Ny forskning om personlighet och arbetsprestation; sammanhang och vem som bedömer avgör validiteten

Anders SjöbergOkategoriseradeSkriv en kommentar

Personlighetstestning är flitigt använt inom rekrytering trots mager validitet, endast runt 30% samvariation finns mellan B5 och arbetsprestation. Nu visar ny forskning att personlighet är underskattat som prediktor till prestation särkilt när endast traditionella självrapporterande personlighetstest används. Om andra personer skattar personligheteten och om personlighetstestet kontextualiseras så kan validiten höjas, inte i nivå med intelligens förstås, men ändå så pass mycket att det kan bli bättre urvalsbeslut.

Självrapporterande personlighetstest är det i särklass mest använda psykometriska testet på marknaden trots den begränsade validiteten. Nu har forskning visat att andras observationer av personligheten har större prediktiv förmåga att förutsäga arbetsprestation i jämförelse med självrapporterande personlighet. Den självrapporterande personligheten kan definieras som individens identitet medan den observerade skattningen av en person kan definieras som ryktet indviden har, och det är tydligen ryktet som betyder mer i urvalssammanhang.

Precis publicerad forskning har också visat att kontextualiserade personlighetstest (självrapporterad) har en större förmåga att förutsäga arbetsprestation i jämförelse med ett allmänt hållet personlighetstest. När den senaste meta- analysen av den operationella validitetet mellan personlighet och arbetsprestation jämförde de studier som använde allmänt hållna personlighetstest (exempel, jag är en målmedveten person) med studier som använde arbetskontextualiserade item (exempel, jag är en målmedveten person på arbetet) så fann forskarna att testen som använde kontexteualiserade item arbete var mer valida.

Sålunda kan man nu jämföra den operationella validiteten i självrapporterande test (Personlighet allmänn) självrapporterande test (Personlighet arbetssammanhang) och observerad personlighet (andras bedömning av personlighet). Som ni ser i figuren (ES, stabilitet; E, extraversion, A, Vänlighet; O, Öppenhet; C, Målmedvetenhet) är det avsevärt högre samband för både den observerade personligheten och den kontextualiserade personlighetsmätningen. Särskilt den kontextualiserade personligheten framstår som överlägsen.

En mängd praktiska problem återstår att lösa, men detta är något att tänka på;  hur man frågar och vem som bedömer personligheten är avgörande för kvaliteten i urvalsbeslutet.

Referenser för er som vill läsa mer

Connelly, B. S. & Ones, D. S. (2010). Another perspective on personality: Meta-analytic integration of observers’ accuracy and predictive validity. Psychological Bulletin, 136 (6), 1092–1122.

Shaffer, J. SA. & Postletwhaite, B. E. (2012). A matter of context: A meta-analytic investigation of the relative validity of contextualized of noncontextualized personality measure. Personnel Psychology, 65, (3), 445–493.

Dela detta inlägg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.