Intervjuer och intelligens i urvalsarbetet, mäter vi samma sak två gånger?

Intelligens intervjuI de allra flesta fall används intervjun i urvalsporocessen. Till skillnad från personlighet och intelligens så är det högst oklart vad som mäts i intervjun. Detta är inte heller konstigt då intervjun inte är ett psykologiskt begrepp som det går att enas om vad det mäter (beror på situation). Men det kan ändå vara intressant att veta hur mycket av kognitiv förmåga vi i allmänhet fångar i intervjun, då det får konsekvenser hur vi sedan väger ihop intervjun med intelligens- och personlighetspoäng. Nya resultat har publicerats för att klargöra detta.

I en artikel publicerad i Journal of Personnel Psychology har Philip Roth och Allen Huffcutt gått igenom litteraturen för att ta fram en uppskattning av hur mycket urvalsintervjun överlappar (mäter samma sak) som ett intelligenstest. Det har gjorts flera sk meta analyser inom området och denna är en sammanfattning med frågeställningen specifikt riktad på urvalsintervjun när intervjuaren INTE sett intelligenspoängen innan intervjun. (I de allra flesta fall så ser intervjuaren intelligenspoängen innan intervjun och gör en egen viktning, men det är ju som bekant helt fel).

Författarna har följande sakliga argument varför intelligens poängen har ett positivt samband med intervjupoängen.

  • I många intervjuer ingår frågor om kunskap, eftersom inlärning har ett positivt samband med intelligens bör därför intervjun spegla intelligens
  • När intervjuaren frågar om tidigare goda prestationer bör detta spegla intelligens då tidigare prestation bör ha ett positivt samband med intelligens
  • Den som har hög intelligens, till skillnad från den som har låg intelligens, förstår frågorna bättre, svarar på frågorna snabbare, och mer ”korrekt” och med relevant innehåll
  • Hög intelligens kan betyda att det är lättare att imponera på intervjuaren
  • Det har visat sig att intervjun bygger på en generell bedömning, eftersom det visat sig att den generella bedömningen har ett positivt samband med intelligens så bör det finnas ett positivt samband mellan intelligens och intervju

Resultatet tyder på att någonstans mellan 24% och 59% mäter intervjun samma sak som intelligenstestet, medelkorrelationen låg på 0.42. Författarna pekar på brister i tidigare metanalyser och menar på att när man ska avväga hur intervjun tolkas ihop med intelligenspoängen bör det tas hänsyn till att ca 40% av variationen är gemensam mellan intervjupoängen och intelligenspoängen.

Detta är naturligtvis generella uppskattningar. För att veta hur intervjun ska vägas ihop med intelligenspoängen bör dessa undersökningar genomföras för varje typ av urvalsintervju (och kanske varje enskild intervjuare) och intelligenspoäng, först då vet vi har dessa två metoder ska vägas ihop maximalt för att förutsäga beteenden i arbetslivet.

Referens

Roth. P.L., & Huffcutt, A. I. (2013). A meta analysis of interviews and cognitive ability. Journal of Personnel Psychology, 12, 157-169.

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.