IMTA dag 3

Anders SjöbergKonferenserSkriv en kommentar

stephanDag 3 började med en presentation av Professor Stephen Stark från Florida om personlighetstestning. Han började med att berätta om taxonomier inom personlighetsforskning som lett fram till dagens fem-faktor modell och dess underfaktoerer (facetter). En annan aspekt av testning av personlighet är själva skalningen av poängen, berättade Stephan. Den traditionella skalningen är att varje respondent får ta ställning till ett antal påstående om sig själv och ange hur väl detta överensstämmer eller ej med det man tycker om sig själv (tex jag gillar att gå på fest). Detta är det klart dominerande sättet att mäta personlighet. Ett annat sätt är det ipsativa sättet, dvs att respondenten får ta ställning mellan två beteenden vilka som bäst överenstämmer med vad man tycker stämmer (jag gillar att gå på fest eller jag gillar att läsa en god bok). Problemet med det ipsativa systemet är att det inte går att använda i urvalsbeslut eftersom indivden jämförs bara med sig själv (sk inom individ variation), detta betyder inte att det är generellt värdelöst, i tex utvecklingssyfte (utvärderingen menar jag) där det inom individen ska ske en förändring, där kan det ipsativa system fungera alldeles utmärkt. Nu har dock nya psykometriska modeller använts fär att råda bot mot detta, dvs att använda sk ”forced choice scale, eller ”att tvingas ta ställning till skalor” så att även dessa typer av skalor går att använda i urval. Detta kallas för ”ideal point scaling”, eller Thurstone scaling efter hen som lanserade idén. Thurstone menade att individer tenderar att instämma i påståenden (JA eller NEJ) som bäst liknar dem själva, inte som i Likert skalning, mer eller mindre. Stephen och hans kompisar har utvecklat en modell där kandidater får ta ställning till parvisa påstpenden som sedan poängsätts enligt den ”nya modellen”. Metoden bygger på en psykometrisk modell som kallas Item Response Theory, och i detta fall är den flerdimensionnell. Inte heller behöver de två påståenden som presenteras för kandidaten komma från samma skala (tex Sympatiskhet). Istället kan påståendena presenteras huller om buller. Två fördelar kunde Stephan visa med denna nya modell.

1) Mindre känslighet för social önskvärdhet, eller sk Faking
2) När det gäller att förutsäga beteenden utanför uppgiftprestation (tex ledarskap, engagemang) bidrar detta sätt till kriterierelaterad validitet.

En mycket intressant presentation som jag får anledning att att återkomma till, jag tror att Stephen med kollegor faktiskt åstadkommit något, inte helt nytt, men ändå något mycket intressant. Stephen menar att många företag börjar använda denna metod, men först var faktiskt SHL som utvecklade en liknande metod för kommersiellt bruk för nästan tio år sedan. Metoden finns i deras instrument OPQ. Andra instrument är Educational Testing Service FACETS och AONs ADEPT15 (som du kan kolla på nedan) som använder detta nya sätt att poängsätta personlighetstest. Stephen var dock noga med att det finns kritiska studier av denna metod, så en hel del forskning, som vanligt, återstår.

Nästa presentation jag lyssnade på var leg psykolog Gerhard Wolgers som berättade om hur stridspiloturvalet går till i Sverige. Gerhard berättade om den gedigna process som varje kandidat går igenom som vill bli svenska försvarets stridspilot. Av ca 1200 sökande sorterar Gerhard och hans psykologpolare bort personer genom en 8-stegs modell. För att göra en lång historia kort kan man säga att det är det klart tuffaste urvalssystemet jag kommit i kontakt med. En mängd olika psykologiska bedömningmetoder används, både kognitiva test och personlighetstest, och naturligtvis viktas den medicinska biten tungt i detta urval, man kan säga att det är de smartaste och friskaste människorna som jagar rysssen om hen kommer. Gerhard som gjorde en väldigt bra presentation fick igång publiken som verkligen var intresserade av att höra mer. Bland många frågor framträdde särskilt en fråga som särkilt intressant för mig, och det var frågan om DMT, Defence Mechanism Test. Frågan kom upp eftersom en tidigare talare på IMTA kongressen hade varit väldigt kritisk till metoden (jag lyssnade inte på det). DMT mäter omedvetna skikt i personligheten som är bortträngda av försvarsmekanismer (defence mechanisms). Metoden utvecklades av Ulf Kragh (1920-2005) vid Lunds universitet på grundval av den s k perceptgenetiska teorin. Med hjälp av ett takistoskop (en apparat med vilken man kan visa bilder, ord och texter med mycket kort exponeringstid) visas en serie bilder, varje bild först 5 millisekunder, sedan 8 millisekunder, därefter 12 millisekunder i små steg upp till 2 sekunder. Varseblivningsprocessen delas på det sättet upp, varigenom de testade personernas individuella sätt att komma fram till vad de olika bilderna föreställer kan följas i detalj.

Detta är faktiskt en metod som har använts av många försvarsmakter genom åren, men kritiken har varit stor mot användandet av metoden då den inte i tillräcklig utsträckning är validerat, åtminstone inte i nutid, menar kritiker. För några år sedan slutade Norges försvar att använda metoden, och nu berättar Gerhard att metoden tagits bort från urvalet till piloter i Sverige. Detta har under många år varit en stor fråga för urvalspsykologer inom försvarsmakten, men nu ska det inte hänga på DMT-resultatet (som använts i slutskedet av processen) om man ska få tränas att flyga JAS plan.

Nästa talare var Christopher Nye från Michigan State University. Professor Nye berättade om test för att mäta intresse som underlag för urvalsbeslut. Så tidigt som 1922 finns de första försöken dokumenterade för att använda intresse test för urval. Meta analyser har dock fram tills nu visat på låga samband mellan intresse och prestation, som delvis nu i senare studier har visat på andra resultat. Christopher menade att anledning till att det nu uppdagats att det kan finnas högre samband mellan intresse och prestation är att de nya studierna mycket noggrannare analyser situationen där personerna ska arbeta i. Alltså, finns det en anpassning mellan det intresse (som alltså inte direkt ska vara jobbrelaterat) som indviden har och vad personen ska göra på jobbet. Någonstans mellan .20-.30 har Christopher och hans team uppskattat sambandet, och det är mycket högre i jämförelse med vad som tidigare uppskattas (faktiskt över 100% högre samband). Inte minst är sambandet högt, inte helt överraskande, när det gäller intresse och utbildningsresultat. Militären i USA har flera intresse test, VOICE som använts av flygvapnet, AVOICE som används av armén och JOIN som används i flottan. Nu har Christopher och hans team fått i uppgift att ta fram ett nytt intresse test som ska används för klassificering av vilka yrken inom det militära som passar bäst för varje sökande. Det finns ungefär 160 olika typer av jobb i USA:s miltära system. Det är en stor utmaning enligt Christopher, och frågan från publiken var naturligtvis när ska vi få ta del av resultat? Christopher lovade inget (vilken är en god egenskap när man är forskare) men till nästa IMTA kongress hoppas han på att kunna presentera de första korrelationerna. Nästa IMTA, nummer 58 i raden! kommer hållas i Delhi, India from 07-11 Nov 2016. Psyhometrics kommer naturligtvis vara på plats.

Dela detta inlägg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.