IMTA dag 2

Anders SjöbergKonferenserSkriv en kommentar

imta2Dr Stefan Annell inledde eftermiddagens urvalspass med att presentera en av studierna i hans avhandling om hållbar rekrytering. Stefan berättade om att rekryteringsforskningens ensidiga intresse för att förutsäga prestation, Stefan föreslår istället att ”outcomes” som arbetstrivsel och personalomsättning kan vara av intresse för ”selection” forskningen. Sedan presenterade Stefan sin studie ”Means of sustainable recruitment: The Importance of Selection Factors and Psychosocial Working Conditions in Predicting Work and Health Outcomes” som han skrivit tillsammans med Petra Lindfors, Göran Kecklund och Magnus Sverke. Nedan kommer en kort sammanfattning av studiens ”main results” på engelska.

”The overall aim of the present study was to examine the relative importance of selection factors (general intelligence, personality, and physical fitness), measured during recruitment, and psychosocial working conditions (e.g., workload, job control, and job challenge) for four different outcomes (job satisfaction, organizational citizenship behavior, occupational retention, and health). Data came from a longitudinal study of newly hired police officers in Sweden (N = 508), including information from both the recruitment process and a three-and-a-half year follow-up. Results of hierarchical multiple regression analyses show that psychosocial working conditions were far more important than the selection factors in predicting the four outcomes. The strong effects of psychosocial working conditions for new officers’ work-related attitudes and health suggest that employers, to ensure sustainability, need to focus on activities facilitating the organizational and professional entrance of newcomers by providing a sound work climate.”

Efter Stefans utmärkta sammanfattning gick frågan över till publiken. Den första frågan från publiken var om datainsamlingen och mätningen av arbetsmiljö. Stefan säger i resultatet att arbetsmiljön (egentligen hur poliser upplever arbetsmiljön) i jämförelse med individuella differenser såsom personlighet och intelligens är bättre på att predicera arbetstrivsel och utmaning i arbetet. Frågan var om inte detta är ganska självklart då alla arbetsmiljöfrågor som ställs i en enkät har en ”huge correlation” med arbetstrivsel, särkilt om det mäts vid ett och samma tillfälle, menade en i publiken. Kritik fanns också av att använd ordet prediktion när data är insamlat vid ett och samma tillfälle. Stefan svarade att det ändå är intressant att arbetsmiljöfrågorna korrelerar så högt med bland annat arbetstrivsel.

Nästa talare var Elizabeth Rupprecht. Hennes titel på hennes tal var ”Enhancing Personnel Selection with non-cognitive Assessement”.

Elizabeth arbetar på U.S. Army Research Institute for the Behavior and Social Science. Detta institut har en lång tradition att validera instrument för urval i USA:s militära system. Denna studie var inget undantag, proffsigt utförd och tydligt redovisat.

Frågeställningen var enkel, om vi konstruerar ett personlighetstest med den bästa psykometriska tekniken, med item som är speciellt anpassat för militärer, kan detta test ytterligare förutsäga kriterier som är av intresse för USA:s militärer, utöver vad kognitiva test gör? Det är länge känt att kognitiva mått predicerar teknisk prestation bland militärer, men är sämre på att förutsäga tex ledarskap, om miltärerer lämnar tjänsten och engagemang. I linje med resultat från den berömda projekt A studien som visade på kognitiva måtts överlägsenhet att förutsäga prestation har USA använt kognitva test för urvalsbeslut (fullt mekaniskt förstås, alltså med algoritmer som räknar fram vem som är bäst lämpad för jobbet). Tillsammans med intelligenstestet ASVAB har man i den mekaniska tolkningen använt

  • Medicinska data
  • Betyg från skolan
  • Brottsregister

Elizabeth redovisade projektet TAPAS (Tailored Adaptive Personality Assessment System). TAPAS är baserad på den psykometriska modellen, Item Response Theory (IRT) och sk “Forced choice items”. Resultatet av att kandidater svarar på frågor om sig själva i ca 13 minuter, samt testas med kognitiva test (ca 1 timme) redovisas i tre poäng.

Can do – som består av kognitiva faktorer som ska förutsäga prestation
Will do – TAPAS dimensioner som ska predicera motivation
Adaptation – TAPAS dimensioner som ska predicera motivation att prestera och stanna i systemet.

Svaret efter valideringstudien var positiv, JA, TAPAS ökar den prediktiva kraften. Jag pratade med Elizabeth direkt efter hennes presentation och gratulerade till ett proffsigt arbete, och bad henne skicka den tekniska rapporten som sammanfattar resultatet. Förhoppningsvis återkommer jag till dessa resultat i ett senare inlägg.

Emma Jonsson, Försvarshögskolan, var nästa talare. Tillsammans med hennes kollegor (Lindqvist, Bjelanovic, Lantz, Lindgren & Törner) har de precis påbörjat en studie som ska svara på frågan varför det är så stor frivillig avgång tidigt i mlitärträningen. Som bekant har Sverige gått från allmän värnplikt (7 månaders träning) till frivillgt försvar (13 veckors träning). När den allmänna värnplikten fanns var det ca 7% avhopp från utbildningen, idag är det ca 15% avhopp. Detta kostar naturligtvis en massa pengar för oss skattebetalare och är därför intressant att undersöka. En viktig del i projektet är att de som rekryterar får återkoppling på vilka faktorer som spelar roll i detta mönster, berättade Emma.

Datainsamlingen som pågår just nu använder enkäter där man bland annat frågar om orsaker till avgång, men man kommer också använda selektionstest när orsaker ska analyseras. Även rekryterande psykologer intervjuas. Av de preliminära resultat som rapporterades framkom det att det var flest avhopp de första fyra veckorna och orsakerna bland annat var att rekryterna kom på att detta inte var intressant, något på hemfronten hände, skador vid träningen eller att de kände sig felinformerade vad militärtjänstgöringen verkligen innebar. De som stannade kvar framhöll inre motivation, att träningen/utbildningen var toppen och att de hade gott stöd från anhöriga och vänner. Sammanlagt 70% av de som stannade i 13 veckor valde att stanna i det militära. Emma gjorde en mycket bra presentation, lugn och pedagogisk, det är av intresse jag kommer följa detta projekt de kommande åren.

Avslutade dagen att gå på ett symposium om ”Measuring human capabilities for military environment”. Dagens stora behållning där Professor Kyllonen  berättade om ett projekt som pågått i två år där de främsta forskarna inom mätning av mänskliga förmågor samlat sina erfarnheter i en rapport till det amerikanska miltärväsendet. En sammanfattning av detta ytterst viktiga arbete går att ladda ned HÄR. Eller varför inte lyssna på en sammanfattning av Professor Sackett, ordförande för detta projekt. Ett ord för detta. RESPEKT. Och jag kommer definitivt återvända till detta i senare inlägg.

 

Dela detta inlägg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.