En kort notis om skolbetyg och arbetsprestation

En vanlig fråga jag får från studenter och praktiker är; kan betyg i skola förutsäga prestation i senare arbetsliv? Jag har länge varit osäker på detta, och ibland missar även jag forskning på detta område. När jag sökte på annat träffade jag på en meta analys från 1996, en meta analys där sk primär data samlats in för länge sedan, men resultatet kan ändock kasta lite ljus på frågan om betygets värde för rekryterare.

I meta analysen från 90-talet finner forskarna att sambandet mellan betyg och arbetsprestation ligger runt .30. I sammanhanget kan detta ha betydelse för urvalsbeslutet om man jämför med andra saker vi kan bedöma i en rekryteringsprocess. Men, det finns stora skillnader mellan om vi pratar betyg från gymnasiet (college) eller universitetet (masterutbildning). Sambandet är betydligt högre för universitetsutbildningen (.46) i jämförelse med gymnasiet (.33). Det är även en skillnad om vi bedömer arbetsprestation efter 1 år (.45), 2-5 år (.30), och 6 år eller senare har sambandet sjunkit betydligt (.11). De riktigt gamla studierna (innan 1960) visade på betydligt högre validitet (.45). Nämnas bör att prestation bedömdes i ca 80% i studierna av närmaste chefen och i resterande fall av en medarbetare eller lärare som ansågs som experter inom området (tex en medicinsk expert som bedömer läkares prestation).

Praktiska konsekvenser

Det är inte konstigt att betyg förutsäger arbetsprestation, särskilt om utbildningen är nära knuten till arbetet. Utbildning handlar om lärande, och de som har högst lärandekvalitet har sannolikt chansen klara jobbet bättre än andra som har lägre betyg på utbildningen. 

Men jag rekommenderar inte per automatik använda dagens svenska betyg för urvalsbeslut. Anledningen är att vi saknar studier på om våra betyg är säkra (reliabla), mycket tyder på att dagens betygssystem har allvarliga brister (det är en annan historia som jag får anledning att återkomma till).

Meta analysen är även relativt gammal och all data är insamlad i Nordamerika, där de dels har en annan skolgång, men också ett annat betygssystem. Därför är det svårt att generalisera resultatet till Sverige idag. En kvalificerad gissning är att lärande i skolan påverkar arbetsprestationen, men betygen vi ser (den observerade bedömningen av lärande) har tyvärr högst tveksam kvalitet för att ingå i en seriös personbedömning. 

Referens

Roth, P. L., BeVier, C. A., Switzer, F. S. III, & Schippmann, J. S. (1996). Meta-analyzing the relationship between grades and job performance. Journal of Applied Psychology, 81(5), 548–556. https://doi.org/10.1037/0021-9010.81.5.548

Publicerat av Anders Sjöberg

Anders Sjöberg är docent i psykologi och har lång erfarenhet av bedömningsmetoder in arbetslivet. Anders har utvecklat psykologiska bedömningssystem som används av både privata och offentliga organisationer. Anders har publicerat böcker och vetenskapliga artiklar inom organisationspsykologi och psykologisk metodutveckling.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.