Fem Faktor Modellen och prestation i det akademiska och på jobbet

I dag är fem Faktor Modellen (FFM), med sina fem personlighetsdrag eller faktorer, den mest meningsfulla modellen för att bedöma och beskriva kandidaters personlighet. Många använder denna modell när kandidater ska bedömas vem som sannolikt kommer prestera bäst på arbetet. Det finns även forskning kring akademisk prestation, nedan presenteras en kort sammanfattning av forskningen.

Kärt barn har många namn. Det har även FFM, som ofta även kallas Big Five, och dess faktorer. Både de svenska och engelska benämningarna på dessa fem faktorer varierar, men de mest allmänt vedertagna är:

MÅLMEDVETENHET – conscientiousness  (C)– ordningsamhet, disciplin och prestationssträvan

SYMPATISKHET – agreeableness (A) – tillit, värme och samarbetsvilja

KÄNSLOMÄSSIG INSTABILITET – Neuroticism (N) – stresskänslighet, vaksamhet och beredskap

ÖPPENHET – openness (O) – intellektuell nyfikenhet, fantasi och öppenhet för nya idéer

EXTRAVERSION (E) – extraversion – utåtriktning, energi och spänningssökande.

Men hur bra är egentligen dessa fem faktorer att förutsäga prestation? Med prestation menas här prestation i det akademiska och i arbetet.

Det har genomförts ett antal sk meta analyser som undersökt mer exakt hur bra de olika faktorerna är att förutsäga prestation och nyligen publicerades en sammanfattning av läget för hur väl FFM förutsäger prestation.

Resultatet i grafen visar tydligt att det är Målmedvetenhet som har högst förutsägande kraft. Men viktigt att påpeka är att det är ej ett högt samband, om man tex jämför med intelligens (som ligger på ca .50). De andra faktorerna visar på lite olika resultat. Extraversion kan förutsäga arbetsprestation men inte akademisk prestation. Samma sak med Neuroticism, där finns det ett negativt samband med arbetsprestation men endast ett mycket svagt negativt samband med akademisk prestation. För öppenhet finns det ett något högre samband med akademisk prestation och när det gäller Sympatiskhet är sambandet lite högre för arbetsprestation. 

En anledning att Målmedvetenhet sticker ut i FFM i förhållande till prestation är, som vi skriver i vår bok Personlighet i arbete (Sjöberg, Sjöberg, Henrysson Eidvall, 2021), att individer med låg nivå av målmedvetenhet har ett avslappnat och lättsamt förhållningssätt till prestation, ansvar, åtaganden och förpliktelser, medan de individer som har hög målmedvetenhet istället karakteriseras av att förpliktelser och åtaganden tas på allvar, vilket gör att de ofta uppfattas som pålitliga, plikttrogna, samvetsgranna och lojala” (sid 34-35).

Efter dessa meta analyser (54 meta analyser med över 500 000 individer, undersökta i sammanlagt över 2000 studier) anser jag att det vi inte kommer längre med FFM för att förutsäga prestation. Även om det kan tyckas svaga samband så rätt använt kan personlighet fungera mycket väl i urvalssituationer, särkilt om man viktar de olika faktorerna enligt grafen ovan. Tyvärr verkar många använda resultatet som ett diskussionsunderlag och då är det tveksamt naturligtvis.

Nästa steg är att ta med hela modellen, inte bara de fem breda faktorerna. FFM har bara skrapat på ytan. Forskning de
senaste årtiondena har nämligen visat att personlighet kan beskrivas utifrån en hierarki där FFM och dess faktorer
enbart utgör en av flera nivåer. Vill du läsa mer om detta, kolla in vår nya bok Personlighet i arbete. 

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.