Oro ger drivkraft att prestera när begåvning finns! Interaktionen mellan “g” och “ES”

Anders SjöbergOkategoriserade2 Comments

ES gEmotionell Stabilitet utgör en central personlighetsfaktor inom inte bara det kliniska området, där avsaknad av stabilitet ofta är en markör på problematiskt beteende, utan även inom urvalspsykologin. Tillsammans med Målmedvetenhet utgör Emotionell Stabilitet personlighetsfaktorer som har generaliserbart positivt samband med arbetsprestation. Vid mekanisk tolkning av testresultat där Emotionell Stabilitet tillsammans med den generella intelligensfaktorn (g) utgör beslutsunderlag verkar dock det svaga positiva sambandet mellan Emotionell Stabilitet vändas till ett svagt negativt samband. Det betyder att om personen har hög intelligens kan det vara positivt att ha låga poäng på Emotionell Stabilitet (ES).

Nedan redovisas forskningsresultat avseende ES och dess relation med arbetsprestation. Utifrån två frågeställningar

  1. Can Worriers be winners? (Perkins & Corr, 2006).

  2. Cognitive Ability as a buffer (Perkins & Corr, 2005).

ES är den personlighetsfaktor som mäter hur känslomässigt stabil och välanpassad en person är. Faktorn säger något om hur säker eller osäker en person är på sig själv, hur väl man kan motstå impulser, på vilket sätt man hanterar stress och vilken sinnesstämning man i allmänhet har. En del personer blir lättare irriterade och frustrerade och är mer benägna till ångest, oro och nedslagenhet. Andra har ett lugnt och jämnt humör, en positiv syn på framtiden och är stabila även under besvärliga förhållanden. Generell intelligens (g) utgör hur bra en person är att lösa logiska problem. Mellan ES och g finns sällan något samband men i två studier av forskarna Adam Perkins & Philip Corr undersöks hur dessa två faktorer interagerar i förhållande till prestation på arbetsplatsen.

Den första studien undersökte om tendens att oroa sig har ett positivt samband med prestation. Detta grundar forskarna i att förmåga att oroa sig som person kan vara en motivationskraft att prestera. Genom att mäta oro och samla in prestationsdata bland chefer i ett säkerhetsföretag fann forskarna stöd för sin hypotes. Resultatet visade att oro hade ett positivt samband med arbetsprestation, men bara bland de som var högre begåvade. Med andra ord så kan oro vara bra att förutsäga arbetsprestation givet att personerna är begåvade.

I den andra studien (som egentligen är två studier) undersökte samma hypotes i militära sammanhang. Här mättes inte bar ES utan också resterande fyra faktorer i fem faktormodellen. Det visade sig att personer som hade lågt på ES och lågt på ”g” presterade sämst på assessment center övningar. Men, när endast högt begåvade analyserades så försvann det positiva sambandet mellan ES och prestation.

Sammanfattningsvis stöder det den erfarenhet jag har av de valideringstudier jag genomfört under senare år samt de metanalyser som publicerats. Detta betyder att ES alltid ska analyseras tillsammans med ”g” för att kunna förstås hur det ska tolkas i urvalssammanhang. I ett uppdrag jag har haft under året var uppgiften att ta fram tolkningsgrund för urval till säljchefer. I det fallet gav analyserna vid handen att högt på ES var något negativt att ha som säljchef, när samtliga fem personlighetsfaktorer analyserades tillsammans med ”g”. Detta öppnar upp för betydligt mer anpassade tolkningar än vad som hitintills funnits för utvecklande av mekanisk tolkning vid urvalsbeslut. Och detta finns det anledning att återkomma till, inte minst när fler personlighetsfaktorer analyseras i förhållande till “g”

Referenser

Perkins, A. M., & Corr, P. J. (2005). Can worriers be winners? The association between worrying and job performance. Personality and Individual Differences, 38, 25–31.

Perkins, A. M., & Corr, P. J. (2006). Cognitive ability a buffer to neuroticism: Chruchill’s secret weapon. Personality and Individual Differences, 40, 39–51.

Dela detta inlägg

2 kommentarer på “Oro ger drivkraft att prestera när begåvning finns! Interaktionen mellan “g” och “ES””

  1. Yes, jag visste det!! Alla intelligenta neurotiker är varmt välkomna att söka jobb på cut-e!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.