I en nyligen publicerad meta analys uppskattas sambandet mellan intelligens och skolbetyg till .54. Förklaringen kan vara att hög intelligens betyder att personen ifråga har lättare för logisk problemlösning i jämförelse med dem som ligger på lägre nivåer i denna förmåga, och det i sin tur kan påverka nivån på skolbetyg.
Vi intelligenstestar i Sverige när vi administrerar Högskoleprovet en gång om året till ca 70 000 personer som vill in på högre utbildning. Vi kallar det INTE intelligenstest eftersom det är ett politiskt känsligt begrepp i Sverige, men inte desto mindre finns det positiva samband mellan ett vanligt intelligenstest och högskoleprovet. Det test polisen använder idag (unIQ) kan betraktas som ett vanligt intelligenstest, detta test och Högskoleprovet har ett högt samband med varandra (.63). Att skillnaden inte är ännu högre beror på Högskoleprovets uppbyggnad med testinnehåll glider mer åt kristalliserad intelligens (verbal numerisk) och UnIQ som är uppbygd mer åt det icke numeriska-verbala hållet, sk flytande intelligens.
Fakta
Cattell (1963) distinguished between fluid intelligence (Gf) — (broad ability to reason, form concepts, and solve problems using unfamiliar information or novel procedures and crystallised intelligence (Gc) — (the ability to reason using previously learned knowledge or procedures).
Detsamma gäller för det sk Inskrivningsprovet för värnpliktiga, även det ett intelligenstest. Gustafsson och Carlstedt (2005) har visat att innehållet i Inskrivningsprovet och högskoleprovet skiljer sig ifrån varandra, där Inskrivningsprovet lutar sig mer mot flytande intelligens och högskoleprovet innehåller mer av kristalliserad intelligens.
I meta analysen publicerad 2015 uppskattas det övergripande sambandet, baserat på 240 studier och en undersökningsgrupp på 105 185 personer till .54. Där de mixade testen, både kristalliserad och flytande intelligens kommer upp i ett ännu högre samband (.60).
Detta resultat går att generalisera till svenska förhållande, åtminstone till tiden runt 2014 då Magnus och Christina Wikström i Umeå fann ett samband mellan högskoleprovet och betyg runt .45.
Stefan Annell, Magnus Sverke och jag visade även i en studie att när man summerar ett språktest, Högskoleprovet och unIQ var sambandet mellan de tre testen och betyg på polishögskolan .43. Med andra ord hur man presterade på testen kunde förutsäga hur bra polis man bedömdes vara under utbildningen. När jag räknar om detta samband genom att tillämpa samma metod som meta analysen blir korrelationen exakt densamma som i meta analysen .54.
Men, viktigt att komma ihåg att samband inte säger något om orsak och verkan. Utbildning kan påverka hur bra man är på att klara ett intelligenstest. En meta analys från 2018 (Ritchie etl al, 2018) visar att studietid kan påverka resultatet på ett intelligenstest avsevärt. Sannolikt finns det ett samband åt båda hållen, men det spelar mindre roll i urval, där är vi endast intresserade av att förutsäga framgång i kommande studier baserat på ett resultat som kan bedömas innan utbildningen.
Slutsats
Högskoleprovet, unIQ, språktest, inskrivningsprovet är alla exempel på test som ska mäta den maximala kognitiva förmågan hos en individ, dvs intelligens. Uppbyggnaden av testet kan variera i form av olika typer av uppgifter, men de allra flesta testen har ett positivt samband med skolbetyg, både i Sverige och i andra länder. Det betyder att poäng på ett intelligenstest kan förutsäga skolbetyg, inte perfekt men hyfsat bra.
Jag återkommer med flera individuella faktorer som kan förutsäga skolbetyg.
Referenser
Annell, S., Sjöberg, A., Sverke, M. (2014). Use and Interpretation of Test Scores from Limited Cognitive Test Batteries: How g + Gc Can Equal g. Scandinavian Journal of Psychology, 55(5), 399–408.
Carlstedt, B., & Gustafsson, J. E. (2005). Construct validation ofthe Swedish Scholastic Aptitude Test by means of the Swedish Enlistment Battery. Scandinavian Journal of Psychology, 46(1).
Cattell, R. B. (1963). Theory of fluid and crystallized intelligence: A critical experiment. Journal of Educational Psychology, 54, 1–22.
Roth, B., et al (2015). Intelligence and school grades: A meta-analysis. Intelligence 53,118–137
Ritchie, S. J., & Tucker-Drob, E. M. (2018). How Much Does Education Improve Intelligence? A Meta-Analysis. Psychological Science, 29(8), 1358–1369.
Wikström, M., & Wikström, C. (2014). Who benefits from university admissions tests? – A comparison between grades and test scores as selection instruments to higher education. Umeå Economic Studies 874, Umeå University, Department of Economics.