IMTA konferensens första talare var professor Gerry Larsson. Gerry har under många år studerat fenomenet akut stress i mil itära situationer (förutom spelat mycket golf fick vi reda på av en av hans doktorander). Istället för att fokusera på forskningsresultat redovisades istället 18 olika praktiska metoder för att minska stress i påfrestande situationer. Allt från att ledare ska visa empati samtidigt som att fokusera på uppgiften som ska lösas, till det faktum att bli medveten om sina grundvärderingar vad som är rätt och fel, diskuterades under denna timme. Bra exempel på när personer som leder verksamhet av miltärt slag lyckas respektive misslyckas i situationen, mycket kan generaliseras till andra situationer med stor påfrestning.
Efter en lunch, där en amerikanare frågade mig om vi alltid äter lax i Sverige, var jag på en session om rekrytering och bedömning. Den första föreläsaren (Kamilla Klein) pratade om begreppet ”precommitmment”, i detta fall hur engagerad kandidaten är innan anställningsbeslutet. I flera studier ska hon, i sin doktorsavhandling, undersöka hur commitment förändras efter att kandidaten börjat i det militära. Tyvärr hade inte data kommit in så det som presenterades var en första pilotstudie av mätningen av ”precommitment. Där fann hon bla att utbildning var negativt korrelerat med ”precommitmment”, och att de hade höga poäng på”precommitmment” skalan fick sannolikt påbörja sin militära karrärbana.
Esther Oprins och Marjoleine Hart från Nederländerna presenterade ett forkningsprojekt om anpassningsförmåga i militärt kontext. Denna studies syfte var att validera ett sätt att mäta individuella differenser i denna förmåga. Resultatet visade på att det finns fog för att säga att denna egenskap kan bedömas av personer som jobbar som miltärer. Ett fynd som påpekades från publiken var att förmågan att handskas med nya situationer inte gick så bra att mäta, själva kärnan i anpassningsförmåga!
Nästa studie som presenterades av Amon LeBlanc och handlade om urvalsproceeen för rekryterare i Canada som rekryterar miltärer. Alltså rekrytering av rekryterare. Efter en gedigen arbetsanalys kom man fram till följande egenskaper som de absolut viktigaste.
- Kommunikation
- Interpersonella egenskaper
- Anpassningsförmåga
- Lagspelare
En struktuerad intervju med sammanslagt 14 frågor utvecklades, samt ett personlighetstest och en skrivtest lades till urvalsprocessen. Detta kommer under de kommande åren att valideras med mått på arbetsprestation. En diskussionsfråga som togs upp från någon i publiken vara att 14 frågor är alldeles för få, hen tyckte att 100 frågor var lagom! Amon LeBlanc var tydlig ”14 questions i enough”.
Näst på tur var Nederländerna som genom Myckel Cremers pratade om deras miltära urvalssystem. Det blev en beskrivning av deras system som var svår att uppfatta, eftersom Myckel inte ville använda mikrofon, trots att publiken bad om det! Jag uppfattade att de använder en enkät, personlighetstest (NEO) och intervju (situationsbaserade frågor som ska mäta 7 olika egenskaper). Det var skillnad urvalskvot mellan olika militära funktioner vilket inte kan ha en förklaring i olika krav eftersom det ställs samma krav om man söker till flottan eller armén. Myckel utmanade i slutet ”sanningar” inom miltärt urval som han menar inte riktigt stämmer:
- Att tidigare beteenden förutsäger senare beteenden
- Intelligens är en god prediktor för prestation i militära sammanhang
- Personlighet är stabilt
Nästa talare var från Norge och heter Henrik Sørlie. Henrik berättade om en valideringsstudie utförd i Norge, men först inledde han att berätta om det norska urvalssystemet. Henrik berättade att ett problem med den norska urvalsprocessen är att den lider av intuitiv tolkning, Henrik referade till Kahneman. För att förbättra urvalet var syftet med denna studie att öka den kriterierelaterade validiteten för officerare som väljs i Norge. Två kriterier användes, 1) Prestation i miltärskolan, och 2) tjänstgöring som officerare 2 år efter anställning. Nu gick det väldans snabbt i slutet, men kontentan var att det var extremt låga korrelationer mellan alla prediktorer och kriterier (har bett om bilderna som visades, så jag kan få mer information om denna intressanta studie).
Dag 1 var slut för mig, men rapporten fortsätter imorgon. Ni som är där får gärna skriva till mig om vad ni tycker om konferensen (info@psychometrics.se)
Ses och hörs imorgon