriser (Raven, 1960) som forskarna försöker besvara frågan om personlighet och intelligens samvarierar med prestation, när analysnivån inte är individer utan länder. Det är genom att använda publicerade normeringar (normal populationsdata) som forskarna kunnat spåra skillnader i medeltal mellan länder. Istället för att undersöka individuella differenser, vilket görs i vanlig psykologisk testning, har landsmässiga differenser undersökts.

Som kriterie kan inte arbetsprestation användas på landsnivå, istället har forskarna använt Brutto National Produkten (BNP) för respektive land som kriterie. BNP är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, i detta fall ett år. Det kan uttryckas som värdet av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import. Om man i ett land summerar värdet av alla färdiga varor och tjänster som producerats under ett år får man fram landets bruttonationalprodukt. BNP utgör länders samlade arbetsprestation i dessa analyser.

I grafen har jag sammanställt delresultat från denna studie (Stolarski, Zajenkowaki & Mesienberg, 2013) och en studie som sammanfattar samma effekter på individnivå (Sjöberg, Sjöberg, Näswall & Sverke, 2012). Båda artiklarna sammanfattar effekterna i en regressionsmodell där hänsyn även tas till inbördes samband mellan samtliga variabler.

Effekt för respektive variabel sammanfattas med en sk betavikt (se siffror i grafen), medan hela modellens samband redovisas i ett sambands mått (R); andel av gemensam variation när personlighet och intelligens är oberoende variabler och BNP är beroende variabel. Personlighet och intelligens har 71% (R=.71) gemensam variation på individnivå, och på landsnivå är 86% (R=.86) gemensam variationen mellan personlighet/intelligens och BNP. I båda analyserna är detta högst signifikanta samband.

När enkilda faktorer beaktas i resultatet har intelligens klart starkast effekt i båda modellerna, .68 på individnivå och .62 på landsnivå (detta är betavikter som inte går att räkna om i %). Således kan individuella samband mellan intelligens och prestation generaliseras till landsnivå. När det gäller personlighet framkommer både likheter och skillnader. Samvetsgrannhet/målmedvetenhet uppvisar ej samma samband på individ som landsnivå. Det relativa höga sambandet med arbetsprestation, på individnivå, vänds till ett svagt negativt samband. Detta resultat tyder på att det inte är självklart att sambandet kvarstår till en högre aggregerad nivå när det gäller att vara samvetsgrann, målmedveten och ordentlig.

Den personlighetsfaktor som bäst predicerar BNP är Extraversion. Extraversion kännetecknas i huvudsak av sällskaplighet och energi som riktas mot den yttre världen. Sällskapligheten inbegriper de båda aspekterna att orka med och att vara intresserad av social interaktion samt behovet av kontinuerlig och omfattande social kontakt med andra. Även Öppenhet visar en positiv effekt på BNP, dvs ju högre poäng på öppenhetsskalan desto högre BNP, ett samband som inte funnits mellan öppenhet och arbetsprestation på individnivå. Öppenhet på landsnivå innebär att kulturen präglas av fantasi, estetisk känslighet, variation, och intellektuell nyfikenhet. På individnivå är personer nyfikna, både på den egna inre och den yttre världen, och deras liv är rika på inre upplevelser.

Övriga faktorer som stabilitet och sympatiskhet visar svaga samband med både prestation på individnivå och landsnivå.

Sammanfattningsvis kan sägas att sambanden på individ. och landsnivå både liknar varandra och skiljer sig åt.Kombinationen samvetsgrannhet-intelligens för att förutsäga arbetsprestation på individnivå inte kan översättas till landsnivå. Istället för samvetsgrannhet är det extraversion (och till viss del öppenhet) som tillsammans med intelligens framstår som viktiga faktorer på landsnivå. Stolarski, Zajenkowaki & Mesienberg (2013) tolkar resultatet på följande sätt

”Extraversion proved to be the only statistically robust predictor of GDP (BNP här) in the presence of IQ, but the direction of causality is uncertain. The first possibility is that high GDP, or aspects of “development” that are strongly correlated with GDP, make people more extraverted. The second possibility is that extraversion raises GDP because extraversion is associated with social skills. Thanks to their frequent and rewarding interactions with other people, extraverts are likely to acquire greater social skills than introverts (sid 100)”.

Som författarna riktigt påpekar kan denna analys inte säga något om den kausala riktningen utan endast peka på ett signifikant samband. Resultatet i ljuset av vad man funnit inom personlighetsforskningen, nämligen att Fem Faktor Modellen kan delas in i två övergripande faktorer, faktor alpha (Stabilitet, Sympatiskhet, Samvetsgrannhet) och faktor beta (Extraversion, Öppenhet), tyder på att det är faktor beta som är av betydelse för landets övergripande prestation, här speglat med BNP. Detta skulle kunna benämnas som en övergripande ”getting ahead” faktor. Länder som är utåtriktade full av energi och öppen för erfarenheter samtidigt som den kognitiva nivå på problemlösning är på topp kommer i längden producera varor och tjänster på bästa möjliga sätt. Eller tvärtom, länder som har hög BNP kommer skapa människor med mycket energi, öppenhet och hög kognitiv förmåga. Faktor alpha, visar i dessa analyser inte spela lika stor roll för prestation på landsnivå, däremot verkar det som faktor alpha istället är en viktigare faktor på individnivå. En försiktig slutsats kan vara att faktor alpha verkar på individnivå och faktor beta på landsnivå.

Referenser

Costa, P. T., & McCrae, R. R. (1985). Revised NEO Personality Inventory (NEO-PI-R) and NEO Five-Factor Inventory (NEO-FFI). Professional manual. Odessa, FL: Psychological Assessment Resources.

Raven, J. C. (1960). Guide to the Standard Progressive Matrices. London: H. K. Lewis.

Schmidt, F. L., Oh, I. & Le, H. (2006). Increasing the accuracy of corrections for range restriction: Implications for selection procedure validities and other research results. Personnel Psychology, 59, 281–305.

Sjöberg, S., Sjöberg, A., Näswall, K., Sverke, M. (2012). Using individual differences to predict job performance: Correcting for direct and indirect restriction of range. Scandinavien Journal of Psychology, DOI: 10.1111/j.1467-9450.2012.00956.x

Stolarski,M., Zajenkowaki., M., & Mesienberg, M. (2013). National intelligence and personality: Their relationship and impact on national economic success. Intelligence, 41, 94–101.

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.