Personlighet, säkerhetsklimat och arbetsplatsolyckor

Anders SjöbergPersonlighetSkriv en kommentar

Bild Path2För några år sedan var jag i kontakt med ett transportföretag för att diskutera urval. De var intresserade av att hitta urvalsmetoder för att inte anställa personer som hade en förhöjd risk att orsaka trafikolyckor. Enligt deras statistik var det få av de anställda som stod för en stor del av olycksstatistiken. Jag föreslog en urvalsmodell där individuella differenser kunde testas i urvalsprocessen. Jag kom att tänka på det uppdraget när jag läste den senaste forskningen om detta, en meta analys om personlighet och olyckor.

Säkerhet på arbetsplatsen är en viktig fråga för organisationer. Olycksincidenter med anställda kan äventyra säkerheten för både anställda i organisationen och andra personer, samtidigt som det kan vara kostsamt för arbetsgivare i form av försäkringar och skadestånd. Forskning har länge visat på fördelarna med att skapa ett bra säkerhetsklimat, vilket innebär att sätta organisationens säkerhetspolicy i fokus för att återspegla det faktum att säkert beteende är viktigt.På detta sätt kan attityder till osäkert beteende ändras som in tur leder till en beteendeförändring mot en säkrare organisation.

Nu har forskarna Beus, Dhanani & Mallory (2015) i en färsk artikel sammanfattat vad man idag vet om Fem Faktor Modellen av personlighet (sk Big Five), säkerhetsbeteende och olyckor. De testar en modell där de fem faktorerna i personlighet samvarierar med säkerhetsbeteende som i sin tur förutsäger vilka individer som kommer var inblandad i olyckor. Detta menar forskarna är en förenklad modell då en olycka ofta är orsakad av både situation och personfaktorer, men ändå mycket intressant att undersöka vilka av de fem breda faktorerna av personlighet som bidrar till att förklara varför vissa personer verkar hamna i olyckssituationer oftare än andra.

Resultatet visar att det är framförallt Social Stil (Agreeableness på engelska, förkortat AG) av de fem faktorerna som bidrar positivt till ett säkerhetsbeteende. Social stil ger en bild av vilken tillit en person har till andra personer. Denna grundläggande tillit påverkar samspelet med andra, både genom den verbala kommunikationen och genom kroppsspråket, och lägger grunden till i vilken utsträckning man utstrålar omtanke, tillgivenhet och värme gentemot andra. Inom den breda faktorn AG är det framför allt osjälviskhet som bidrar till att påverka beteenden som handlar om säkerhet. Osjälviskhet handlar om huruvida personen visar genuin oro för andras välbefinnande och om personen är villig att hjälpa andra med deras bekymmer och problem. Detta beskrivs ibland även som generositet och omtanke, vilket naturligtvis kan påverka hur man tänker och handlar i säkerhetsfrågor.

En annan faktor av personlighet som bidrar positivt till ett säkerhetstänk är Målmedvetenhet (Conscientiousness på engelska, förkortat CO). CO är den huvudsakliga personlighetsegenskapen i situationer där alla former av prestation är i fokus, till exempel arbete, inlärning och
utbildning. Så det är inte konstigt att höga poäng på denna typ av skalor samvarierar positivt med säkert beteende på arbetsplatsen. Inte minst för att utbildning är ett centralt tema när säkert beteende premieras på arbetsplatsen. I CO ingår också underfaktorn samvetsgrannhet, som har högt positivt samband med ett säkert beteende på arbetsplatsen. Samvetsgrannhet handlar om vilket förhållningssätt en person har till sina åtaganden. Om man uppfyller sina åtaganden leder detta till att man också handlar enligt tydliga regler om ett säkert beteende.

Vilka personlighetsdrag bidrar då till att anställada inte följer föreskrifter och med en högre sannolikhet hamnar i situationer som bidrar till olycksincidenter. Dessa drag finner vi bland faktorerna Extraversion (EX) och Emotionell Stabilitet (ES). EX
kännetecknas i huvudsak av graden av sällskaplighet och energi som riktas
mot den yttre världen och ES inbegriper individens känslomässiga tillstånd och avspeglar tendensen att uppleva framför allt negativa känslotillstånd såsom rädsla, nedstämdhet, ilska, skuld och avsky. Inom ES är det underfaktorerna irriationsbenägenhet och impulsivitet
som bidrar negativt till säkerhetsbeteenden. Låga värden på ES i dessa skalor gör att människor har en disposition att känna och uttrycka ilska och styras av spontanitet, risktagande och snabbt beslutsfattande. Alla dessa egenskaper bidrar till ett högre risktagande än kan förväntas på en arbetsplats där olycksrisken av natur är hög (tex byggnad, trafik, säkerhet).

Slutsats

Personlighet gör en skillnad, men effekterna av ett gott säkerhetsklimat (eller organisatoriska lösningar) är mer inflytelserik i att förutsäga beteende än de personlighetsdrag som undersöktes. Så genom att visa att organisationen värderar säkert beteende genom utbildning, feedback, och belöningar i organisationen påverkas olycksstatistiken (färre antal olyckor) i högre grad än personliga differenser (se bild nedan uttryckt i % vikt). Men att anställa personer som är impulstyrda, sensationslystna, oempatiska och opålitliga personer ökar sannolikheten att fler olyckor inträffar på arbetsplatsen.

graf2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Referens

Beus, J.M., Dhanani, L.Y., & McCord, M.A. (2015). A meta-analysis of personality and workplace safety: Addressing unanswered questions. Journal of Applied Psychology, Vol. 100, No. 2, 481–498.

Dela detta inlägg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.