Grattis Doktor Stefan Annell

StefanIdag försvarade Stefan Annell sin avhandling. Oppenent var professor Kristina Westerberg, Institutionen för psykologi, Umeå universitet. Stefans handledare har professor Magnus Sverke, och professor Petra Lindfors varit, båda vid Psykologiska institutionen vid SU .

Det var proppfullt med åhörare i sal U31 när Kristina Westerberg inledde med att sammanfatta den omfattande avhandling som Stefan skrivit. Kristina inledde och frågade om Stefans anställningsförhållande under tiden han skrivit sin avhandling. Stefan berättade att han arbetat under tiden på rekryteringsmyndigheten med just urval men inte precis med de personer som ingick i hans studier. Rekryteringsmyndigheten har ocskå varit sponsor till avhandlingen (egen anmärkning).

Kristina fokuserade i början av sin opposition om intervjuns centrala roll i urvalsprocessen. Stefan menade att det är den klart bidragande metoden vem som kommer in på polishögskolan. En drivkraft för Stefan har varit att utvärdera de metoder som rekryteringsmyndigheten använder för att, vad Stefan kallar det, skapa hållbar rekrytering. Stefan menar att det är en central del att de som sköter rekryteringen får återkoppling vad som fungerar och vad som inte fungerar.

Kristina berörde resultatet i Stefan avhandling att intelligenstestpoäng inte predicerar senare prestation bland poliser (särskilt starkt). Stefan hade två förklaringar till detta, den ena var att det är svårt att mäta arbetsprestation bland poliser och den andra förklaringen var att det kan finnas beskuren spridning i materialet, Kristina köpte inte riktigt att det skulle vara svårare att mäta prestation bland poliser i jämförelse med andra grupper, och den beskurna spridningen lämnades därhän. Kristina ifrågasatte sedan att mätningen av prestation samlade in ganska kort efter att poliserna lämnat skolbänken. Stefan försvarade att det är ändock av intresse att se vad som predicerar prestation. En annan sak som Kristina tog upp var att när prestation mättes med skattningskalor så hamnade alla poliser över mittpunkten på skalan. Kan det tänkas att cheferna skattar ”generellt” för högt på skalan? Stefan sa att det kan vara möjligt, och att det arbete med utvecklingen av skalorna inte fullt infriade den kvalitet som Stefan hoppats på när data samlades in.

Ett resultat som återkommande togs upp under dessa två timmar var att det var personlighet, särskilt sympatiskhet som bidrog till prediktion av kriterierna presation både på utbildning, praktik och tjänst. Kristina undrade om dessa skalor tidigare använts inom forskningen, Stefan svarade att det trodde han inte. Kristina frågade också varför inte ”hela Big Five” mättes i undersökningen, och då särskilt Extraversion som i tidigare studier visat sig förutsäga prestation bland poliser. Stefan svarade att det var av utrymmesskäl och att han gärna skulle vilja upprepa dessa studier med hela batterier som mäter ”Big Five”.

Kristina fortsatte sidan att mer noggrant gå igenom de tre studierna som avhandlingen bygger på. I studie 1 så diskuterades det faktum att poliserna (vid denna tidpunkt) fick se intelligenstestresultatet innan intervjun och på det sättet ”väger” in det i intervjun. Stefan sa att det kan vara problematiskt och att detta nu ”rättats” till. Återigen togs det upp varför intelligens inte har ett högre samband med prestation.

Studie 2 berördes knappt i denna genomgång.

Studie 3 kände sig Kristina mer intresserad av det ”psykosociala” området då detta var hennes hemmaplan. Stefan argumenterar i sin tredje studie, tillsammans med sina medförfattare, att den psykosociala arbetsmiljön är bla viktig för polisernas arbetstrivsel o vilja att stanna kvar i yrket, men frågans om Stefan fick, vad är nytt med det? Stefan argumenterade att detta inte gjorts i tillräckligt stor utsträckning tillsammans med variabler som personlighet och intelligens.

Efter 1,5 timmes diskussion var det sedan dags för 30 minuters frågestund från betygskommitén. Först ut var professor Jan Johansson Hanse som uppehöll sig vid begreppet hållbar rekrytering, kritiken som framfördes var att Stefan inte var tydlig nog eftersom hållbar betyder delvis olika saker i studie 1 och studie 3. Stefans argument hämtades direkt från diskussionen i hans sammanfattning.

”Med hållbar rekrytering avses att rekryteringsprocessen främjar uthållighet för organisation, individ och samhälle. Det är ett perspektiv på rekrytering som stämmer väl med många organisationers mål, exempelvis med polisens. I linje med detta fokus på långsiktiga mål vid rekrytering har utgångpunkten i den här avhandlingen varit att rekrytering bör ses som en längre samman-hängande process, som inleds då en organisation identifierar behov av att rekrytera ny personal och som fortgår fram till att de nyanställda introducerats i arbetet”

Professor Jan Johansson Hanse kontrade med frågan varför inte prestationsmått var med i Studie 3 (anm, där finns bara arbetsmiljö och hälsa som utfall). Stefans svarade att det var mer ett sätt att begränsa omfattningen.

Frågan gick sidan över till Profesor Christer Sandahl som började att säga att han själv har stor erfarenhet av detta område, urval. Professor Sandahl ifrågasatte om det verkligen är möjligt över huvudtaget förutsäga arbetsprestation, eftersom prestation skapas i ett kontext. Stefan svarade att det ändock är av intresse att undersöka dessa fenomen. Sedan frågade professor Sandahl om det argument, som Stefan framför i sin tes, att det skulle vara bättre att frångå en klinisk tolkning av data och arbeta med att algoritmer sammanväger resultat inför urvalsbeslut. Sandahl undrade om detta också skulle gälla för en vanligare situation där det endast finns en handfull kandidater att välja på? Här blev det för mig oklart vad Stefan menade med sitt svar, han betonade dock vikten att på ett korrekt sätt väga ihop data inför varje urvalsbeslut.

Sedan var det Professor Torun Lindholms tur att ”grilla” Stefan. Hon koncentrerade sina frågor till det som inte sagts i avhandlingen, trots att resultatet finns där. Torun refererade till ”elefanten i rummet”. Resultatet som Torun hänvisar till är den att utländskt födda presterar sämre både i polisskolan, i den praktiska träningen och i tjänst. Även om sambanden är små är de systematiska, och att vara utländskt född har större prediktiv kraft, i Stefans studier, i jämförelse med både polisens och psykologens intervju (egen anmärkning). Stefan svarade att han uppmärksammat resultatet, men att i det stora hela rör det om låga samband. Torun kom med en socialpsykologisk förklaringsmodell som, om jag förstod rätt, stöds av att det är särkilt de subjektiva skattningarna av polisens prestation där skillnaden uppstår, dvs svenska poliser bedömer utländskfödda lägre i prestation. Stefan köpte argumentet, men kontrade med att säga att det kan finnas en tendens att välja de med utländsk härkomst trots att bedömningsresultat inte stödjer det beslutet.

Sammantaget klarade Stefan detta galant (3-0), det var ingen tvekan efter 40 minuters diskussion i betygskommitén kunde vi alla skåla i champagne och gratulera Doktor Stefan Annell.

FEST

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.